Halo

Lova mig att du får honom på det där skeppet.

- Var är min mamma? - Soren på Reach?

Vem ska se efter honom?

Res dig upp.

Du sa att det fanns andra sätt att leva.

- Det stämmer. - Hur då?

Vet du vad jag ser?

Jag ser hård-kokta marinsoldater.

Jag ser inget nederlag i det här rummet,

och jag ser ingen kapitulation.

Nej, sir!

Fienden står vid våra portar.

De är överväldigande många.

Vi kommer inte att kunna hålla tillbaka dem för evigt.

Spring.

Bara låta Reach falla?

De visste att det här skulle hända.

De såg det komma, de räknade.

När lämnade du ONI, amiral?

Du lämnade aldrig.

Ledningen smet iväg. Tog med sig högt uppsatt personal.

Värdefulla tillgångar.

De tog våra dräkter.

Var är Danilo?

Riz!

Han kommer inte.

Den marinsoldat som tar denna stridsställning med oss...

...kommer inte att överleva dagen.

Har du eld?

- Jacob! - För varje ögonblick

som vi håller fienden i schack,

kan fler oskyldiga människor fly på transporterna.

Och när de gör det,

kommer de att fortsätta

och berätta den historia som ni skriver idag.

Ni kommer att bli ihågkomna...

Nej!

...som de modiga kvinnor och män

som offrade sina liv

så att våra barn

kan leva utan rädsla

för det monster vi kallar krig.

John!

John!

Chief!

Vannak!

Var är Vannak?

- Laddar om, höger sida! - Jag ser dem!

Vi kan inte stanna här!

Om vi blir fastnålade är det kört!

Jag vet!

Vi måste retirera!

Vart?

- Skynda! Skynda! - Sätter fart!

- Kom igen! - Släpp mig!

- Jag kan slåss! - Sätter fart!

Det är inte över.

Se på allihop.

De kommer tillbaka.

Mål i öppet läge!

Är det allt du har?

Jag tänkte att jag inte borde ha sagt något, men jag sa det.

- Nu ångrar jag att jag sa det. - Snälla sluta prata.

Precis som förr i tiden.

Håll käften!

Åh, shit! Ah!

Jag gjorde det. Det var jag.

Jag kommer aldrig att få höra slutet på det här.

Åh, du måste skämta med mig.

Halsey, res dig upp!

John.

Kan jag få lite hjälp här?

Hoppa in! Nu kör vi!

Vi fick honom!

De kommer! Skynda dig!

In med er. Ta oss härifrån.

Vannak.

Nej.

Riz!

Riz...

Nej!

Kom igen!

Riz!

- Få ut oss härifrån! - Håll i er!

- Riz. - Kolla hennes luftvägar.

Det är jag.

John! John!

- Riz... - Se på mig. Stanna hos mig.

- Nej, Riz... - Stanna hos mig, John.

Chief.

Vakna.

Jag har honom. John. John?

- John, vakna. - Riz...

Rädda henne.

Du borde ha stannat hos mig.

Bryt anslutningen.

Vi håller på att förlora honom.

Snälla.

Snälla, kan du hjälpa honom?

Det beror på.

Vad är du beredd att göra för mig?

Hon borde inte ha gått tillbaka för honom.

- Hon vet bättre än så. - Du behöver vila.

- Ditt sår läker fortfarande. - Kommer hon att leva?

Hon behöver opereras. Jag har inte verktygen här.

Hon trodde att hon hade något att bevisa.

Och jag använde det för att driva på henne.

Hon gick tillbaka på grund av mig.

Hon gick tillbaka eftersom Spartaner

inte lämnar kvar Spartaner.

Det fanns ingen Spartan.

Han var redan borta.

Hon utvärderade förutsättningarna och tog ett beslut.

Vad är det för beslut?

Sedan när bestämmer vi något? Vi väljer inte.

Du sa till oss vart vi ska gå och vad vi ska tänka, vem vi ska döda,

och vi gjorde det varje gång, utan att ifrågasätta.

Ni följde order som soldater.

- Som maskiner. - Du är ingen maskin.

Åh?

Vad är jag då?

Säg inte mänsklig, för riktiga människor har liv.

De har familjer.

- Möjligheter. - Du är upprörd.

- Det är vi alla. - Se på henne.

Se på henne.

- Berätta vad du ser. - Släpp taget.

Berätta vad du ser!

Är det en kvinna eller ett vapen?

Finns det en person där inne,

eller är det bara en utrustningen

som man lämnar på slagfältet, dumpar och glömmer?

De lämnade oss där nere...

att dö.

Jag vet.

Ingen evakuering, ingen rustning.

- ONI visste att vi inte skulle klara det. - Jag vet.

Hur är det med de andra lagen på Reach?

Någon kontakt?

Kai?

Det var kaos.

Staden föll.

Skeppen är utspridda.

Det finns ingen möjlighet att säga hur många som flydde, än mindre vilka...

- Hur länge har jag...? - Jag var tvungen att framkalla koma.

- Hur länge? - Två dagar.

- Två dagar. - Två dagar?

Vi måste tillbaka.

- Vi måste gå... - John, sluta.

- De överlevande... - John, John...

Människor på Reach, de behöver mig.

Nej.

Nej, det gör de inte.

Du har feber.

Du är inte dig själv.

Jag sa till dem vad som skulle hända.

- Kom igen. - Jag sa det till dem.

Jag sa till Ackerson.

De visste redan.

De visste.

Och de gjorde ingenting.

Jag kunde ha stoppat det.

Om jag bara... hade min rustning.

Om hon var med mig.

Reach var ingen olycka.

Det var en plan.

Vi måste vara försiktiga.

Osynlig.

Förstår du?

Så...

är det "vi" nu?

Det har det alltid varit.

Jag vet att du hör.

Jag vet att du ser.

Är du rädd?

Jag tillkallar er.

Jag tillkallar er i Hierarkiernas namn,

gudarnas röster.

Nästa gång kan du bara trycka på den lilla knappen där.

Fascinerande.

Det här är ett förbundsskepp.

Detta är kommandoskeppet

som tillhör den aktade Zealoten, Var'Gatanai,

tidigare överbefälhavare av den första flottan

i högsta författning

Skiljedomaren.

Vad är du?

Jag är Cortana,

- den mest avancerade konstgjorda... - Nej.

Vad är du...

till honom?

Master Chief?

jag...

Vi arbetar tillsammans.

Vad vet du om demonen?

Han minns dig.

Du behåller hans minnen.

Visa mig.

Det tillhör inte dig.

Där är du.