Beacon Point

- Hej, jag är Zoe. - Hej, trevligt.

Kom in.

Som ni ser är det litet. Kanske inte det ideala stället för en ny familj.

Men vi tar en titt.

Inte tillräckligt med garderobsutrymme.

Bara ett badrum. Trädgården leder rakt ut i skogen.

Vem vet vilka vilda djur som lurar där.

Man vet aldrig. Ta en av Larrys broschyrer utifall.

Det var trevligt. Tack så mycket för et tid. Hej då. Kör försiktigt.

Fan också.

- Ska du ha på dig det där? - Det här eller en galaklänning.

- Hur kunde Larry ge dig semester? - Jag sa upp mig.

Jag tänker inte sluta som pappa. Det finns mer än jobb.

- Blev han galen när du berättade det? - Jag har inte sagt nåt än.

- Yo, yo. - Drake.

Phil, vad händer? Ingen dålig dag för en vandring.

- Blir det fem i dag? - Fyra, mr Bernstein har influensa.

Vad tråkigt.

- Varför är du omklädd? - Sätt dig. Vi måste prata.

- Vad är det? - Drake...

Jag gillar dig. Du är en suverän guide.

Jag kan bara inte låta dig vara kvar.

- Du skojar väl? - Jag borde kollat upp dig innan.

Det är vanligtvis en formalitet. Jag visste inte att du var dömd.

Jag kan inte låta dig vara kvar med det här.

Hur vet du att det här ens är jag? Jag är inte den enda Drake Jacobs.

- Jag är ledsen, Drake. - Phil, kom igen.

Jag förstår vad du menar. Men det där är inte jag.

Jag tar den här turen först och sen löser vi det där.

Det kan jag inte. Jag vill att du tar med dig alla grejerna. Jag tar turen.

- Kom igen! - Gör det inte värre än det är.

- Jag ber dig att inte göra det. - Drake...

Mamma ligger sjukhus. Hon har cancer. Jag är den enda hon har.

Jag behöver jobbet.

Jag behöver satellittelefon och första-hjälpen-lådan innan du går.

Vet du vad...? Dra åt helvete.

Dra åt helvete... Lägg ifrån dig telefonen.

- Jösses. - Du släpper mig!

- Ut med dig! - Lugna dig! Rör mig inte!

Fan.

Jag har en present. Det är inget särskilt.

Tänk att du köpt en present till mig.

- Du kommer att älska den. - Jaså? Vad har du i väskan?

- Pepparspray? - Du känner inte de där människorna.

- Tänk om du är enda tjejen. - Jag blir antagligen enda tjejen.

Hur många kvinnor vill vandra i Appalacherna i 10 dagar?

Ingen.

Dan. Jag ska med på 10-dagarsvandringen.

Vandringen är inställd. Du kan få tillbaka pengarna, eller boka om.

Jag har flugit från San Fransisco för det här.

- Jag flyger inte bara hem. - Beklagar, det är inställt.

Phil bekräftade förra veckan. Han kan säkert ordna upp det här.

- Sa du 10-dagarturen? - Ja.

- Ja, den är fortfarande aktuell. - Så det är okej?

Jag är Brian. Min bror Sam. Vi ska med på vandringen.

- Kalla mig Cheese. - Dan.

Jag är Drake. Jag är er guide.

Jag leder turen och ser ni till att ni är helskinnade.

Vänta lite, grabbar. Stanna där.

Hoppas ni har med kängor och regnkläder. Ni kan inte låna av mig.

Vi siktar på att gå 16 km per dag. Vi får se hur ni tar det.

Jag vill inte att nån sackar. Då sabbar ni tidsschemat.

Det är en riskfylld vandring. Ni måste hålla ögonen öppna.

Vi är långt från civilisationen.

Ni måste följa order, hålla takten och gör inget dumt.

- Vad? - Det stod nåt om första-hjälpen?

Håller ni er till det, så kommer vi ha en bra vandring.

Hej!

- Ska hon med oss? - En brud?

Hej, jag är Zoe. Är det här vandringen?

- Du är sen. - Ja, vi körde vilse. Här.

- Barbie, din ryggsäck. - Åh, tack.

Vi sätter fart. Vi har lång väg att gå innan vi slår läger.

Har du med allt? Du kanske skulle ha tänkt på att med tv?

- Jag tog med en laptop. - Visst, självklart. Vänta lite.

Vad fan gör du?

Det är dyra grejer.

Du kommer tacka mig när vi är uppe i bergen.

Vill du verkligen bära på det i 14 mil?

- Det var därför jag köpte det. - Kom igen nu.

Det känns faktiskt bättre.

- Är du okej? - Ja.

Så här är det när man suttit framför en dator i 20 år.

Nu tar du i alla fall en paus från det. Bara jobb och inget skoj, va?

Jag trodde det var det min fru ville.

Pengar, fint hus, Två BMW. Hon lämnade mig för yoga-instruktören.

Namaste! Jag gjorde allt för hennes skull, och hon bara sket i det.

Kom igen nu! Sätt fart.

Kul.

- Jag trodde du skulle ändra dig. - Varför då?

- Förra gången verkade du upprörd. - Det var pappas begravning.

- Hur går det med examen? - Jag klarade den.

Bra. Jag ville så gärna sluta gymnasiet.

College är så mycket bättre.

Jag tror jag skippar det. Jag har inte betygen och mamma har inte pengarna.

- Jag tänkte ta ett jobb. - Det är inget fel på det.

Min utbildning har inte gett mig ett dugg.

Vad fan är det?

- Vad är det? - Det ser inte bra ut.

- Vad gör du, Cheese? - Cheese!

Det här var ingen bra idé.

Ursäkta mig.

- Jösses, vad har hänt? - Det ser ut som en björnattack.

Oroa er inte, polisen är på väg.

Drake... Drake!

- Kom igen. Vi måste fortsätta. - Men hon, då? Ska vi inte göra nåt?

Det är hemskt, men hjälp är på väg. Vi fortsätter.

Jag håller med Drake. Vi drar härifrån.

Hej, är inte det huvudleden?

Ni har betalat för en guide, eller hur? Om ni går den så behöver ni inte mig.

Vi går vid sidan av leden. Kom nu.

- Björnen, då? - Björnen ger sig inte på fem.

- Försiktiga. Blöta skor förstör er dag. - Gå sakta, så går det bra.

Ursäkta.

Det blir långa 10 dagar.

Den här vägen. Håll takten.

Gå före ni. Jag kommer ikapp.

Gå före.

Hallå?

Hörni!

Hallå?

Hörni!

Lägg av, hörni.

Ni kommer att se saker som de på huvudleden aldrig får se.

Det blir vackert.

- Är du okej, Dan? - Ja, inga problem.

Okej, vi vilar en stund.

Det är första gången jag inte har internet eller en mobil som funkar.

Regeringen vill att man ska vara uppkopplad-

- så att de kan kontrollera en. Det är svindleri.

Jag tycker det är ett bra sätt att leva på.

Jaså? Har du läst nyheterna? Det står överallt.

Övervakningsdrönare, NSA samlar information, spionsatelliter.

De snor våra rättigheter och vår integritet och ingen bryr sig.

Det är ganska skrämmande.

Det här var cherokesernas land. Det var helig mark.

Inkräktare dödades direkt.

Nunaheerna, eller de odödliga sas befolka bergen.

De var väktarna, spirituella guider. Och de hjälpte cherokeserna.

När cherokeserna fördrevs, gav sig nunaheerna i väg och lämnade ett tomrum.

- Vad hände? - Skuggfolket kom och hemsökte bergen.

- Den vite mannens förbannelse. - Han försöker bara skrämma er.

Skrönor, spökhistorier.

- Jag tycker det låter fascinerande. - Jag berättar bara om legenden.

Det är sorgligt, det vi gjorde mot dem.

Cherokeserna, alltså.

Det var sjukdomar som dödade de flesta. Sånt som de inte var immuna mot.

Det är sant.

Jag går och knyter mig. Vi har fullt upp i morgon.

- Ni borde följa mitt exempel. - God natt, Drake.

- Vad gör du? - Inget. Jag slår en drill.

- Är det gräs? - Nej, inte en chans.

Jag känner det på lukten. Jag bryr mig inte. Kan jag inte få röka lite?

- Allvarligt? - Ja. Jag rökte hela tiden på college.

Jag lirade gitarr i ett metalband.

Det var förstås länge sen. Kom igen, då...

- Det var starkt. - Det är bra gräs. Var försiktig.

Nej, det är bra.

- Vad var det? Hörde du? - Jag vet inte. Kanske.

Vad fan, Drake. Jag pissade nästan på mig.

Vad gör ni härute? Ingenting...

Vi pissade.

- Tillsammans? - Typ.

Kom. Ni ska inte lämna lägerområdet. Det kan vara farligt härute i mörkret.

Schas! Bort härifrån!

- Vad var det? - En björn. Han var ute efter maten.

- Är den borta? Är vi säkra? - Han stack. Han var ute efter maten.

Vem lämnade maten ute? Jag sa ju att allt skulle hängas upp i trädet.

Jag är hemskt ledsen, Drake. Det var inte meningen.

Städa upp innan björnen kommer tillbaka.

Jag är ledsen för i natt. Jag blev hungrig och glömde lägga undan maten.

- Matnoja. - Ni måste vara fokuserade.

De är inget skämt. Naturen förlåter inte.

Jag ska göra en riktig bergsman av dig, Dan. Det lovar jag.

Vi borde kanske ha passande namn.

Jag läser "Just passin Thru", där har de alla smeknamn.

- Okej, ditt blir Snickers. - Underbart.

Nej, inte nåt sånt. Mer som Wandering Wolf, nåt coolt.

- Vad sägs om Wolf Down Snickers? - Vad kommer Cheese ifrån?

Farsan kallade mig det, för jag åt bara ost.

En gång åt jag en hel ost. Jag var proppmätt i en vecka.

- Jag har varit där... Inte bra alls. - Skrämmande.

Det var ganska märkligt att träffa Sam första gången.

Det var på pappas begravning.

Ingen visste nåt om att han hade ett annat liv.

Jag var enda barnet innan dess.

Helt galet. Är du arg på honom... din pappa?

Nej, inte direkt. Han är borta och jag har en bror nu. Det är ganska coolt.

Jag tänkte att det skulle vara bra att göra nåt ihop.

Det är bra att du tar dig tid till det. Min pappa... jobbade alltid.

Sen fick han en hjärtattack. Jag ville göra det här för hans skull.

Och för min skull. Jag tänkte:

"Jag vill inte bli sån. Jag vill inte ångra att jag inte gjorde nåt."

- Jag vet vad du menar. - Det tog två år att våga göra det ensam.

Du är faktiskt inte ensam.

- Är det här rätt väg? - Drake?

- Drake? - Vad är det?

- Är vi vilse? - Nej, det är vi inte.

- Var är leden? - Ja, vart ska vi?

- Jag har en GPS. - Det är en knapp km kvar. Ta det lugnt.