Deep Blue Sea 3

Hej alla ni där ute som gillar Shark Week. Välkomna tillbaka.

Det är vår tredje sommar här i Little Happy,

en övergiven fiskeby i Moçambiquekanalen.

Invånarna var några av de första offren för de stigande havsnivåerna.

Åttahundra personer brukade bo på den här minimala ön skapad av människan.

Nu är det bara två kvar.

Och om du tror att det bara händer någon annan,

så är det här hur Florida Keyes kommer att se ut.

Och Houston och New Orleans.

Men det finns en annan sida hos Little Happy,

barnkammaren... där ute.

Vill ni se? Då sticker vi.

Fisken drog hit fiskaren,

som byggde den här byn på ett korallrev precis bredvid den här barnkammaren.

Den är hem för ett av de ekosystem på vår planet som har störst mångfald.

Här vid Little Happy skapar jag och mitt team en databas som kallas Triton,

som använder ekolod och AI för att identifiera

och studera organismer i ett specifikt område,

som den här kanjonen.

Från stora vithajar till fiskar så små som en centimeter långa.

Hajar återvänder varje år för att äta, para sig och föda.

Deras hem, liksom vårat, är under attack av klimatförändringarna.

Koldioxidutsläpp absorberas av havet, mer och mer för varje år,

vilket resulterar i varmare vattentemperaturer, förhöjda havsnivåer,

förluster av födokällor, försurning av haven och arter som utrotas.

Är du okej, Shaw?

Många hajar.

Då sticker vi.

Min pappa, Nick Collins, trodde att studier av hajar,

som liksom oss är toppredatorer överst i näringskedjan,

hjälper oss att förstå och förbättra hälsan för hela ekosystem.

Om hajarna har problem, så har vi det med.

Emma?

Backa, Shaw.

Stanna.

Jag vill presentera dig för Sally.

Hon är den stora vithaj som ledde oss till den här barnkammaren när vi märkt henne.

Vi har studerat

hur hon och hennes grannar anpassar sig till klimatförändringar i realtid.

Är du helt galen?

Om du håller dig lugn och avvärjer...

Sally bara påminner mig om vem jag är.

Och vem hon är.

Testa inte det här hemma.

Emma!

Fan också!

Du är skadad.

- Det är okej. - Låt mig se armen.

- Det är okej, Shaw. - Låt mig se armen.

- Jag är okej. - Du blöder.

Du är inte okej. Det är blod i vattnet.

Fan.

- Åh, gud. - Dyket är över. Kom, vi sticker tillbaka.

Det var fantastiskt.

Du kan läsa mer om vår forskning på vår webbsida.

Alla donationer går till Nick Collins Finn Foundation.

Jag är dr Emma Collins och det där är Shaw

och vi är Water Blog.

Den hajen lekte inte.

Sally? Vi är gamla vänner.

Hälsosam respekt, minns du väl?

Låter som något min pappa skulle ha sagt.

Du har rätt.

Emma, jag vill bara att du är lite mer säker.

Det är allt jag vill säga.

Shaw, jag vet att min pappa var ditt befäl och att du känner dig skyldig honom nåt,

men jag är alldeles för gammal för föräldraråd, okej?

Men jag älskar dig.

Jag behöver en öl. Kommer du?

Det är hon.

Det är Bella.

Ser ut som att näten gjorde jobbet åt oss.

Vi måste fånga de andra tre, Lucas.

Tiden räcker inte till.

Hur ska vi göra det? Du är hajexperten

om vi inte kan spåra deras mamma längre så är det över.

Bella var en bra mamma.

Hon tog sina barn till stadens bästa allt-du-kan-äta-buffé.

Här.

Spin.

Det var fantastiskt.

Och live-sändningen under vattnet, den var också fantastisk. Kolla in den.

Hon är den stora vithaj som ledde oss till barnkammaren när vi märkt henne.

Den kommer lätt få 5 000 likes.

Jag ska få upp den på Facebook och Insta innan kvällen.

Vad händer med drönaren?

Just det. Så en servo bara pajade, men jag fixar det.

Miya.

- Är du okej? - Något nytt om Triton?

Ja.

- Jag kan fortfarande inte hitta honom. - Vem?

Nemo.

Vill du söka till ett bra program för fil. dr

är det bäst du försöker mer än så.

Vad?

- Inga problem, dr Collins. - Vad har du?

Jag gjorde klart översikten över populationen

och du har rätt, antalet vithajar har sjunkit från förra året.

6 %.

- Vuxna eller ungar? - Båda.

Överraskad, dr Collins?

Nej, det kan inte stämma. Måste vara ett tekniskt fel.

Spin, hur är vår täckning på Triton?

Just nu är vi på 65 % i barnkammaren,

vilket borde ge oss ganska bra siffror.

Det duger inte, Spin.

Vi får fixa till några av våra blinda fläckar.

Okej, vi utrustar ett halvdussin sensorer till.

Fixar det.

Vi sätter upp dem imorgon.

Det var bra fångst.

Vi kunde ha tjänat bra med pengar på de här på restaurangen, Nandi.

- Jag vet. Verkar vara ett tag sedan. - Ja.

Bahari, det här är inget sätt att leva på.

Vi borde åka härifrån.

Det här är det enda hem vi känner till, Nandi.

Det är borta. Se dig omkring.

Det finns inget för oss här.

- Vart skulle vi åka? - Vart som helst.

Vi kommer på det.

Ojdå. Jag känner igen den minen.

Mamma hade den med.

Nandi, vi kan prata om det här senare.

Det är alltid senare med dig, Bahari.

Det är okej. Gå och tvätta dig.

Det här var delikat, Nandi. Tack.

Nöjet är vårt, Emma.

Spin.

Spin...

Varför äter du inte fisk?

Spin är en ren vegan. En Regan.

Bahari, ansvarsfulla och hållbara matval

är inte bara bra för miljön,

- de är bra för din hälsa också. - De är fiskar.

Spara på talet.

Världen är full av tal och se vart det har fört oss.

Det är vi överens om. Shots?

Verkligen?

Får jag, dr Collins?

Miya, vi dricker tillsammans, du kan kalla mig för Emma.

Varsågod.

Du är så sexig.

Vänta, sa jag det högt?

Du vet att vi alla känner till om er två.

Okej.

Vi har seder för drinkar i Japan

och det anses artigt att hälla upp åt andra.

Och de unga...

häller upp åt de gamla.

Mig? Men han då?

Jag är din överordnade. Det är inte coolt.

- Här. - Tack.

Tack.

Leveranserna ska inte komma förrän om en vecka.

Och det är inte soppråmen.

Har du sett den båten förut?

Nej.

Vem vet, de kanske har kläder ombord.

Skaffa en skjorta som passar dig.

Gå och kolla upp den.

Emma! Jag kan inte fatta det.

- Vem är den snygga killen? - Richie Lowell.

- De gick i skolan tillsammans. - Fantastiskt. Tillsammans eller...

tillsammans?

- Richard? - Hej.

Hur är det med dig?

- Tillsammans. - Tillsammans.

- Jag har inte sett dig på evigheter. - Nej.

Vad gör du här?

Vi behöver din hjälp.

Det här är Richard och Lucas.

Det här är Spin. Han är vår tekniktrollkarl från MIT.

- Shaw. Du minns Shaw. - Kul att se dig, Shaw.

- Kul att se dig med, Richie. - Det är Richard eller dr Lowell nu.

- Ditt val, Eugene. - Och det här är Miya.

Hon är en av våra sommarstudenter utlånad från

Tobainstitutet för marinteknologi.

- Blev det rätt? - Ja. Trevligt att träffas.

- Väldigt trevligt att träffas, ma'am. - Trevligt att träffas.

De här killarna behöver lite hjälp från vår Triton.

Vad är det ni vill hitta?

Tre tjurhajar.

Det är inget bra grannskap för tjurhajar. De skulle vara som sushi för vithajarna.

Normalt skulle det vara så, men vi har spårning på en.

Vi är säkra på att de var på väg hitåt.

Ett halvt dussin människor försvann ungefär 16 mil uppför Orange River.

Först trodde lokalborna att det var krokodiler.

Visade sig att det var tjurhajar.

Vad? Men hajar har inte sådant beteende

om de inte är stressade eller hungriga.

- Det vet du. - Precis.

Vi hyrdes in för att stoppa dem och för att ta reda på vad som är fel.

Vänta, så de dödade människor i en flod?

Tjurhajar kan överleva i sötvatten.

Ja, det fattade jag med en gång.

De jobbade tillsammans.

De jagade i flock.

Det är inte möjligt.

Tillsammans, som delfiner?

Det stämmer. Sett det själv.