Long Weekend

Hej, mr Waters. Det är Jeremy från dr Andrews mottagning.

Jag ville bekräfta er tid imorgon kl. 14.00.

Ring om ni har frågor. Vi ses då!

Bart, det är dr Andrews. Du kom inte igår-

det är därför jag ringer.

Det är viktigt att vi håller kontakten med patienterna i ett par månader.

Låt oss boka en ny tid.

Jag vill bara undvika bakslag.

Hej, B! Det är Whit.

En psykiatrimottagning ringde igår.

Jag är visst din nödkontakt.

Du borde nog ändra det.

De ville att du skulle boka en tid.

Det angår inte mig nu, men jag vill att du tar hand om dig.

Så ring dem, snälla Bart.

Okej? Jag tänker på dig.

Det är dr Andrews igen. Det är viktigt att du fortsätter...

Jag önskar att du inte hade gjort det.

Men det låter inte klokt. Ja.

-409. -Förlåt, jag slumrade till.

Det här är ett gammalt hus, så rören är en känslig fråga.

-Får jag? -Varsågod.

Du kan tumregeln.

Är det större än en guldfisk spolar man inte ner det.

Nej. Okej.

Jag skickar rörmokaren senare. Hej då!

Slynan försökte spola ner en ökenråtta!

-Vem gör så? -Får man ha ökenråttor här?

-Inte nu längre. Fan! -Du har visst en bra dag?

Tur för dig att du har sprit. Tack.

-Ja. -Vi visar lägenheten om 20 minuter.

-Går det bra? -Ja, jag ska gå.

-Lämna mig inte, Bart! -Jag skulle gärna stanna...

...men om de inte sänker hyran med... typ hela hyran, så går det inte.

-Vad ska jag göra utan dig? -Du klarar dig.

Ja, ja.

Flyttar du innan början på nästa månad?

Ja.

Jag kommer att sakna dig. 206. Jag hatar mitt jävla jobb.

Eddie, vad är det?

Det gör jag inte. Jag kan inte kontrollera när 306 har sex.

Jag kan inte säga åt dem att knulla på soffan för att madrassen gnisslar.

Skit!

Kom in! Jag skulle hjälpa dig, men jag har händerna fulla. Och jag vill inte.

-Är det alla dina grejer? -Nästan.

-Vi har gott om plats. Gör inte så, Teddy. -Jag är inte Teddy, jag är Nakenkillen!

Gör inte så, Nakenkillen! Rachel!

-Rach! -Jag är på toa!

Eve behöver dig, Nakenkillen är på stolen!

-Jag behöver två sekunder i fred! -Jag är bara en pappa!

Kom och gör dig hemmastadd.

Nakenkillen!

Säkert att det inte är för mycket?

Nej, du behöver komma därifrån.

Det ska bli kul att ha dig här. Som förr!

Rachel? Rachel!

Du får stanna så länge du vill.

-Barnen älskar dig. -Här är jag.

Teddy har lämnat något väldigt obehagligt på golvet nära toan om du kan...

Hej, Bart! Välkommen! Kul att ha dig här.

Använd inte badrummet.

-Är du på väg? -Ja.

Okej. Hej då!

Jag får nog jobbet.

-Ni slipper mig snart. -Håll käften, okej?

Du får stanna för alltid. Jag menar det.

Jaha...

Jag läste dina utdrag.

Jag är ingen litteraturkritiker, men de verkade bra.

-Tack! -Verkligen.

Jag älskar den med killen vars fästmö lämnar honom-

-och så får han nervsammanbrott. Den känns så äkta.

-Det borde den. -Jag tyckte Marley & Me var sorglig...

Har du sett Marley & Me?

-Nej. -Det borde du.

Jag älskar hundfilmer. Men hunden dör.

Du kan vara för bra för det här jobbet.

Tack för att du säger det, men...

Sådana berättelser betalar inte elräkningen.

Du skriver inget superkreativt för våra kataloger...

-...men du får säkert kul. -Att skriva är att skriva.

-Jag är glad att tackla vad som helst. -Det är rätt enkelt.

Vi ger dig en produkt och data och du skriver något spännande åt kunderna.

Som den här nya katetern. Du får hålla i den.

Den är mindre och mer formbar. Man märker den knappt.

Eller jo, man märker den stora slangen som går upp i ens penis.

Mindre och mer formbar låter fördelaktigt i penisslangarnas värld.

Det låter redan bättre. Vi hör av oss.

Jag gillar verkligen sällskapsspel, om du har spelkväll någon gång.

Hej! En, tack.

Det är dr Andrews igen. Jag har inte hört av dig.

Jag uppmanar dig att boka en tid snart.

Det är ingen stor grej, bara för att se hur du mår-

-och se till att den nya doseringen är bra.

Ring oss på mottagningen.

Det var det vackraste jag har sett.

Hallå, kompis!

-Du! -Hej, kompis...

Filmen är slut.

Filmen är slut.

Skit också.

Tack.

Hallå! Kompis!

-Din jacka! -Skit. Tack.

Ja. Du lämnade den på stolen.

-Jag drack lite därinne. -Ja, jag såg det.

Jag gör visst ett jättebra intryck.

Det verkar som en rätt kul eftermiddag.

Jag har haft värre. Tack igen.

Du!

Vet du var jag kan köpa en sån?

-En drink, menar du? -Ja.

Det finns två barer nära.

Den ena är en sunkkrog.

Den andra är lite finare - ett sådant där ställe med coola cocktails.

Okej, vi går!

-Va, vill du att jag kommer? -Ja.

Jag känner inte till området och har gått omkring ensam.

Det börjar bli tråkigt.

Du verkar relativt harmlös.

Du mördar inte folk, va?

-Nej. Inga mord så här långt. -Bra.

Bara du fortsätter så tycker jag att vi tar en drink ihop.

-Verkligen? -Ja. Kom!

Okej. Det var som fan. Då dricker vi.

-Visa vägen. -Okej.

-Jag heter Vienna. -Jag heter Bart.

Kul att träffas.

-Verkligen? -Det är en bra film.

En favorit som du har sett över 100 gånger och du kan inte säga varför.

Det är bara en väldigt bra film.

Jag antar att...

Jag är nog en ganska känslosam person.

Okej.

För några år sen såg jag Being There på TV-

och jag vet inte varför, men...

När jag såg den hemma i min soffa klickade något till i mig.

Livet är stressigt och tragiskt och förkrossande-

och det är oundvikligt.

Men den filmen är en påminnelse om att det är ett sinnestillstånd.

Vi kan göra allt det där så stort eller litet som vi vill.

Jag säger inte att filmen botade mig, men den fick mig att må lite bättre.

Det är inte illa.

Var det likadant idag?

-Nej. -Varför inte?

Jag vet inte.

Allt bra här?

-Ja. Det är bra, tack. -Ja.

Vad för dig till stan?

Varifrån kommer du och vad gör du och varför är du här?

Vi sticker härifrån. Ja?

Ja?

-Ja. -Ta mig till sunkkrogen.

Säkert?

-Ja, det är för snobbigt här. -Då går vi.

-Jag tar notan. -Jag betalar.

-Bara... -Jösses!

Ska du på strippklubb eller har du rånat banken?

Nej. Jag har lite problem med bankkortet så jag tog med kontanter på resan.

-Räcker 60 dollar? -Det är alldeles för mycket.

Det är nog hälften. Generös dricks! Här.

Okej. Coolt.

LA-priser. Jag trodde det skulle vara mer.

Ta mig till sunkkrogen.

-Okej. -Vänta!

Är den här sunkkrogen noga med att kolla leg?

För jag glömde mitt leg hemma.

Du ser mycket äldre ut än 21, så det går nog bra.

Charmigt, bra.

-Du är en söt tjej. Det går bra. -Tycker du att jag är söt?

Ja, du är snygg för att vara 50.

Herregud, kolla!

Tomtebloss?

Ja, tomtebloss.

Jag visste inte att de fortfarande fanns.

Du är lättimponerad, inte sant?

Jag har aldrig haft ett förut.

Ursäkta, vad?

-Ja. -Aldrig lekt med tomtebloss?

Nej.

-Hade du någon barndom? -Ja.

Men jag lekte väl inte med tomtebloss.

Okej, vänta.

-Va? Okej. -En sekund.

Får jag köpa två tomtebloss för en hel dollar?

-Okej. -Tack!

-Vad? Hur gjorde du det? -Jag gav honom en dollar.

-För en unge är det mycket. -Det behövde du inte.

Jo, för du har aldrig lekt med tomtebloss och det är bara konstigt.

Jag vill inte umgås med en knäppis. Jag gjorde det av själviska skäl.

-Okej, bra. -Jaha, då så...

-Vilka små bovar. -Vilken antiklimax!

-Det bränns. -Du måste springa.

-Spring! -Nej, jag springer inte själv!

Det är ingen soloföreställning!

Spring med mig! Kom!

Om du vill ha mediokra imitationer eller ett mediokert liv...

-...då är jag rätt kille. -Pacino.

Kul. Kul kille.

Så läskig. Jimmy Stewart.