The Last Sentence (Dom över död man) (Dom över död man)

...i Tyskland däremot heter den som för från och med nu Adolf Hitler.

Här ser vi honom före maktövertagandet med-

-förre rikskanslern Franz von Papen...

...samt flygarässet Hermann Göring.

Den där Hitler är en...

...förolämpning.

-En krigsförklaring. -Ja.

-Stör jag? -God dag, Maja.

-God dag. -God dag.

-Torgny har förklarat krig. -Mot oss?

Nej, den här gången är vi på samma sida - alla tre.

Får jag höra?

"Den där Hitler är en förolämpning."

"Det är en förolämpning mot allt vett"-

-"att pracka på ett stort folk en styresman av denna kaliber."

"Det är en sak som inte angår endast tyskar."

"Tyskland är ingen avskild liten ö i oceanen."

"Det ligger mitt i Europa."

"Att tvinga världen att sysselsätta sig med den figuren"-

-"är oförlåtligt. Herr Hitler är en förolämpning."

Pirjo, är alla glasen framsatta?

Ja, det står tre glas vid varje kuvert, frun.

Det är ju vinglas. Vitt vin, rödvin, madeira.

-Madeira eller portvin. -Men gör plats för vattenglas.

-Vem har dukat? -Frun, Hilda och jag.

-Ja. - Hilda? - Var är Hilda? -I köket, tror jag.

Hilda! - Placeringskorten då? Är de rätt?

Där är grevinnan Hamilton. Herr Mannheimer.

Nej, nej, nej. Fru Forssman!

Hur hamnade hon vid professorn?

-Jag trodde... -Där ska grevinnan Hamilton sitta.

-Frun ropade...? -Va? Nej... Jo, jo, jo, glasen.

Vattenglasen. Hämta dem.

Det är som att nåt har hänt med dukningen.

Min man blir så arg.

Åh gud! Åh nej. Förlåt, förlåt.

-Vad gör jag? -Vi sopar upp det, frun.

De rika är inte riktigt kloka.

Hon blev sjuk av sorg. Hennes äldsta son dog när han var 13 år.

Stelkramp.

-Du verkar uppåt i dag. -Våren, Puste.

-Tycker du det ska bli roligt? -Vilket då?

Festen.

-Jag är lite trött. -Men gå och lägg dig då.

Den som sover syndar icke.

Det borde ju du veta.

Du som nästan aldrig sover.

Tusen tack.

Men sanningen...

...att säga sanningen...

...ingenting annat än sanningen.

Det finns ögonblick i ens liv, och jag har känt några såna-

-när sanningen kan upplevas som outhärdlig.

Nåt man av mänskliga hänsyn inte kan få över sina läppar.

Då talar jag mer om det personliga, det privata.

Men om vi inte talar öppet-

-om de förbrytelser som just nu begås i Tyskland under nazismen...

...är vi inte bara lögnens gisslan, utan dess förespråkare-

och begår inte bara landsförräderi-

-utan kastar varje ärlig man och kvinna i famnen på förtryckarna.

Kanske är det för stora ord vid ett festligt tillfälle som det här.

Det finns säkert de som i sitt stilla sinne säger-

att sån ser inte sanningen ut-

-att alltsammans är nåt fjärran och övergående som inte angår oss.

Men sanningen är att om man äter med djävulen-

är det bra att ha en lång sked.

Räcker man honom däremot bara en centimeter av lillfingret-

då tar han hela armen och skuldran-

-bröstet och ansiktet, peruken och själen med.

Och på den punkten är djävulen synomym med Adolf Hitler-

för även han är människoätare.

Men, go' vänner, rädens icke.

Här blir det anka.

Bon appétit.

-Skål. -Skål.

På tidningen är vi av en annan åsikt.

Det är inte frågan om pengar och politik.

Det är frågan om moral.

-Handelstidningen mot Hitler? -Just det.

Tyskarna besinnar sig bara de får fart på sin ekonomi.

Men krig blir det.

Torgny, en av mina tyska vänner har bett mig söka få-

-nån stor svensk tidning att skriva nåt om judehetsen i Tyskland.

Ja...?

Vi har ju utmärkt hyggliga judar i Sverige.

Så är inte fallet i Tyskland.

Men om judarna blev utrotade där-

-skulle ju landet förlora en betydande del av sin goodwill.

Då fick inte de utländska fordrings- ägarna betalt nåt av sina fordringar.

Ja, gudskelov så är jag inte släkt med någon av dem-

häradshövding Wallenberg.

Tyskarna, menar jag.

För det är väl inget fel på min profil. Eller hur?

-Nej, verkligen inte. -Eller?

Fru Segerstedt sitter så ensam.

Nej, jag bara tar igen mig lite.

Det är en stor föreställning att spela med i.

Ja. Min man är så förtjust i sällskapslivet. Han är...

Han är så utåtriktad.

Vi har som bytt roller med tiden, min man och jag.

Men ni var väl en uppburen skådespelerska en gång?

Jo.

-Men nu är jag bara änka. -Åh, förlåt.

Förlåt, jag tänker mig inte för.

Det måste ha varit förskräckligt för er.

Jo.

Kan vi inte säga du? Puste.

Anita.

Anita.

Alla beundrar er man.

Alla?

Min svägerska menade det.

Hon om nån vet väl.

Vem är det?

Det är min mor.

Jag var åtta år när hon dog.

Maja?

Precis som du.

Vad är det, mamma?

Vad har hon som inte jag har?

En tidning, mamma.

Mor?

Ropade du?

Nej.

Jag tyckte jag hörde nåt.

Vad ville du?

"Sanningen, ingenting annat än sanningen."

Det var en lyckad kväll. Eller hur?

Alla trodde väl att hon var värdinnan.

Du kunde ha ansträngt dig lite.

-Sjungit och dansat kanske? -Nej, gudbevare mig.

Hej!

Goddag.

Professor. Professor!

"Ich protestiere aufs Schärfste gegen die in ihre Zeitung"...

"Jag protesterar å det skarpaste mot publiceringen i eder tidning"-

-"fredagen den 3 februari under rubriken I DAG"-

"uttalanden om vår rikskansler"-

-"som en stor fara för vänskapen och hjärtligheten mellan våra folk."

"Innan vidare åtgärder vidtagas"-

"vill jag bli meddelad"-

"hur er redaktion i framtiden"-

"ska bemöta sådana yttranden."

"Innan vidare åtgärder vidtagas"?

Från Hermann Göring, reichsminister, morfinist och mördare.

Jag trodde först det var ett skämt, men texten är verifierad av Hamburg.

Nej!

Det här ska ramas in och hängas upp på väggen.

I morgon citeras vi på alla första- sidorna, från DN till The Times.

-Skål på er. -Skål.

-Vår stolte riddare. -Fattas bara hästen.

Lansen har han.

Touché, mon chéri.

Göring, va?

Den här slipsen ska du byta.

-Nej. -Jo.

Ska du gå nu?

-Mamma. Det är inte sant. -Jag säger bara vad som sagts.

-Och de ska vara våra vänner? -De har rätt att tycka som de vill.

De sa ju inget ont om judar.

Bara de i Berlin.

-Som var slödder? -Nej.

Att de inte var så kultiverade som dem vi har här hemma.

Att du kan vara så naiv, mamma, fattar jag inte.

Ta bara Maja Forssman. Det är väl en bildad kvinna?

Och judinna.

Ja, jag kanske är naiv.

Men det var en god lunch. Jag är glad för våra vänner.

-Är du glad för våra vänner, Torgny? -Ja, för helvete.

Dessutom trodde sig några veta att Hermann Göring är förtjusande.

Charmerande.

-Tänk att vi alla är samlade. -Jag åker i morgon.

Åhh...!

Men jag stannar ett tag, mamma.

Mamma?

Mamma?

-God dag, Ida. -God dag, advokaten.

Jaså? Är du här?

Som du ser.

Du är ju alltid välkommen, käre vän.

Nej...arbetet kallar.

Vi ses sen, Alex.

Vår korrespondent i Berlin har skickats hem.

Göring.

Va? 2-0 till oss.

Ja, men det ligger ju knappast i vårt intresse.

"Herr Hitler är en skränfock."

"En förolämpning som bölar för folkmassorna"-

-"förbrytare, grottmänniskor, mördare, mordbrännare, psykopater."

Så långt är jag med dig.

Men du kan inte skriva att Göring suttit på svenskt sinnessjukhus.

Det kan få konsekvenser. Hoppas du har torrt på fötterna.

Galoscher, som alltid. Du kan vara helt lugn.

Axel...

Varför skiljer ni er inte?

Varför?

Kan du ge mig en anledning, Torgny, varför Maja och jag skulle skiljas?

Vad säger Puste?

Att hon tror att jag kommer tillbaka.

Gud ska veta att jag gjort mitt bästa för att få henne på andra tankar.