A Soldier's Revenge (Soldier's Heart)

Filmen tillägnas alla modiga män och kvinnor-

som har uthärdat krigets alla fasor.

Era jävlar!

Har du de där mardrömmarna igen?

Frank?

Du skrämmer mig, Frank.

Du ser förskräcklig ut. Du måste besöka den där doktorn i stan.

Du är inte den ende krigsveteranen som har sett krigets fasor.

Vad vet du om det?

Slödder...

Du skulle ändå inte förstå.

Jag påstår inte att jag förstår. Jag säger bara att du behöver hjälp.

De saker som jag har gjort...

...och det som jag har sett...

Det finns ingen doktor som kan bota det.

Jag har aldrig varit med i krig, men jag har fått kriga ändå.

Förringa mig inte, Frank!

Inga fara, raring.

Du vet bara inte vad du pratar om.

Du tror du vet hur det känns att se...

...någons huvud sprängas av en kanonkula.

Har du nånsin sett en man men skalpen bortskjuten?

Vart ska du?

Jag ska gå och pissa. Är det okej, eller ska jag ringa doktorn?

-Jag tänker gå hem. -Okej.

Dra åt fanders, Frank Connor!

Besvära dig inte med att hälsa på mig.

Vi behöver en bår!

Jake, hör på mig nu. Du kommer att klara dig.

Tänk på Betsy och dina barn där hemma.

-Tala om för dem att jag älskar dem. -Hör på mig! Du får berätta det själv.

-Vi ska åka hem igen... -Säg bara att jag älskar dem.

Nej! Nej, Jake!

Era jävlar!

Kom an, bara! Jag ska döda er allihop.

-Jag trodde att du var borta. -Det är dags, mr Frank.

-Vem är det? -Det är jag - Sa'ani.

Du är punktlig.

-Vart ska vi inatt, mr Frank? -Ranch i Three Rivers, söder om stan.

-Det är inte säkert där. -Sant.

-Möt mig här om femton minuter. -Ja, mr Frank.

För helvete, din dumme fan. Det är ju dynamit där i!

Gå och hämta resten av lådorna.

Idiot.

Chet! Chet?

Var är du?

Jäkla idiot. Nu har du ställt till det.

Vad sjutton sysslar han med?

Är ni Walsh?

-Vad tusan vill du? -Artemis Walsh?

-Vem fan är du? -Är ni Walsh eller inte?

Det är väl upp till dig att ta reda på.

Ni har stulit från fel människor, mr Walsh.

Wyatt! Chet! Kom hit.

-Wyatt! -Näpp.

Jag tycker du ska vända sig om och sticka härifrån.

Vi kan göra det här inne eller där ute. Upp till er.

Kom igen, dö som ett svin här inne, eller som en man utomhus.

Det är dags.

-Gick affärerna bra, mr Frank? -Japp.

Nu sticker vi härifrån.

Frank, det är ju en liten pojke, för helsike!

-Kom igen, ställ dig upp. -Det finns inget mer att se här.

Kom igen! Lämna honom.

Indianbyrån.

Texas andra kavalleri.

Frank Connor.

Han känner mig väl.

Ni tror väl inte att ni två kommer undan?

Mitt kassaskåp!

Violet!

-Vi, vem öppnade mitt kassaskåp? -Jag vet inte, sir. Det var inte jag.

Inte du? Öppnade mina barn kassaskåpet?

Nej, jag tror inte det. Jag övervakar dem inte hela tiden.

Du har ett jobb - att vakta mina barn.

Nu är det borta, och de där odågorna har rånat mig!

Mr Connor, är ni där?

Mr Connor? Mr Connor?

Hallå? Snälla sir, vi behöver tala med er.

Mr Connor! Är ni där?

Vi behöver er hjälp, sir.

-In med er, fort! -Se upp!

-Vilka är ni? Prata. -Se vad ni har gjort!

Vilka är ni, frågade jag!

-Då får vi pröva nåt annat. Kom med. -Försiktigt!

Sitt.

Nu prövar vi igen.

Jag frågade vilka ni är och vad tusan ni gör här.

-Jag frågade vilka ni var! -Snälla, gör oss inte illa.

Gör oss inte illa. Ni är den ende som kan hjälpa oss.

Vilka är ni?

-Grace och min lillebror Ethan. -Nu börjar det likna nåt.

Grace och Ethan, vad gör ni här ute?

-Vi tog en häst... -Var är era föräldrar?

-Våra föräldrar är orsaken. -Jaså, minsann?

Det började när vår mamma gifte om sig för fem år sen.

-Var är er pappa? -Han dog.

-Jag beklagar. -Han var soldat.

Han dödades under Simpsonvillemassakern.

Mamma säger att han var en hjälte. Han offrade sig för att rädda fem män.

-Han låter som en stor man. -Grace säger att hon minns honom.

-Men jag tror att hon ljuger. -Jag minns visst honom!

Sluta, båda två. Jag bryr mig inte. Skynda er att komma till poängen.

Som jag sa, mamma gifte om sig för fem år sen.

Först gillade vi honom, men efter ett tag började han behandla oss illa.

Ja, riktigt illa.

Mamma har gjort allt för att hålla ihop allt, för vår skull.

Men förra veckan åkte våra föräldrar från stan.

Vi var på utflykt med skolan, men plötsligt, från ingenstans...

...såg vi vår styvfar.

-Än sen? -De skulle ju vara i Dallas!

Vi hörde inget från vår mor på en vecka. Så brukar hon aldrig göra.

Jag lider verkligen med er. Er historia får mitt hjärta att värka.

Men berätta vad detta har med mig att göra.

Styvfar låste in oss i huset, men han vet inte att vi öppnade hans kassaskåp.

Grace hittade papper.

-Och med lite efterforskningar... -...hittade vi er.

Vart tog de vägen? Det finns ingenstans att gömma sig.

De kan inte ha hunnit långt. Vi kollar uthusen vi såg.

Sätt fart. De kan inte ha hunnit långt.

-Nu sticker vi! -Vi rider bort och kollar.

Jag rider runt. Håll noggrann koll.

Ser du nåt?

-Inget. -Vi rider bort dit och kollar.

De kan inte ha hunnit långt.

Vi kollar skjulet.

Det är ingen här. Jag ser inget.

-Briggs kommer inte att tro oss. -Det är inte vad vi berättar för honom.

-Vad vill du berätta för honom? -Vi säger att han inte var här.

Jag tänker inte berätta för Briggs att vi misslyckades. Eller hur?

Okej.

Vi rider in till stan. Vi kanske ser Connor där.

Nu är det min tur. Vad för slags information ledde er till mig?

-Ni stod med på en lista. -Vad för lista?

Det stod en massa namn, och även ert.

Det stod när ni var född, var ni bodde, till och med en teckning av er.

Till och med er skostorlek.

Jaså, minsann?

-Varför tog ni er inte till sheriffen? -Vår styvfar jobbar för myndigheterna.

-Han är federal agent för kongressen. -Krigsdepartementet?

-Nej, jag tror det är nåt högre. -Indianbyrån?

-Ja. -Låt mig fråga er en sak.

Hur vet jag att ni inte ljuger för mig?

-Det är många namn på listan. -Titta till höger. Det är viktigt.

-Det står... -"Utrota".

Jag slog upp det. Det betyder "dra upp med rötterna."

-Eller "göra slut på". -Jag vet vad det betyder.

-Tror ni att de lämnar oss ifred nu? -Nej, det tror jag inte.

Det dröjer nog inte länge innan de kommer tillbaka.

-Vart ska vi ta vägen? -Vi?

Jag antar att ni dumbommar dör om jag skickar ut er på prärien igen.

Jag går tillbaka till stugan och hämtar förnödenheter.

Håll er tysta. Okej?

Så ja.

-Mr Briggs. -Kalla mig inte det, mr Danziger.

Tack för att ni kom tillbaka efter middagen.

Jag missar inte gärna efterrätten, och hon var ganska söt också.

Hur många gånger måste jag säga det? Det här är inte militären!

Vem har vagnen? Var är hans saker?

Jag är strax tillbaka.

Danziger, du råkar inte ha en tändare?

Med all respekt, men det är fullt av krut här inne.

Hela byggnaden exploderar om ni tappar cigarren.

Du tror väl inte att jag är dum nog att spränga hela mitt infanteri?

Kan du tänka dig att någon talade om för Ulysses S. Grant-

-att han inte fick röka en cigarr i Vita huset?

Nej, sir.

Då så.

-Du ville berätta något. -Ja, sir.

-Ja, först ville jag bara säga... -Skippa snacket, det är inte militären.

Här talar man fritt.

-Du kan väl ta och sätta dig? -Ja, sir.

Washington D.C. har börjat ifrågasätta våra metoder.

De har redan kontaktat tre kaptener vid våra operativa stridsplatser.

Förra veckan var det en agent från BIA som kontaktade mig direkt-

-och hade väldigt specifika frågor om våra metoder.

De verkar tro att vi säljer vapen till urinvånarna-

-när vi egentligen ska sälja dem till nybyggarna.

-Om jag får fortsätta vara ärlig... -Varsågod, Robert.

Jag tror inte att den här verksamheten följer lagen.

Jag har ju en familj att försörja...

Jag har tjänat väl här, och med er tillåtelse skulle jag vilja dra mig ur.

Du behöver inte säga mer. Du har en familj att försörja.

Ja...

Jag antar att om du etiskt och moraliskt...

...kan hänge dig hundra procent till det här arrangemanget...

...så har jag inget val än att befria dig från dina åtaganden.

Sir?

Sir, det är...

Tack, sir. Det uppskattar jag.

Min fru och mina barn uppskattar det säkert också.

Men det är en sak du borde känna till, Danziger.

Det finns bara ett sätt att lämna min verksamhet.

-Snälla? -Du är entledigad.

Din usla lismare.

-Feldman och Kennedy är på tråden. -Vi är snart klara här.

-Vad säger de? -"Connor är inte hemma."

"Vi hittar dem. Han flydde sitt ruckel."

"Nej, sir. Vi hittar dem. Han flydde sitt ruckel."

Och barnen?