The first 200 lines.
CHRISTOFFER ROBIN & NALLE PUH
Djupt inne i Sjumilaskogen...
...tillbringar unge Christoffer dagarna med att leka med sina vänner...
BRA PICKNICKPLATS - BINAS TRÄD
Han är med på deras äventyr...
...och kommer alltid till deras räddning...
...i de svåraste av trångmål...
NALLE PUHS HUS
...eller när de behöver skyddas mot den hemska heffaklumpen.
FÄLLA FÖR HEFFAKLUMPAR OCH TESSLOR
Men en vacker dag är det dags, som för alla barn...
...att ta farväl.
FÄRVEL KRISTOFER ROBEM
MITT HUS
Med en munter sång så tänker jag på dig
På land och sand och smågrus
Fokusera nu! Lyssna på varandra!
För du gör mig gla' Det är alltid du och ja'
Och tillsammans ska vi va'
I glädje och i gamman
så är vi två tillsammans, ja samman
ska vi gå, för då om vi nån gång skiljs åt
är vi ändå aldrig långt ifrån varandra
Jag bär dig med mig...
Vad gör han?
- Slutkläm! - Det blir bra så. Lystring!
Tigrar är fenomenala sångare.
Trevligt att ha er här. Väldigt fin sång, det där.
Vi vet alla varför vi är här.
Det är en ledsam dag. Men jag har bett min vän Ior...
Det är jag.
Jag har bett honom föreslå en lössning.
- "Lösning". - Jag sa ju det.
- Vad är en lössning? - Efter dikten, vännen.
Christoffer Robin ger sig av.
Åtminstone tror jag det.
Vart? Det vet ingen.
Men han ger sig av.
Jag menar, han går.
Bryr vi oss? Det gör vi. Mycket.
Men vi skickar med honom vår kärlek.
Slut.
Om nån vill applådera passar det bra nu.
- Hurra! - Jättebra!
- Christoffer. - Han är här!
- Jättefin dikt, Ior. - Äsch, det var ingenting.
Oj, förlåt.
Det är så tråkigt att det tar slut. Jag skulle gärna ha fortsatt ett tag till.
Så ja, Puhbjörn. Vi har fått tid så det räcker.
Kom ihåg att det var mitt initiativ.
- Som byggde på min idé. - Som jag föreslog.
- Efter att jag kom på den. - Inget att diskutera, ditt storögda mähä.
Här får du en påse hållon från Sjumilaskogen, Christoffer Robin.
Det godaste jag vet.
- Som ett minne från Sjumilaskogen. - Tack, Nasse.
Jag minns nog skogen ändå, men jag ska vårda dem ömt.
- Jag kommer att sakna dig! - Och jag dig, Tiger.
Gå inte och bli för vuxen nu.
Vi kommer alla att sakna gossen.
Som min gammeluggla Osgood brukade säga...
Vad var det nu han sa?
- Pax för körsbären. - Nej, det sa han inte.
- Är det morotstårta? - Tigrar älskar tårta!
Nu hugger jag in.
Vad var det här, nu igen?
Tårta, tårta, tårta... Jag skulle föredra en knaprig morot.
Det är nyttigt, bra för tänderna.
- Sötsaker går rätt ner i tassarna på mig! - Försiktigt, Tiger.
Studs och studs... - Kom, Ru!
...och studs och studs och...
FÄRVEL KRISTOFER ROBEM
- Kom, Puh. - Vart ska vi, Christoffer Robin?
Ingenstans.
En av mina favoritplatser.
Sadeln är för hårt spänd.
Vad tycker du bäst om att göra i hela världen, Puh?
Tja...
Det jag gillar bäst är när jag och Nasse...
...hälsar på dig.
Och du säger: "Ska vi hitta på någonting?"
Och jag säger:
"Lite någonting vore trevligt."
Och det är en nynnande vacker dag.
Det gillar jag också.
Men bäst av allt gillar jag att göra ingenting.
Hur gör man ingenting?
Det är när nån frågar: "Vad ska du göra, Christoffer Robin?"
Och man svarar: "Åh, ingenting." Och så gör man det.
Det förstås.
Att göra ingenting leder ofta till den bästa sortens någonting.
Puh, jag ska inte göra ingenting mer.
Aldrig mer?
Man får inte det på internatskola.
Puh...
När jag är borta och inte gör ingenting, kommer du att gå hit ibland då?
Ensam?
Var kommer du att vara?
Härinne.
Men vad händer om du glömmer bort mig?
Jag ska aldrig glömma dig, Puh. Det lovar jag.
Inte ens när jag är hundra år.
Hur gammal är jag då?
99.
Dumma gamla björn.
99...
KAPITEL 1 - i vilket Christoffer Robin lämnar sin barndom bakom sig
- Kom nu, Christoffer! - Skynda dig, vännen!
Christoffer!
Christoffer Robin, mamma väntar i bilen!
Sköt om dig nu.
Kila iväg nu.
Christoffer Robin!
Koncentrera dig!
KAPITEL 3 - i vilket Christoffer Robin får väldigt sorgliga nyheter
Nu är det du som är mannen i huset, vännen.
KAPITEL 5 - i vilket Christoffer Robin träffar Evelyn
Vill ni sitta?
Tack.
Vilken fräckhet.
- Du skriver väl? - Så klart, varje dag.
KAPITEL 7 - i vilket Evelyn får reda sig själv
11 februari 1944.
I natt väntar slaget om London.
Det har varit en lugn dag, men det blir ingen lugn natt.
Hus kommer att bombas och människor att dö.
Antagligen personer som ni...
Har den äran i dag Har den äran, kära Madeline
Har den äran i dag
Z1C här!
Z1C här!
Var är förstärkningen?
Bra.
Mamma, när kommer pappa hem?
Det här är pappa.
God morgon.
- God morgon, mr Robin. - God morgon, ms Dane.
Mässingsdetaljerna på valnötskoffertarna bör bytas ut till förnicklade.
- Vad sinkar Glasgow? - Konflikt med garvarfacket.
- Och Manchester? - Sen textilleverans.
- Vad har Birmingham för ursäkt? - Ingen, de ligger alltid efter.
Ni vet att vi arbetar under stor prispress.
Mr Robin! Om vi byter ut den andra inre ribban mot bokträ -
ökar bärigheten med fyra procent.
- Och vikten minskar med 0,2 procent. - Och kostnaden?
Några penny kan vi nog spara.
- Bättre kan ni. - Så ska det låta!
Mr Winslow! Jag hade kunnat komma upp till er.
Jag gillar att komma ner hit och känna på verksamheten.
Den där har inte torkat än.
Lukten av skinn, lukten av hårt arbete...
Jag är hellre här än på mitt kontor där allt det tråkiga händer. Gäsp...
Det är här jag hör hemma, hos de rediga karlarna.
Och fruntimren. Förlåt, jag glömmer dem jämt.
Jag avskyr kontor.
Hellre gammalt hederligt hantverksarbete...
- Vi går in på ditt kontor. - Ja, mr Winslow.
- Ni först. - Nej, gå du.
Då så.
Det där tog mig hela förmiddagen.
Av alla fars företag går Winslows väskor sämst.
Genant för mig, förstås, men föga förvånande.
Vi har ju haft krig. Vem har då tid och råd att fara på semester?
Kortfattat: Vi behöver göra besparingar.
Det är det jag gör, med viss framgång.
Tre procent eller så.
Vi behöver spara mer än tre procent.
- Det är ute med oss. - Jag hör inte vad de säger.
Ingen fara, jag kan läsa på läppar.
Hur mycket, sir?
- 20. - 20?!
20 procent? Omöjligt!
"Hugos tält, mjöligt."
- Vad pratar de om? - Lunch, kanske.
Er far lovade de här människorna arbete efter kriget.
De skulle göra allt för firman. Jag skulle göra allt för firman.
Far har sammankallat till krismöte på måndag.
Då ska besparingarna vara klara. Det är simma eller sjunka som gäller.
Jag har lovat min fru och dotter att fara iväg över helgen.
Allt för företaget, var det inte så?
- Har du drömmar, Robin? - Förlåt?
Jag ska berätta en hemlighet. Drömmar är inte gratis, Robin.
Inget kommer ur ingenting.
Om den här skutan sjunker behöver du fråga dig själv -
om du ska simma eller sjunka.
Nå, Robin?
I så fall simmar jag förstås.
Rätt svar! Precis som jag. Därför ska jag också jobba i helgen.
Alle man på däck och så vidare.
Här är en lista över personer som kan få gå på plankan om du...
...om vi inte kommer på nåt.
Det hänger på dig, Robin.
Kära nån.
Jobba på!
- Idel arbete, Christoffer? - Hej, Cecil.
Jo, jag pratade precis med frugan...
Jag vill inte tjata, men vi väntar fortfarande på det där gin rummy-partiet.
Ja, just det.
Det tar vi tag i, vad det lider.
Vi vill ju veta vad ni går för.
Madeline ville vänta på dig, men det blev ju så sent.
No comments yet. Be the first to leave one.