Love Next Door (엄마친구아들)

LOVE NEXT DOOR

Vilket fint väder!

Ja, det är en bra dag för vandring.

Ta av dig solglasögonen innan du ramlar.

Okej.

-Du, In-suk. -Ja?

Din hy ser perfekt ut i dag.

-Tycker du? -Ja.

Jag antar att Botoxinjektionerna gör sitt jobb.

Har du fått Botox? Var?

-Bekymmersrynkorna, runt munnen… -Och?

…och i princip överallt.

-Jag gillar det inte. -Varför inte?

Det känns konstgjort.

Det vackraste är att åldras naturligt.

Säger hon som använder dyr kosmetika.

Jag respekterar bara min hud.

Visst, vårt land är ju känt för respekt.

-Jae-suk. -Ja?

Har du också gjort nåt med ansiktet? Du strålar.

Jag tog en plommonjuice-rensning i går.

Och det funkade.

-Ja. -Herregud.

Jag kan inte sluta prutta.

Vad åt du i går?

-Plommonjuice. -Plommonjuice!

Jag vet vad du menar.

Jag såg mig själv i spegeln

och mina skinkor såg ut som mosad tofu.

De brukade se ut som persikor.

-Ja. -Jag är upprörd.

Det är därför vi måste träna i vår ålder.

Det är väl därför vi ska vandra?

Jag pratar inte om att vandra.

-Vad pratar du om då? -Knipa och släppa.

-Jag är inte bra på det. -Vad gör du?

Kegelövningar.

-Jag drar. -Kegelövningar.

-Knip och släpp. -Luften är så ren.

Åh, nej!

Hallå!

Det stinker!

Vänta på mig!

Vänta!

Hallå!

Kom inte nära mig!

Herregud. Du är otrolig.

Nämen, Mi-suk. Har du köpt nya vandringskläder?

-Oj. -Vilken fin färg!

Ja, min smak har väl förändrats med åldern.

Jag älskar röda kläder nu.

Det handlar inte om smak, utan vetenskap.

När vi åldras blir det svårare för näthinnan

att uppfatta färger med korta våglängder som blått,

till skillnad från färger med långa våglängder som rött.

Det måste vara trevligt att veta allt.

Det här är funktionstyg. Känner ni till "Core-Tex"?

Du menar väl "Gore-Tex"? Inte "Core-Tex".

Jag vet. Jag sa bara fel.

Min dotter skickade den från USA. Den är jättedyr.

-Den ser dyr ut. -Det gör den verkligen.

Seok-ryu är en underbar dotter.

Verkligen.

Jag är inte bekväm med att ta emot gåvor som min son köpt med

hårt förvärvade pengar.

Som om han nånsin gett dig nåt.

Jag sätter inte mycket värde på materiella saker.

Det faktum att min son, Seung-hyo, finns är en gåva i sig.

Menar du att min dotter inte är det?

Jag ville inte nämna det för att inte skryta,

men Seung-hyo träffade nyligen presidenten.

Han designade ett bibliotek som vann ett pris på en arkitekttävling,

så presidenten kom på besök

och hyllade det som en superb modell av en offentlig anläggning.

Seung-hyo är så imponerande.

Självklart.

Hörni.

Vet ni vem den näst rikaste personen i världen är?

-Ja. Det är Jaden Becker. -Ja.

Vd:n för Greip?

Inte alla i världen vet vem Sydkoreas president är,

men alla vet om Jaden.

Varje fredagskväll

pratar han och Seok-ryu över en öl.

Det är för att hon jobbar på världens mest prestigefyllda företag

efter sin examen från ett universitet i USA.

Som ni vet var Seung-hyo bäst i klassen på Hanguk universitet.

Seok-ryu tog inte bara examen tidigt.

Hon fick även erbjudanden från alla de främsta företagen.

Greip valde inte Seok-ryu.

Det var hon som valde dem.

Seung-hyo hjälpte till att designa New Yorks konstcenter,

och vann ett internationellt arkitekturpris.

Han var den första koreanen som gjorde det!

Seok-ryu är den bästa anställda

i det globala företaget som är fullt av genier!

Ni anar inte hur mycket hon tjänar bara i bonuslön!

Kom ihåg att Seung-hyo var med i simlandslaget också.

Det är inte lätt att utmärka sig på flera områden,

men min son gör det.

Seok-ryu är en gåva från himlen.

Vet ni vad jag drömde när jag blev gravid?

-Jag var… -Du var i ett regnbågsfärgat paradis

-och hittade ett stort träd. -Ja.

Du blev hänförd av det och såg ett saftigt granatäpple.

Du plockade det och blev gravid.

-Jag har memorerat allt. -Tack.

Det låter som en saga. Och Seung-hyo…

Med Seung-hyo fick du jobb i Frankrike

utan att veta att du var gravid.

Du drömde om en blå drake som reste sig ur Seine.

Minns du allt det?

Det är en extravagant myt du har där.

-Låt mig säga dig… -Otroligt.

De slutar inte prata om samma saker.

Det gör mig galen.

De vill bara skryta om sina framgångsrika barn.

Vem tror du vinner i dag?

-Hye-suk. -Varför hon?

För att hon är diplomat och imponerande?

Nej, för Seung-hyo får ytterligare ett pris i dag.

CHOI SEUNG-HYO

Seung-hyo!

Åh. Det är du, herrn.

Du är här.

Jag trodde bara att toppkändisar fick komma på såna här fester.

Seung-hyo är en stjärna!

Var är han?

Seung-hyo? Jag vet inte.

Va?

VD, ARKITEKT

Så du ska designa en minnespark?

Ja.

Men varför ville du träffa mig?

Jag har besökt många begravningsbyråer,

men jag har nog aldrig intervjuat nån av arbetarna.

Jag hörde att du har jobbat som begravningsentreprenör i 20 år.

Är det så länge?

Under alla år i det här jobbet

har ingen velat intervjua mig förut.

Jag förstår.

Jag vill göra ett bra jobb.

Ett ordentligt jobb

med uppriktighet.

Jag vet inte om jag kan vara till mycket hjälp.

Berätta bara vad du verkligen har känt

medan du har jobbat här.

Ärligt talat gick min mamma bort för inte så länge sen.

Jag beklagar sorgen.

Alla måste gå igenom det förr eller senare.

Men det var en tröst för mig

att jag kunde vara med och ta ett vackert farväl.

Din mamma var säkert glad över

att hennes dotter vinkade av henne.

Jag håller med.

Det är därför

jag vill att folk kommer hit med en känsla av glädje också.

Minnesparker behöver inte alltid vara högtidliga och sorgliga.

Människorna som vilar här levde en gång.

De är alla älskade vänner och familjemedlemmar.

Vi kanske kan bygga en minnesplats i lobbyn?

Som ett litet bibliotek eller kafé.

Vi kunde fylla det med saker som de avlidna älskade,

som böcker och musik.

Så att de som besöker sina nära och kära kan minnas.

Visst kan de bli ledsna,

men jag vill att deras tårar också blandas med varma leenden.

Jag älskar det.

Hur kom du på det?

Förlåt.

Jag måste svara.

Hallå.

Jag kan inte prata nu, Myeong-u.

Var tusan är du? Prisutdelningen börjar snart!

Jag kommer strax.

Med en design som harmoniserar med miljön…

Det är snart Seung-hyos tur att gå upp på scenen.

Sa han att han skulle hinna?

Vad gör du?

Jag menar, jag är en av två vd:s för arkitekturfirman Atelier In,

så jag tar emot priset i hans ställe.

Nu ska vi tillkännage vinnaren av det kreativa priset.

Åh, nej.

Det kreativa priset för Magazine Awards 2024

-går till… -Nej.

arkitekten och en av ägarna till arkitektfirman Atelier In,

Choi Seung-hyo.

-Jag kommer snart. -Vänta, nej.

-Va? -Va?

-Hej Myeong-u. -Seung-hyo!

-Jag är väl inte sen? -Nej.

Titta vem som äntligen dök upp.

Stjärnan kom precis i tid.

Med ett sånt ansikte måste han vara en stjärna.

KREATIVA PRISET

Låt oss höra herr Choi Seung-hyos tacktal.

Tack.

Jag sa åt honom att förbereda ett tacktal.

Han borde ha pratat längre

så att kamerorna kunde fånga hans skönhet.