The Personal History of David Copperfield

DAVID COPPERFIELDS ÄVENTYR OCH IAKTTAGELSER

Tack.

Huruvida jag själv blir hjälten i min levnadssaga-

-eller om den platsen kommer att intagas av någon annan-

ska följande scener utvisa.

Jag kom till världen i Skatboet.

Peggotty!

Jag kommer! Jag kommer! Som jag lovade. Ett Peggotty-löfte.

-Jag kommer. Ge mig tre sekunder. -Tre sekunder är för länge.

Handdukar! Var är handdukarna? Okej. Varför har jag den här?

Jag är helt panikslagen. Peggotty, ditt dumma ök.

-Nu, Peggotty! -Jag är hos dig om 45 sekunder!

-45. -Peggotty!

Bara andas. Fortsätt bara andas. Jag är tillbaka om två andetag.

Peggotty!

SKATBOET

-Försök låtsas att det inte gör ont. -Det gör ont!

För att börja mitt liv...

...med mitt livs början.

Mrs David Copperfield, inte sant?

Miss Trotwood. Har ni hört talas om henne?

Ja. Jag tror mig ha haft det nöjet.

Nåja... Nu ser ni henne. Får jag fråga? Varför "Skatboet"?

När min man köpte huset trodde han att det fanns skator i det.

-Och gör det det? -Nej!

Just likt min salig bror.

Kallar ett hus för Skatboet. Godtar skatorna helt utan vidare.

Ett bättre namn vore Skrattboet.

-Kommer denna person att stanna? -Seså, Peggotty...

Peggotty? Gick någon in i en kyrka och lät sig döpas till Peggotty?

Nyste er mor när ni döptes?

-Ursäkta, vad var ert namn? -Trotwood.

Jag trodde att ni hette Hycklare när ni kom in. Strunt samma.

Här kommer hon, här kommer flickan.

-Eller så kan det vara en pojke! -Nej, nej, nej, hon blir en flicka.

Det blir säkert en flicka. Döp henne till Betsey Trotwood Copperfield.

Och jag blir hennes gudmor.

Och inget kommer att gå fel i denna Betsey Trotwoods liv.

Det blir inget lekande med hennes känslor, stackars liten.

Bevare mig väl. Ni är väldigt ung.

-Kalla på en sköterska och en läkare! -Vi är här.

-Seså, kära du. -Lugnt och försiktigt.

-Vi kommer att behöva handdukar. -Jag har massor av handdukar.

Gå lugnt och försiktigt. Utmärkt.

Jag minns att jag föddes en fredag. Klockan tolv på natten.

-Var det allt? Är det över? -Fantastiska nyheter!

-Berätta nyheten för miss Trotwood. -Hur är det med henne, doktorn?

Hon är så nöjd och belåten som en ung mor kan vara.

-Nej, barnet. Hur mår hon? -Det är en pojke, frun.

Jag har glädjen att gratulera er.

Är pojken den första tvillingen och föds hans syster i detta nu?

Nej. Det är bara en pojke.

Befängt!

Se på dig, lille Davy. Ett ansikte som en persika.

Jag är väldigt förtjust i persikor. Ja, det är jag.

Jag minns Peggottys sträva fingrar, som ett muskotrivjärn i fickformat.

Ler du?

Allt såg rysligt högt ut för mig.

Anfall!

Smaka på det här, din elaka monsterkanin!

Jag ser min fars gravsten-

-skuggad av träd som bugar för varandra i vinden.

Som jättar som viskar hemligheter.

Krokodiler kan hittas i Afrika, Nord- och Sydamerika samt Australien.

-Vilken besynnerlig grönsak. -Ingen grönsak! Reptil!

-Nej, en krokodil är en potatis. -Den har fjäll och de har piggar.

Vilken värld av dikt och grannlåt det här är.

Jag minns lätt starka personligheter...

-Vad sa Peggotty när du var liten? -Värld av dikt och grannlåt!

Det är bra. Jag skriver ner det.

Kommer du ihåg allt hon säger?

-Det är svårt att glömma. -Det är sant.

...och vävde in minnet av dem i det liv som jag skulle leva.

Jag minns att jag reser hemifrån

-Packad och klar för resan, Peggotty? -Ja, frun.

Här.

Du ska alltid ta den i mitten, Davy. Om du vill vinna i luffarschack.

Herrn med det svarta håret och det speciella sättet-

-som följde er hem från kyrkan i söndags är här.

-Är detta era berömda geranier? -Det är det verkligen.

Stig in. - Lägg ner moroten.

-Du måste vara husets herre. -Jag är en pojke, sir.

Käre pojke. Kom, skaka min hand.

-Nej, det är fel hand. Inte sant? -Davy.

Ditt sätt blir kanske populärt.

-Du är en väldigt modig pojke. -Davy! Min sötpotatis.

Nu tar vi dig till Yarmouth. Min bror kör oss dit.

Se på all himmel, unge Davy. Mycket himmel, va? Även för en fågel.

Om världen verkligen är rund som min geografibok säger-

hur kan den här delen vara så platt?

Tycker du inte om det, Davy? Där är en mullvadshög. Den är inte platt.

-Fågeln där borta är inte platt. -Blomman där är inte platt.

Här är platt, här är platt och det är platt. Okej?

-Du kan ha rätt, det är lite platt. -Vi är snart framme i hamnen.

Där arbetar Ham och Emily.

-Hon är fyra. Jag har rensat klart. -Är hon redan fyra? - De är klara.

Så där.

Jag vänder ryggen till ett ögonblick och du skjuter i höjden.

Jag glömde hur hårt du kramar. Du klämmer märgen ur mitt skelett.

Hon är en mänsklig mangel. Unge herr Davy, Ham. - Ham, Davy.

Trevligt att träffas, Ham. Jag är unge herr Davy.

Detsamma. Jag ska visa dig var vi bor.

-Är Emily här? -Nej, hon är fyra. Hon är klar.

Davy, hoppa upp. Kom.

-Var rädd om honom. -Vänta tills du får se det här.

-Det är där vi alla bor, lille Davy. -Det är fantastiskt!

Det är ingen herrgård. Det är en upp och ner-vänd kapsejsad båt.

Det är Aladdins palats! Vi blir som spindlar fångade under en tekopp!

Den pojken ser med glädje på allt.

Peggotty. Det här stället är fantastiskt!

Davy, kom och titta här.

Och här ska du sova.

-Tycker du om det då, Davy? -Ja, vad sägs, unge Copperfield?

Det är det mest åtråvärda sovrum som jag nånsin har sett.

Åtråvärt, va? Jag älskar dina ord, Davy.

Peggotty säger att din mor är en fin dam.

Uppför dig nu.

-Det här är Emily. -Hej.

-Är Ham och Emily era barn? -Nej, de är adopterade.

Båda deras fäder drucknade.

Åh, Ham. Inte en mun till att mätta.

Låt mig dö, så slipper ni mig.

Det är mrs Gummidge. Hennes make drucknade också.

Det drucknas mycket.

Vad sägs om det? Du kan inte klaga på en fin böcklingsbit.

Vänta bara, så ska du få se.

Potatisarna är brända. Som kol.

-Nu börjar hon igen. -Dessa potatisar kan bli mina sista.

-Kan jag gå till stranden, farbror? -Har du rensat klart?

-Ja. Jag blev klar vid fyra. -Det ska rensas klockan sex också.

-Fisk ruttnar. -Jag har rensat fisk sen i gryningen.

-Man måste rensa tills allt är klart. -Strunta i det. Gå, men ta med Davy.

-Kom. -Gå inte och druckna nu!

Vad betyder "rensa"?

Om du inte vill ha händer som mina så vill du inte veta. Kom nu.

-Är din mor verkligen en fin dam? -Ja, jag tror det.

Sköter hon sin korrespondens och tar hon emot visiter?

Vet inte. En herre med stora händer kommer och beundrar våra geranier.

-Jag skulle vilja bli en fin dam. -Han har två ögonbryn.

Jag säger ögonbryn och inte ögon, för de syns mer i hans ansikte.

Ja...

Titta! Titta här, Davy!

-Man kan se förbi Yarmouth. -Ner med dig!

-Du går i tjugo bitar om du trillar! -Hej, Ham.

-Jag är inte rädd. -Hej, Davy. Har du en bra dag?

Kära mor. Yarmouth är i det stora hela-

universums finaste plats.

Emily har lärt mig kasta smörgås. Det är synd att du inte kan se det.

Hon och Ham har blivit de bästa vänner man kan tänka sig.

Vad?

Jag berättade för dem vad vi har beslutat sinsemellan. Vår nyhet.

Att vi förlovade oss? Du kan bara säga förlovade, Ham.

Vi är förlovade!

-Är farbror glad för vår skull? -Glad? Jag ska säga hur glad jag är.

Jag är glad som en hund med två tuggben.

Och som ägaren som upptäcker-

-att gropen som benen grävdes upp ur är full av guldklockor.

Och pengar! Ja, så glad är jag!

Alla borde gifta sig!

Nu är det fest!

-Vad har du där? -Det är ett båthus, sir.

Ett hus gjort av en båt.

Rita ett hus eller rita en båt. Inga såna här dumheter.

Välkommen hem, Davy.

-Mrs Copperfield, är det en ny ring? -Ja. Ni måste gratulera oss.

Davy, du har en far. En ny.

-En ny far? -Din mor och jag är nu gifta.

Du tilltalade min fru med fel namn.

Hon är nu mrs Murdstone. Kan du komma ihåg det?

Syster!

Jane Murdstone.

Jane? Min fru Clara Murdstone.

Ett bra val. Jag beklagar att jag missade bröllopet-

-och chansen att få möta dig då du var som vackrast.

-En pojke. Den har väl ett namn? -Jag heter David, miss Murdstone.

-Hur står det till? -Jag frågade inte dig, barn.

Saknar folkvett.

Salongen är rätt ljus, tyckte jag.

-Den vetter åt söder. -Jag ska ordna det.

Där är hon.

Jag är miss Murdstone och jag öppnar varenda skåp-

-och jag tittar här och där och överallt...

-Hon ser ut att vara gjord av vax. -Eller holländsk ost.

-Kom du på det? Skriv ner det. -Jag skriver ner det sen.

Davy? Dags för din lektion.

Och verb har två former.

1) Aktiva. 2)...

-Clara! -Jane!

-Vi gör nåt mindre trivsamt. -Jane!

-Åh, Davy, Davy...! -Nej, säg inte "åh, Davy, Davy".

-Han kan eller kan inte sin läxa. -Han kunde inte.

Ta upp den. Läs den för mig.

Gärna i dag, pojk!

Ursäkta, sir. Jag kan inte när ni tittar på mig.

Orden har skridskor och glider iväg. Jag är väldigt dum.

-Möbler vore lättare att lära. -Jane Murdstone, tig!

-Du är inte dum, bara lite... -Clara Murdstone, tig!

Clara Copperfield, sir!

-Edward. Snälla, nej! -Clara.

-Kom här, pojk. -Låt din make läxa upp din son.