Conan the Barbarian

"Det som inte dödar oss, gör oss starkare." - Friedrich Nietzsche.

Mellan den tid då oceanerna drack Atlantis-

och Aryas söners uppgång-

-fanns en tidsålder ingen drömt om, och under denna Conan-

-av ödet utsedd att bära Aquiloniens juvelkrona på en bekymrad panna.

Endast jag, hans krönikör, kan förtälja eder detta.

Låt mig få berätta för er om de stora äventyrens dagar.

Elden och vinden kommer från himlen, från himlens gudar.

Men Crom är din gud, och han bor nere i jorden.

En gång bodde jättar i jorden, Conan.

Och i kaos mörker lurade de Crom och stal stålets gåta av honom.

Crom vredgades och jorden darrade-

-eld och vind fällde jättarna och de kastade sig i vattnet.

Men i sitt raseri glömde gudarna stålets hemlighet kvar på Slagfältet.

Och vi som hittade den...

...är bara människor.

Inte gudar... inte jättar.

Bara människor.

Stålets hemlighet bär ett mysterium.

Du måste lära dig dess gåta, och dess vetenskap-

-för du kan aldrig lita på någon i denna värld.

Inte män, inte kvinnor, inte djur.

Detta kan du lita på.

Döda den där!

Du. Döda honom!

Askan trampades ner fjorden och blodet blev såsom snö.

Vem vet vad de var ute efter. Vapen av stål... eller mord?

Det blev aldrig känt, för deras ledare red söderut-

medan barnen följde Vaniren norrut.

Ingen skulle någonsin få veta att min herres folk alls hade levt.

Hans saga var en sorgens saga.

Sitt här.

Sitt här!

Han brydde sig inte längre om något.

Liv eller död...

...detsamma.

Bara att hopen skulle vara där-

-för att hälsa honom med vrål av lust och raseri.

Han började inse sitt värde. Han betydde något.

Med tiden blev hans segrar inte lätta att räkna.

Han fördes till Östern, en stor belöning-

-där krigsherrarna skulle lära honom sina hemligheter.

Språk och skrifter blev tillgängliga:

Kitais poesi - Sungs filosofi.

Han fick även lära känna nöjet av kvinnor-

-när han fostrades till den ädlaste härkomst.

Men stålets lärdom fanns alltid kvar.

Jag fruktar att mina söner aldrig kommer att förstå mig...

Vi har segrat igen! Det är bra. Men vad är det bästa som finns?

Den öppna stäppen, en snabb häst-

-falkar på handleden och vinden i håret!

Fel! - Conan... vad är det bästa som finns?

Att krossa fiender, driva dem framför sig, och höra deras kvinnor klaga!

Det är bra!

Gå! Gå, du är fri!

Gå!

Det har förmodats att min herre-

-var som ett vilt djur som varit fången för länge. Kanske det-

-men hur som helst: En länge glömd dröm, friheten, var hans.

Crom...

Här finns värme och eld.

Önskar du inte värma dig vid min eld?

Man sade att du skulle komma...

...från norr. En man med stor styrka...

...en erövrare.

En man som en dag skulle bli kung av egen kraft.

- Som skulle krossa jordens ormar. - Sa du ormar?

- Vad är det du söker? - Ett standar...

...en symbol...kanske på en sköld.

Två ormar som möts... ansikte mot ansikte.

- Men de är en! - Med solen och månen nedanför?

- Svart sol... svart måne? - Ja...

Det har sitt pris, barbar...

I Zamora...

...världens vägskäl...

...ska du...

...hitta det du Vill ha...

...i Zamora!

Mat!

Mat!

Jag har inte ätit på länge.

Vem säger att du ska få det?

Ge mig mat, så att jag har styrka när vargarna kommer.

Låt mig inte svälta ihjäl, utan få dö i strid.

Vem är du?

Jag är Subotai, tjuv och bågskytt. Jag är hyrkanier.

- Av Kerlaits orden. - Vad gör du här?

Mat åt vargar.

Vilka gudar ber du till?

Jag ber till de fyra vindarna.

- Och du? - Till Crom.

Fast jag ber sällan. Han hör inte på.

Är han något att ha då? Det är som jag alltid har sagt...

Han är stark. Om jag dör, måste jag träda inför honom-

och han frågar efter stålets gåta.

Om jag inte vet kastar han ut mig ur Valhall. Sådan är Crom... stark!

- Min gud är större. - Crom skrattar åt dina fyra vindar!

Min gud är starkare.

Han är den eviga himlen. Din gud lever under honom.

En kultur, uråldrig och ondskefull. Har du sett det här förut?

Nej. Låt oss inte spilla tid.

- Gott... - Du vet inte hur gammalt det är.

Stinker!

Luktar det jämt så? Blåser det aldrig här?

Två ormar som möts, över en svart sol? Ett praktfullt standar?

Jag känner bara till Sets och de där tornens ormar. De finns överallt.

För två -tre år sen var det bara en ormsekt.

Det sägs att de är bedragare. De mördar folk om natten. Jag vet inget.

Svart lotus. Stygisk, den bästa.

- Bara det inte är "haga"! - Det säljer jag inte.

- En slant som skydd för ondskan? - Jag är ondskan!

Det är horor!

Han är redan död.

Kan du fatta det? Kan du...

Du är för stor för att vara tjuv.

Kom, vi går härifrån.

Letar du efter ormar? De bor i Ormens torn.

Där finns ändlösa rikedomar och den största ädelstenen, "Ormens öga".

Tugga sakta! Det är fina grejor.

- Du är ingen vakt. - Inte ni heller.

Vi är tjuvar, som du.

- Vi ska bestiga tornet. - Ni har ju inte ens rep!

Två dårar som skrattar åt döden.

- Vet ni vilka fasor som finns där? - Nej.

Gå först då.

- Vad kan lukta så illa? - Vill du leva i evighet?

Där är översteprästen, Thulsa Dooms närmaste man.

Thulsa Doom sägs vara 1000 år gammal.

Jag ska se vad som finns här. Leta där nere.

Otrogna!

Akta er!

Döda dem!

Vill ni leva i evighet?

De hängav sig åt allehanda nöjen och tidsfördriv.

Rikedom kan vara underbar...

...men framgång kan vara lika krävande som den starkaste fiende.

De fördes till troninkräktaren kung Osrics herresäte.

En gång en stark nordman som min herre, men nu gammal och försupen.

- Här är tjuvarna ni önskade. - Jag trodde de var tre?

Vår följeslagare... dog i trädgården. Lejonen åt upp honom.

Lejonen åt upp honom!

Vet ni vad ni har gjort?

Varför Rexor själv har kommit hit och hotat mig, kungen?

En sån djärvhet, en sån skändlighet, en sån fräckhet!

Jag hälsar er!

Thulsa Doom... I åratal har jag rasat över denne halvgud.

Ormar i min vackra stad.

I väster: Nemedia, Aquilonien. I söder: Koth, Stygien... Ormar!

Överallt dessa ondskans torn! Endast ni har trotsat dem-

och vad är ni? Tjuvar!

Ser ni den här? Den kallas "Ormens huggtänder".

Och den här stöttes i en faders hjärta av självaste sonen.

Min egen dotter har förtrollats av denne Thulsa Doom.

Finns det en dolk som denna i hennes hand, ämnad för mig?

Hon följer honom som en slav och söker sin själs sanning-

som om inte jag kan ge henne den!

I denna stund färdas min dotter österut-

-till Thulsa Doom och hans "Maktens berg".

Hon ska bli hans!

Stjäl tillbaka min dotter! Ta allt ni kan bära.

Det finns mycket mer! Tillräckligt för att ni själva ska bli kungar.

Det kommer en dag, tjuv-

-när ädelstenar slutar gnistra, när guldet förlorar sin glans-

och tronsalen blir ett fängelse...

...och allt som återstår är en faders kärlek till sitt barn.

Till helvetets eld med Thulsa Doom. Han är ond, han tillkallar demoner.

Hans anhängares enda uppgift är att dö i hans tjänst.

De finns i tusental.

Detta "Maktens berg" där han bor sägs vara ointagligt.

Subotai håller med mig. Låt oss ta vad vi har medan vi lever.

Jag har aldrig haft så mycket som nu.

I hela mitt liv har jag varit ensam.

Jag har ofta stått inför döden utan att ha någon att känna.