Smiley Face Killers

INSPIRERAT AV VERKLIGA HÄNDELSER

Sam!

Kom, vovven!

Hej! Vi är på väg dit nu.

Jag hör dig inte.

Va? Kom igen, jag vill träffa dig. Vi är på väg, men det bryts.

Vänta. Du hörs inte. Skicka mig adressen.

Sen 1997 har över 150 unga män från amerikanska college

drunknat under märkliga omständigheter.

Symboler som sprejats vid olycksplatserna har fått vissa att tro

att de rör sig om seriemord.

Fast många hävdar att det är inget annat än en vandringssägen

så anser andra att det inte är det.

Hej. Ja, vi kan ses vid fiket. Okej.

-Hej. -Hej.

-Fick du tag på det? -Ja.

-Langaren var ganska mysko. -Coolt. Hur dags vill du dra till festen?

Jag vet inte, runt tio? När Keren känner för det, antar jag.

Ska vi gå tillsammans? Jag hämtar tjejerna och sen åker vi till dig?

Låter bra.

Vad är det?

-Jag är lite osäker på ikväll. -Nej, börja inte nu. Du ska med.

Du ska med till festen och du ska ha roligt.

-Ska jag? Ska jag ha roligt? -Vet du varför?

-Du är så stressad och nere på sistone. -Det är jag inte.

Jag köper inte det. Jag är inte ensam om att tycka att du verkar jättenere.

Jag är inte jättenere. Okej? Jag mår bra.

Jag vet inte om det är så smart att ta ecstasy fredag kväll

när vi har fotbollsträning morgonen efter. Men vad fan vet jag om det, eller hur?

Träningen är elva. Kom igen.

Vi blir inte redlösa. Vi tar bara lite ecstasy. Det är läkande.

-Läkande. -Ja. Kemiskt.

Hejsan, tjejer.

-Hej. -Tja. Ledsen att jag är sen.

Ingen fara. Jag håller på att avsluta min uppsats.

-Allt bra? -Ja, lite trött bara.

Okej. Vi går till mitt rum. - Vi går till mitt rum.

Vi ses.

-Fan! -Det är ingen fara.

-Det är ingen fara. -Jag vet inte vad som är fel.

Oroa dig inte.

Hur dags vill du gå till festen?

-När du vill. -Okej.

Du... Du! Det är ingen fara.

-Fixade du ecstasyn? -Ja, jag fixade den.

Ska vi ses vid stranden runt nio?

Adam sa nåt om att hämta oss alla. Han hämtar er först och sen mig.

Okej, låter bra.

Har du...pratat med din mamma på sistone?

Nej. Hur så?

-Jo... Hon ringde mig. -Ringde hon dig?

Ja, hon sa att du inte svarar, Jake.

Vad sa hon mer?

Hon undrade om du fortfarande gick till dr Louis

och jag sa att jag inte visste, men att jag trodde det.

Nej.

-Jag träffar inte dr Louis längre. -Okej.

-Tror du att du kanske borde göra det? -Nej, för jag mår bra. Okej?

-Jag känner mig bra. -Okej.

Det är bara att du har blivit allt mer tillbakadragen de senaste veckorna.

-Jag är inte tillbakadragen, Keren. -Har du slutat med din medicin?

-Jag tar inte Nardo längre. -Herregud. Helvete, Jake.

-Varför? Vad gör du? -De borde aldrig ha ordinerat den.

-Jake! -Lyssna...

Jag mår bra. Det går åt rätt håll och jag vet vad jag gör.

Jag minns bara hur det blev senast och det var inte kul.

-Jag vill inte att du... -Jag tar inte den igen.

Jag fattar, men den stabiliserar dig. Du förstår inte det men den gör det.

Du kanske inte märker det men vi gör det.

Att cykla och simma stabiliserar mig. Nardoskiten gjorde inte det, Keren.

Okej. Förlåt.

Du. Jag vill bara att du är lycklig, okej?

-Jag försöker. -Jag vet.

Du måste hjälpa mig. Gå inte emot mig om det här.

Jag behöver känna ditt stöd.

Det är klart. Det vet du. Men du måste hjälpa dig själv också.

Jag ska! Jag gör det. Okej? Det är bara...

-Jag behöver ha dig vid min sida. -Okej.

-Okej? -Ja.

Devon, jag är hemma!

Hej.

Devon?

Är du hemma, Devon?

Dev...

Adam Vi är utanför

-Ja, hoppa in. Där har vi vår snygging. -Hej.

Varför får han köra?

-Det är dumt. -Är allt bra, herr sexig?

-Ja. -Vad gör ni på fotbollsträningarna?

-Massa. Du vill inte veta. -Har de maja där?

-Ja, det har de alltid. -Kan vi köpa lite s'mores?

Hur gammal är du?

-S'mores? -Ja, kan vi göra det?

Nej, vi ska inte handla s'mores. -Varför inte? Kom igen.

-Han har sin Hawaiiskjorta. -Hur tänkte du där?

Vad menar du? Den är jättefin. Den är rosa och minimalistisk.

-Minimalistisk och skrikig i ett. -Varför umgås vi med dig?

-Ska vi ta den? -Ja, Jake har dem.

-Du... -Vadå?

-Vad menar du? -Just det...

Ledsen. Ja, ecstasy.

Kan du sluta bete dig som en psykopat ett ögonblick?

Jösses. Kom igen, grabben. Du är så borta...

-Det är lugnt. -Jag glömde den. Jag åker hem.

-Nej, vi gör det. - Vill ni följa med? -Jag kan göra det.

-Nej, låt oss göra det. -Bra! Jag behöver nåt att dricka.

Var är den?

-Översta lådan, närmast sängen. -Jag ringer om jag inte hittar den.

-Nycklarna. -Älskling!

-Ja? -Jag är ledsen.

Det är lugnt. Vi är strax tillbaka.

Vad händer? Varför glömde du?

-Jag blev distraherad. -Av vad?

...i mitt rum och lämnade skit i min säng.

-Va? -En karta.

-En karta? -Skitsamma!

Okej.

Och sen sa han att han slutat med medicinen och avbokat läkaren.

I eftermiddag skulle vi... och han kunde inte.

Det är inte första gången den här veckan som det inte gick...

-Han kanske inte tänder på dig längre. -Nej, han måste ta sin medicin.

-Är det inte den som pajar det? -Nej, han följer ett mönster.

Han börjar självmedicinera istället för att följa receptet

sen slutar han träffa läkaren, slutar med medicinen

och undrar sen varför han är nere.

Du kanske ska släppa Jake och gå tillbaka till Rob.

-Varför det, när jag satsar på Jake? -Jag vet inte. Jake har...

-...betett sig väldigt konstigt. -Ja, jag vet.

Jag är upprörd över det men jag är... Jag vet inte.

Jag försöker få honom på rätt spår. Jag vet inte...

Jag är allt han har.

-Hej! Där är du. Hur är det? -Jag behöver nåt att dricka.

Gör du? Vad gjorde du? Du skrämde dem.

Jag skrämde dem.

Skål.

VATTNET VILL HA DIG

VATTNET VILL HA DIG

Vem är du?

VATTNET VÄNTAR PÅ DIG

Hej. Vi tar en promenad.

Kom nu.

-Älskling? Har du messat mig ikväll? -Nej, det har jag inte.

Vill du ta en?

Nej, det är bra.

-Kom igen, var med mig. -Jag är med dig.

Nej, du vet vad jag menar. Var med mig, så här...

Jag...

Jag vill gå tillbaka till festen och ta nåt mer att dricka.

Och sen kanske vi kan komma tillbaka hit?

Okej. Jag måste kissa först, sen kan vi hämta en filt från Adams bil.

-Gå tillbaka hit och titta på himlen? -Okej.

Jag...

-Återigen, förlåt för tidigare. -Det är lugnt.

-Är du säker? -Ja.

Vänta på mig. Okej?

Hej. Kom.

Har du nycklarna?

Jag har den.

Försten dit!

-Härligt att se dig. -Detsamma.

-Kommer du imorgon kväll? -Ja, jag hörde om din fest.

-Det är imorgon kväll. -Ja, jag hörde det.

-Är vi inbjudna? -Det börjar tio.

Okej. Tio? - Hej, jag letade precis efter dig.

-Jaså? -Hej, Jake.

Rob...

Rob berättade om sin fest imorgon kväll.

-Vi ska nog dra. -Jag trodde vi skulle...

-Det är lugnt. -Ja, jag vill åka.

Älskling.

Jag ville bara berätta för Keren om festen.

-Trevligt att se er. Vi borde umgås... -Ja. Tack, Rob.

-...eller nåt. -Vi ses imorgon.

Mår du bra, grabben?

Ja, det är bra. Varför undrar du, Rob?

-Jag vet inte. Du verkar lite stressad. -Det är bra.

Bra.

-Kom, Keren. -God natt.

Hallå! Det börjar bli kallt. Den här festen är död.

-Kan du skjutsa hem oss? -Ja, bara vi åker direkt.

Det är lugnt.

-Tack, Adam. -Tack, Adam!

-Kommer du in? -Jag är trött.

-Jag tror att jag sticker hem. -Nej. Är det på grund av Rob?

Ärligt talat så skiter jag fullständigt i Rob.

Jag tror inte på det. Jag följer med dig hem.

-Okej. -Kom.

-Är du svartsjuk? -Jag tror att han är svartsjuk på mig.

-Jag tror att Devon är hemma. -Bilen är inte här.

-Han kanske är där uppe. -Du är så hög.

Kan du kolla? Snälla.

-Jag tar lite vatten. -Okej.

Är du här, Devon?

-Det är ingen här. Kom. -Kan vi kolla där nere?

-Kom igen. -Snälla.

-Okej. -Tack.

-Det är ingen här. -Bra.

Vad är allt det här?

Jävla Devon.

Rob Kom du hem ordentligt?