The first 188 lines.
Foxtel Group erkänner ägarna av marken där programmet produceras.
Vi respekterar urinvånare, det förflutna, nutid och utveckling.
- Clara! Hej. - Greg! Hej.
- Trevligt att träffas. - Detsamma.
- Okej? - Ja! Nu går vi.
Så hon gör slut med alla utom en kille.
Antagligen lika känslomässigt omogen som hon.
Det är hennes grej. De är lyckliga, men inte utvecklade.
Alla kan inte hantera sin svartsjuka och ägandeimpulser.
Men sån är jag.
Polyamori, alltså? Jag har knappt tid för amori.
Etisk icke-monogami.
Just det. Hur många partners har du just nu?
- Nu? - Ja.
Inga just nu. Jag börjar om. Jag har varit upptagen.
- Jag är entreprenör. Jobbat med IT. - Du sa det.
- Gör appar. Sa jag det? - Ja. Fantastiskt.
- Du... Jag har ont om tid. - Samma här.
Var vill du...? Var ska vi...?
- Klockan är 08.30. - Du sa åtta, och det är okej.
- För att äta frukost. - Du var ganska tydlig i dina sms.
Fan också.
Helvete.
- Du är fel person. - Så måste det vara.
Jag måste ändå till jobbet.
Trevligt att träffas, Greg.
Det var 10,50. Det fattas 50 cent.
- Okej. Förlåt. - Det gör inget.
50 cent. Du vill ha 50 cent. Okej.
Det är verkligen oattraktivt. Bara så du vet.
- Vi har inte ens... - Sex?
- Nej... - Nej, du får inget.
Inte när du snackar i en halvtimme och beställer som barn.
- Jag kan inte dricka varma drycker! - Det är mycket mjölk. Före sex.
- Jag har massor av sex. - Det tror jag säkert. Men inte idag.
Massor!
Fan! Jag missar bussen. Jag måste gå.
- Jag måste verkligen gå. - Nej, inte än.
Inte?
Hallå! Fan! Hallå!
Fan!
- Grattis. Fyrtio år! - Tack.
Jag har bara varit gift i tre. Hoppas vi når dit.
Okej, så nåt riktigt speciellt för att fira.
Ja. Min fru har särskilda behov. Hon är ganska orörlig.
Toppen. Bra, det kan vi lösa.
Hon mår inte så bra. Jag hoppas att en resa muntrar upp henne.
Perfekt. Åh, ja.
King Island. Senior Love Romantica.
Det är ett paket för äldre par under lågsäsong.
All inclusive, femstjärnig lyx.
Dagsturer, spa, massage, ansiktsbehandlingar, terapi, pool.
- Musik, dans... - Nej, hon kan inte dansa.
Skippa det. Ni kan sitta i baren. Lyssna på bandet.
Det finns en sköterska på plats.
Okej, ja. Hur mycket?
Inklusive flygbiljetter, flygtransporter blir det...
20000 AUD totalt.
Det är bra för guldpaketet.
Ja. Vilka andra...
Guld, silver eller brons.
Koppar, då? Eller tenn, kanske?
Nej, det finns bara tre. Men du vill skämma bort din fru.
- Hon har haft det tufft. - Ja.
Vad är brons?
Silver kostar 18000.
Brons, tack. Jag går gärna direkt till brons.
Okej.
Det blir ingen fransk champagne-
helikoptersightseeing, vattengympa.
Reseförsäkringen är inte inkluderad. Det är 15000-paketet.
Okej. Ja.
Det går bra.
Underbart! Ni kommer att ha en otrolig vistelse.
- Okej. - Med brons...paketet.
Ta djupa andetag.
Sasha kommer att trycka på halsen.
Inget att oroa sig för. Vi ska ta hand om dig.
Djupt andetag. Så ja.
Krikoid på. Vi sover.
- Antagligen. Vi tar risken. - Varför inte? Jag känner mig tursam.
- Jag är klar. - Det säger du ofta.
- Det här är sista gången. - Ge någon en riktig chans.
Han slickade skeden och pratade om att vara utvecklad.
- Han fattade inte skämt. - Inte han, alltså.
Jag vill bara ha en! En vuxen man!
- Inget mer slumpmässigt sex. - Jag tar det.
Det är tröttsamt. Jag pratar med sju personer.
Jag har tröttnat på mitt kallprat och berättar dina historier.
Mina? Det funkar inte. De har nog lesbiska vibbar.
Jag vill inte dejta barn. Jag vill ha ett.
Du kan få mitt när du vill. Men du får inte dejta mitt barn.
- Det du har är över. - Ungar och tv-tittande?
Alla kan inte vara polyamorösa. Vem har tid?
Om man är singel i den här åldern-
får man bara knäppisar och ragg.
Sarah på mödravården gifte sig med killen hon träffade online.
- Har du träffat honom? - Nej.
Phillip håller med mig. Männen på nätet är skit.
Är alla skit? Eller är du för snabb att döma?
Minns du killen du släppte för att han frågade om du gymmar?
- Jag hatar gymmet. - Hur vågar han fråga?
- Han småpratade nog bara. - Illa.
- Kanske din själsfrände. - Jag kör på spermadonator.
Visst, men jag tror att du kommer träffa nån.
- Var? - Mamma. Mamsen.
- Definitivt inte här. - Han är ett kap. Älskar sin mamma.
Phillip, är du singel?
Ursäkta mig. Förlåt mig.
Har du en fin Moselle?
- Jag vet inte om de är populära. - Vänta där. Jag ska kolla.
- Okej. - Glen!
- Glen! - Judith. Hej.
- Hur mår hon? - Christine? Bra. Du vet, hon...
Allt det här utöver diabetesen. Hur mår du?
- Det kan inte vara lätt. - Det är inte jag som lider.
Har hon fortfarande ont? Kroniskt?
Merah Singhs man hade magcancer.
Han tog sitt liv. Depression. Av smärtan, tydligen.
Han var döende, men jag tänkte på Christine.
- Hon är inte döende. - Självklart inte.
Men smärtan och traumat från olyckan.
Ni är säkert alla traumatiserade. Ni förlorade henne nästan.
Men det gjorde vi inte, så allt är okej. Tack.
Hon skulle gärna träffa dig.
- Vi ville inte tränga oss på. - Ja. Eller kanske ett telefonsamtal.
Ja, jag måste ringa henne.
Ja. Det var trevligt att träffas. Jag måste hitta butiksbiträdet.
- Detsamma. - Hejdå, Judith.
Jag sätter upp Christine på Böner-för-behövande-listan.
Tack. Okej. Hejdå.
Jag gjorde det för herr Singh när han tog självmord. Det gav Merah tröst.
Okej. Hejdå, Judith. Hejdå!
Vart tog han vägen?
- Ursäkta mig! Jag hittade Moselle. - Kära nån.
Förlåt. Ja, den där. Tack.
- Ta hand om dig, Glen. - Okej. Hejdå, Judith.
- Hur kunde du missa bussen? - Den åkte när jag kom till...
Nej, hur kunde du inte...
Allvarligt? Landets enda etiska advokatbyrå och du försov dig?
- Nej, jag var vaken. Hur kunde du... - Vi... Du vet...
Wow.
Jag stängde av larmet och glömde bort tiden.
- Jag försökte gå, men... - Det är för jävligt.
Det spelar ingen roll. Jag har en intervju...
Vad är det med dig? Vet hon inte hur viktiga praktikplatser är?
- Det är inte hennes fel. - Jag vet.
Kan du inte slita dig?
Nej, hon bara... Nej, men när jag är där är det hektiskt.
- Jag älskar henne. Jag bara... - Du vet väl vad det här är?
- Vad? - Kemikalier.
Dopamin och oxytocin flödar in i hjärnan och skapar ett beroende.
Försök inte hjärntvätta mig. Det kallas kärlek.
- Okej. - Du är så brutal.
Du är det. Bryr hon sig inte om du missar hennes gig?
Jag måste plugga. Alla är inte universitetsmedaljörer.
Håll tyst. Okej. Jag får nog ihop det med servitören ikväll ändå.
Så jag hade ignorerat dig. Hejdå.
Njut av dopaminet!
LYCKA TILL IKVÄLL
Jag fick gå till tre butiker.
Folk kanske inte använder färska kryddor. För arbetskrävande.
Just det! Gissa vem jag såg?
Judith! Hon är en märklig kvinna.
Hon ville veta hur sjuk du var.
Hon har varit väldigt orolig.
Hon har haft två år på sig att ringa dig.
Hon ser till att du är med i "bönerna för de behövande".
Det var till stor hjälp.
Okej, nästan klar. Är du hungrig?
Christine?
Chris?
Chris?
Du somnade.
Barnen kommer snart. Bäst att du klär på dig.
Så där ja.
Okej. Är du redo?
Redo? Ett, två, tre, upp.
- Är allt okej? Jag har dig. - Jag bara...
Vi borde prata om hemvård.
Var inte dum. Jag klarar mig.
- Jag börjar bli för tung. - Nej, det är du inte.
- Vilken klänning vill du ha? - Jag vet inte.
Den som Clara gav dig i julklapp, då?
Nej, den är för tajt.
Nej, det är den inte. Den är fin och böljande.
Kanske förra gången, men jag är för fet nu.
Var inte löjlig.
No comments yet. Be the first to leave one.