Coven

VÄLKOMMEN TILL CALVERT

Ja, nu gör vi det här.

Christy, Christy, Christy. Du är en kaxig kisse. Du kommer sent och utan råtta.

- Jag tog med öl. - För att jag bad dig om det.

Det är kul att du tar det här seriöst.

Ronnie, stör du dig på bitchen?

Då mular jag henne.

- Christy... vill du dö? - Nej, det är inte alls så, Jax.

Nu bråkar vi inte. Nu dricker vi.

Fem, fyra, tre...

- Vänta! Jag har ingen shot än. - Kom igen, Beth!

- Två. - Ett.

I Ashuras namn har vi samlats.

Ikväll, tre nätter innan höstdagjämningen

har vi samlats för att uppväcka anden

och kraften hos vår gudinnehäxa, Ashura.

Vars krafter har fjättrats av en svartsjuk och makthungrig häxpakt.

Bara fem häxor sammanbundna av sin strävan efter rättvisa

kan upplösa den onda magin som fjättrar Ashuras ande.

Ashura, hör vårt rop.

Jag är Veronica Carnahan, en direkt avkomma av Ashura.

Hennes blod pumpar i mina ådror.

Jag är Christy Carns, dotter till Arvada Carns.

Vårt blod flyter med tidvattnet.

Med ett öppet hjärta frambesvärjer jag vatten

livskällan som ger alla jordens krafter.

Jag är Jaclyn Alverton, dotter till Margret Alverton.

Vårt blod brinner med solens eld.

Jag är Taylor Lamb, dotter till Jolie Lamb.

Vårt blod blåser genom träden.

Med ett öppet sinne trollar jag fram vinden.

Jag är Elisabeth Lorringer, dotter till Robin Lorringer.

Med ett hjärta trollar jag fram skog som bränsle till elden.

Vi erbjuder dig våra samlade krafter.

Ashura, hör vår åkallan.

Vi står modigt inför dig

och accepterar att vi som människor är bristfälliga.

Med mitt blod åkallar jag din ande tillbaka till Jorden.

Med mitt offerblod, korrigerar jag det förflutna

och åkallar din ande tillbaka till Jorden.

Med mitt offerblod korrigerar jag det förflutna

och åkallar din ande tillbaka till Jorden.

Med mitt offerblod korrigerar jag det förflutna

och åkallar d in ande tillbaka till Jorden.

Prisa henne!

Kom ihåg, skär ytligt.

Med mitt offerblod korrigerar jag det förflutna

Högre!

Med mitt offerblod...

Med mitt offerblod...

Ashura, hör vår åkallan! Återvänd till oss!

Återvänd till oss, Ashura!

Jag antar att vi måste hitta en femte.

Mamma!

Mamma!

Kom fram, var du än är!

Mamma!

Det ser verkligen moget ut.

Mamma?

- Det är ingen fara. Du är tillbaka. - Jag var tillsammans med henne.

Jag åt ett äpple och sen var jag täckt av maskar.

Ta ett djupt andetag. Man blir inte stark av att stressa fram nåt.

Alla ljusa handlingar balanserar i mörkret.

Idag var första gången du fick kontakt med din mamma.

Det ruttna äpplet var en mörk reaktion.

- Vi försöker igen. - Jag förstår dig.

Hade det varit min mamma hade jag inte heller slutat.

- Jag borde gå. - Vi försöker när du centrerat energin.

Kom ihåg att du är en vanlig student som är mitt i studierna.

Visst, mitt i studierna.

Eureka!

- Vad är det? - Jag har kommit på det.

Ursäkta. - Möt mig vid tornet kl. tio.

Ta med min tändsticksask.

- Det här är ju supergullig slöjd. - Vi slöjdar inte.

Vi gör en besvärjelse för att hitta en femte häxa. Jag tror att Christy...

Låt inte Ronnie hör dig uttala det namnet.

Enda sättet att upphäva förbannelsen som fjättrar Ashura är att hitta

ett fysiskt element från alla häxor som uttalade förbannelsen.

Jag antar att alla våra blodsband är bundna till den ursprungliga pakten.

Vilka är oddsen för nåt sånt?

Fem blodfläckar.

Slappna av. Blod från pakten söker en medlem.

Ametister för att jorda banden och ge balans.

Fragment från där vi befinner oss så att hon kan närma sig.

En snabbt brinnande veke för att förstärka besvärjelsen.

Vi ber Ashura manifestera en femte häxa.

Var det allt?

Det låter som hemslöjd för mig.

- Det var inte mycket till besvärjelse. - Gäsp! Nu går vi och knullar, Zak.

Ja, tack.

Jag tror det funkar, hörni.

Det var otrevligt.

Det var ett otäckt fall.

- Nej, nej! - Var inte dum. Låt mig hjälpa dig.

Ledsen, mitterminstentorna stressar mig.

- Vart ska du? - Jag bor på första våningen.

Mina vänner Jax och Ronnie bor där, men jag har aldrig sett dig.

- Vem är din rumskompis? - Nej, jag bor ensam.

Nu behöver du inte vara ensam mer.

- Jag är Beth. - Kanon. Sophie.

Vad gör du när du har kul?

Jag fattar inte att jag inte sett dig. Jag hänger här hela tiden.

- Här bor jag. - Jag hade inga vänner på gymnasiet.

Du måste bara träffa Ronnie och Jax. Vad gör du på lunchen?

- Jag ska plugga. - Jag älskar det. Vill du plugga ihop?

Jag är så lättdistraherad. Jag tar en macka vid skrivbordet.

- Okej, jag fattar. - Nästa gång, kanske?

Visst, nästa gång.

Inte konstigt att jag inte har några vänner.

Det står bara bla, bla, bla på varje sida.

Jag klara inte den här uråldriga texten, och var fan är Beth?

Bla, bla, bla, står det inget annat?

Chilla, okej. Min hjärna av den här hokus-pokusdyngan.

Chilla? Hon bad mig chilla, Jax.

Börjar det bli lite för varmt här?

Vill du ha en isfrappe?

Kom med nåt nytt själv då, Jax. Det är som att läsa lökiga dikter.

Jag kan dra ner temperaturen lite. Blir det bättre?

- Jag är ledsen... - Andas.

Det är inte roligt.

Du... vad du än behöver fixar jag.

Det jag behöver är att ni tar det här på allvar.

Jag vill att ni hittar en femte häxa!

Slappna av. Tina upp Taylor, för hon är bara en tanke.

Men utan henne är vi två häxor för lite för pakten.

Så kan vi inte ha det, eller hur?

Nej.

Kaos.

- Tack. - Käften.

Förlåt. Helvete. Åh, förlåt.

Det var på tiden, häxjävel. Var har du varit?

Om du inte kan ta det här på allvar, ska vi se till att du gör det.

Du och Zak bara drog. Jag kom så fort jag kunde.

Det är inte mitt fel att din dumma besvärjelse inte funkade.

- Du ska ju vara den smarta. - Alla har sina styrkor.

Jag har haft svårt att fokusera när Chris...

Att dö kanske var Christys styrka. Du måste gå vidare.

Jag tror jag hittat den femte.

- Var? - Jag kanaliserade hela min styrka...

Skit i det. Ut med språket nu.

Besvärjelsen fungerade. Den ledde mig till Sophie.

Jag såg när hon släckte lamporna i studentrummet när ho stängde dörren.

Såg du verkligen det?

Prisa Ashura. Du klarade det. Du har hittat en till som inte står ut med dig.

Jag menar allvar. Besvärjelsens kraft ledde mig till henne.

Vi borde kolla upp henne.

- Vad menar du? - Jag behöver nåt från henne.

Nåt från henne? Det låter ju kul.

- Nu får vi ha lite skoj! - Det var så jag såg på det också.

Bra låt.

- Vi hör av oss. - Puss, hej!

- Redan tillbaka. Är du okej? - Jag blev precis attackerad på campus.

Jag ringer vakten. Nej, det var en grupp häxor.

- Det är inte möjligt. - Jo, det är möjligt.

- Vad ville de? - Vet inte. De tog en bit hår.

- Det är inte bra. - Jag tänkte väl det.

Det finns många otäcka förbannelser man kan ge folk.

- Det gillar jag inte. - Jag får fråga Gudomligheten om svar.

Vi går direkt på källan. Det är inte slump att det sker dagen vi får kontakt.

Jag vill kontakta min mamma.

Om dina avsikter är rena, hjälper jag dig.

Töm sinnet. Frågan ska vara klar.

Om din energi inte är på riskerar vi att framkalla en parasitport.

- Har du förstått det? - Ja.

Vi kallar på mellanvärlden och ber om inträde.

Mamma!

Du är sen.

Sen till vad? Vad är det som kommer?

Mamma!

Snälla!

Mamma!

- Vad såg du? - En flicka... knivskuren och blodig.

- Vi visste att det skulle vara smärtsamt. - Det är inte smärtsamt.

- Skicka tillbaka mig, snälla. - Andas djupt.

Låt inte din mor förbruka dig.

Det kan bli efterverkningar om man missbrukar kraften.

- Jag känner mig så maktlös. - Du behöver balans.

- Sa din mamma nåt? - "Du är sen."

- Sen till vad? - Ursäkta?

- Hon är 11:15. - Tentan! Jag är sen.

Ingen fara. Titta på dina fötter.

Du är där du ska vara i detta ögonblick.

Tack.

Men du måste springa nu.

Dr Lynn? Jag har ett nytt skämt.

Ha ha. Vad pilgrimens favoritmusik?

Ingen aning, men det kommer du berätta.

- Plymouth Rock. - Jösses.

Du borde jobba på din framtoning.

Det där kallas humor. Dr Lynn, allihopa. Hon är inte riktigt med.

Skit också. Ursäkta, förlåt.

- Vad kan vi hjälpa dig med? - Jag är ledsen att jag är sen.

- Vi accepterar inga ursäkter. - Jag vet, men jag bara måste ta tentan.

- Jag vet det, men du missade den. - Okej... jag fattar.

- Jag kan stanna. - Det behöver du inte. Det är mitt fel.

Jag har inget emot det. - Jag ska ändå bara hem och spela GTA.

En till timme med amerikansk historia är mer stimulerande.

Okej, se till att ge mig tentan när hon är klar.

Sophie, den här gången har du tur.