Settlers

Och den där, då?

-Det är Stora björnen. -Jättebra.

Och det stora W:et där?

-Kassiopeja. -Ja.

Och den där stora ljusa där?

-Det är en planet. -Jättebra.

Jupiter?

Nej, Jupiter kan vi inte se just nu.

Och den mindre kroppen? Ser du den?

-En måne. -Ja.

-Är det jorden? -Jättebra.

KAPITEL 1 REZA

Pappa!

Remmy!

Remmy!

Remmy!

Det är långt nog.

Han kommer, Remmy.

Den häruppe plus åtta blir sexton. Man lägger till en. Det blir sjutton.

Sen en häruppe och en här. Det blir åtta plus nio.

-Jag vet inte. -Vi tar det igen.

Pappa!

Pappa!

Vi måste ta reda på vad det var. Det är nog ingenting.

-Chansen att nån hittar oss är... -De kan känna till stället.

Titta på mig.

-De vet varifrån vi kommer. -Jag ska få henne i säng.

Jag kommer snart.

Vad är det?

Det är främlingar i närheten.

Nej.

Nej, det är bara vi.

-Jag är rädd. -Det finns ingenting att vara rädd för.

Du klarar dig bra själv.

-Tänker du att stanna? -Tänker du det?

Lämnar du sängen, ska jag raka av dig ögonbrynen.

Då skriker jag så högt jag kan och förföljer dig tills de växer tillbaka.

Då binder jag dig med strumporna och lämnar dig vid gravarna hela natten.

Då rymmer jag, stjäl tändaren som mamma gömt och sätter eld på huset.

Då ska mamma och jag hålla dig i vristerna och långsamt sänka ner dig i utedasshålet.

-Då bajsar jag dig i ansikte när du sover. -Jösses...

Ser du?

Ingen kommer att jävlas med dig, tjejen.

God natt.

Ska jag lämna det här på?

-Ja, tack. -Visst.

Pappa?

Och mjukt och fint

Och mjukt och fint

Och mjukt och fint

Nu får du spela.

Jag ska försöka. Jag får se om jag kommer ihåg.

Dina ögon tar mig tillbaka till min barndom

Och mitt hem

Och även om ljuset kan vara svagt

Har du nånsin sett en val?

Nej.

Och du, då?

Nej. Jag önskar att jag hade det.

En uggla?

Och en elefant?

Nix.

Har du sett nånting?

Hundar.

Jorden är inte som den en gång var.

Var det därför ni gav er av?

Vi gav oss av för att vi ville ha nåt mer.

Vi har tur som har det här stället.

Varför?

För en dag kommer det att bli precis som jorden.

-Vi kan prata mer om det i morgon. -Visst.

Tänker du stanna?

-Ja... -Ja.

-Jag älskar dig så mycket. -Jag älskar dig.

-God natt. -God natt.

FÖRSVINN HÄRIFRÅN

Reza!

Gå ingenstans. Stanna här.

-Jag sa ju det! -Var tyst!

-Vad är det som händer? -Fan!

Vad är det som händer?

Ser du nåt?

Fan, fan, fan.

-Tänk om det är hans son? -Säg ingenting.

Jag fick det till sex stycken.

Nej. De ändrar sina röster.

Det är bara tre.

Kom igen!

Kom igen! Kom igen!

Kom igen! Kom igen! Kom igen!

Kom igen! Kom igen!

Jag tror att den andra grisen fortfarande lever.

Hallå?

Släpp det, Rem.

Är du okej?

Ja.

Jag med.

Första regeln?

Håll dig lugn.

Håll dig vid liv.

Du är i väldigt goda händer.

Remmy!

Kom in! Kom in på en gång!

Gå in!

-Har du Remmy? -Ja!

Jag vill att du håller ögonen på åsen!

Ser du nånting?

Jag ser honom!

-Är han fortfarande i solen? -Ja!

Lås dörren efter mig.

-Det blir mörkt snart. -Jag vet.

-Pappa, pappa! -Stanna hos din mamma.

Gå in! Gå in nu!

Stäng av den.

Mamma...

Jag måste gå på toaletten.

Vi får använda den här. Kom igen.

Det är ingen fara.

-Vad händer? -Huvudbelysningen slocknade.

Stanna här.

Mamma?

Släpp kniven.

Släpp den.

Det här stället tillhör er inte.

Det var mina föräldrars.

Jag vet inte vad du gjorde med dem, och jag bryr mig inte.

Jag är född här.

Jag uppvuxen här, och jag har fått gå väldigt långt för att ta mig tillbaka.

Och jag är här för att stanna.

Jag vill inte skada dig.

Så ni kan gå om du vill.

Men jag är rätt säker på att ni vet vad som väntar där ute.

Jag vet hur man får det här stället på fötter igen.

Och jag kan skydda er.

Om ni uppför er.

KAPITEL 2 ILSA

Håll er inom synhåll!

Vi kan gå, mamma. Vi kan det!

Mamma, kan vi gå? Snälla, vi går.

Lyssna nu. Jag kommer inte låta nånting hända dig.

Jag kommer inte låta nånting hända dig. Okej? Jag kommer inte det.

Jag är strax tillbaka, okej?

Jag vill att du stannar här.

Lovar du?

Ja, okej.

Om du rör ett finger kommer din unge att bli ensam kvar med mig.

Tänk efter!

Hur ska det hjälpa dig att döda mig?

Så här ligger det till:

Om du inom 30 dagar inte gör nåt sånt här igen mot mig,

tar jag den här pistolen, lägger den på bordet där,

vänder ryggen till och går sen ut på verandan.

30 dagar.

Då du får din chans.

Om du fortfarande vill ha den.

Jag vill att min man blir begraven.

Stanna så länge du vill.

Vi kan ge oss av. Mamma, vi kan ge oss av nu.

Nej, Rem. Det vi kan inte.

Vi måste prata.

Vi har en del arbete att göra.

Som tur är har vi allt vi behöver för att få stället på fötter igen.

Dra åt helvete.

Som du vill.

Förresten, kranarna borde rinna igen.

Remmy!

-Den är ofarlig. -Rör mig inte.

-Vad heter han? -Det är bara ett verktyg.

Det är jättegott.

Får jag gå och leka med Steve?

-Steve? -Jag döpte roboten till Steve.

Javisst.

Kan jag ta din tallrik?

Och fånga.

Ja!

Släpp den. Ja!

Fånga!

Jag heter Jerry, förresten.

Har mina föräldrar nämnt mig?

Antagligen inte.

Det var nog ingen poäng. Jag var tydlig med att jag aldrig mer ville återvända.

Låt mig vara.

Jag ville inte heller vara här, du vet.

Det fanns ingen annanstans kvar.

Städer, andra bosättningar... Allt var borta.

Hon är en gullig tjej.

Jag dödade inte din mamma.

-Det var snällt av dig. -Hon var redan död när vi kom hit.

Jag har aldrig sett några av era städer.

Vår farkost sköts ner när vi tog oss in i atmosfären.

Din pappa tog emot oss.

En dag, när jag var gravid i sjunde månaden,

riktade han geväret mot våra ansikten och sa åt oss att gå.

-Varför skulle han göra nåt sånt? -Han kom på det, att vi var från jorden.

Så jag skar halsen av honom med kniven du just tvättade.

Om du rör henne, skär jag ut hjärtat på dig.

Du kan tömma hela pistolen i mig. Jag skulle ändå ta dig.

Du antar mycket om mig.

Jag ser inget skäl till varför jag skulle röra henne.

Får Steve sova med oss?