The first 200 lines.
Läggdags, flickor. Julia Thistlewaite, Selina Dalton.
MRS FINCHS KVINNOSKOLA
- Det gäller dig också! - Tyst!
Kom nu, unga damer. Söla inte.
Nu sitter de ihop.
Vänster tillsammans. Upprepa.
Att läsa hela dagarna skapar inget äktenskapligt sinne!
Jag har ändå inget materiellt att erbjuda en make.
Och jag har ingen kärleksfull far att matcha.
Vi är ett bra par.
Selina, jag våndas över att vi skiljs åt.
Lova att skriva till mig varje vecka.
Jag lovar. Skriver du till mig varje vecka också?
Jag ska försöka, men kan inte garantera regelbunden korrespondens.
När jag kommer ut i samhället är jag för upptagen.
Tror du verkligen att jag kan besöka dig i London en dag?
Självklart! När jag har blivit kär och hittat en lämplig make-
ska jag hitta din make.
Vi ska alltid ta hand om varandra, kära Selina.
Släck ljusen, tjejer!
Selina, var inte så mjäkig!
Fröken. Vilken skönhet.
Vilken huvudbonad?
Fjädrarna.
Säsongens största fångst under Herrens år 1818-
var den hedervärde Jeremy Malcolm.
Han hade ingen titel och var bara en ung son till en greve-
-men han hade ärvt det mesta av sin förmögenhet-
och en stor herrgård i Kent.
Jag hörde att han var ute med Emilia James.
Men i kväll hörde jag Julia Thistlewaite.
Mr Malcolm letade efter en brud-
men inte vilken brud som helst.
Han skulle inte förföras av vackra ögon eller ett flirtigt leende.
- Det är mr Malcolm! - 20 000 om året!
Han var inte intresserad av sociala klättrare eller lycksökare.
Mr Malcolm var en snäll man som var reserverad utåt-
men med ett varmt hjärta.
Ett hjärta han gärna gav till en lämplig ung dam.
Han hade valt ett unikt sätt att söka äkta kärlek-
som började ge honom ett rykte.
Det är Julia Thistlewaite.
Julia Thistlewaite med mr Malcolm!
Det skulle bli säsongens matchning!
Har hon inte varit ute i fyra säsonger?
Det kanske är dags att kliva åt sidan-
-och låta de yngre damerna få sin chans.
Han gav mig sin plats en gång. Jag svimmade nästan!
Jag undrar varför de gör så många utländska operor.
Vi är ju i England.
Håller ni inte med, mr Malcolm?
Gillar ni inte Rossini, miss Thistlewaite?
Är han den korta, kraftiga mannen?
Nej, nej. Han är kompositör.
Så dumt av mig.
- Du måste tycka att jag är okunnig. - Nej, inte alls.
Du kanske vet mer om andra saker.
Vad anser ni om spannmålslagarna?
- Spannmålslagarna? - Ja.
Låt mig tänka.
- Jag är för dem, förstås. - Jaså?
Får jag fråga varför?
Tja, jag anser-
-att återhållsamhet i kosten har en hälsosam effekt.
Synd att du inte får tala i parlamentet.
Dina åsikter kan förändra politiken.
Eller dess figur i alla fall.
Ser du att han gäspar?
Så pinsamt.
Sakta ner!
Du har besök. Igen!
- Men jag tar inte emot besökare. - Jag vet, men försök säga det...
till nån som tror att han vet mer än hela England.
Mamma.
Mr Woodbury!
Så snällt av er att hälsa på, och så ofta.
- Miss Dalton. - Min far är ute.
Han besöker församlingens sjuka som han gör varje tisdag.
Det vore inte opassande-
-att slippa honom som förkläde den här gången.
Jag vågade närma mig dig.
Med tanke på din arbetsgivares olyckliga frånfälle-
-har du kastats in i den här världen utan rikedom eller framtidsutsikter.
Jag inser att jag är några år äldre än du-
men jag har alltid känt-
-att en kvinna skulle må bra av en mer mogen följeslagare.
En som kan vägleda henne i livet.
Som en far, menar du?
Ni skämtar, miss Dalton. Eller...
Selina, om jag får vara så djärv.
Du måste veta hur mycket jag beundrar dig.
Det är min högsta önskan att ha dig som min fru.
Det är en stor ära, men jag kan inte acceptera det.
Oj!
Förhasta er inte, miss Dalton.
Det är allmänt känt att din far har blygsamma tillgångar.
Och du är bara en av hans många avkommor.
Jag är beredd att hjälpa dem om du gifter dig med mig.
Men om du vägrar-
-kommer dina utsikter att vara mycket dystra.
Det är sant att min familjs situation tynger mig-
-men jag måste ändå tacka nej till ert erbjudande.
En sån attityd är obegriplig.
Erbjudandet kommer inte att förlängas en andra gång.
Tredje, faktiskt.
Jag förstår och accepterar konsekvenserna av mitt beslut.
Och nu måste jag be er ursäkta mig.
Jag...
Adjö, mr Woodbury.
Ur vägen, idiotgäss!
God morgon, John!
Åh! Har du hört?
Lord Christopher Jones har äntligen hittat en lämplig maka.
Vill du inte veta vem han har valt?
Jag har nog inget val.
En miss Marjorie Notcutt.
Fascinerande.
- Är det från Selina? - Ja.
Hon skriver så ofta att jag knappt hänger med.
Mr Woodbury har friat igen.
Mr Malcolm verkar inte hälsa på.
Jag har mer än en kavaljer.
Du kan inte ha dåligt samvete för att du inte fångade hans uppmärksamhet.
Vissa säger att han aldrig kommer att välja en fru.
Jag mår utmärkt.
Det är något från lady Burke.
Hon har skickat en av de där elaka karikatyrerna.
Det verkar vara på mr Malcolm.
Jag är också med.
NÄSTA!
Nej!
Det är inte sant!
Julia.
BOKHANDLARE. TRYCKARE.
- Hörde du om mr Malcolm? - Nej.
Han avvisade miss Thistlewaite.
Kom in!
Fort!
Jag har aldrig varit här förut. Det är mysigt.
Är det här alla?
- Det är alla som är till salu. - Där, i fönstret.
- Jag förstår inte. - Miss Thistlewaite.
- Så pinsamt. - Jösses!
Har du en penna?
- Så pinsamt. - Herregud!
Hennes rykte måste vara i spillror.
Cassie, ta reda på vad jag har gjort för att förtjäna den här förnedringen.
Ge det här till min kusin. Du hittar honom på hans klubb.
Lord of Limbs.
Omedelbart!
Jag är ruinerad.
Hon kommer aldrig att hitta en make.
Stadigt.
Förfriskningar, sir?
Tack.
God kväll, sir.
Herregud. Jag ska komma hit oftare.
God kväll. Kul att se dig.
Gör era insatser.
- Sista vadet, Cassidy? - Ja, den sista.
Din tur, Evan.
- Alltid lika schyst, kompis. - Du är en fuskare. Fuskare.
- Skål. - Skål.
Det var starkt.
Herregud.
Vem mer har sett det här?
Hälsa miss Thistlewaite att jag tar hand om det.
- Mr Malcolm. - Ursäkta mig.
Mitt danskort på Millers bal nästa vecka är ledigt-
om du vill.
Du måste förlåta mig.
Jag har förhinder, miss...
- Lady Gwyneth Amberton! - Lady Amberton!
Dotter till greven och grevinnan Amberton.
Självklart.
Vad konstigt.
Hur uppmuntrar man känslor utan att dansa?
- Malcolm. - Lord Cassidy. - Lady Amberton!
Hej. Hur står det till? Hur står det till? Ursäkta oss.
Malcolm, du har skaffat dig ett rykte.
- Jaså? - Ja, verkligen.
De. De kallar dig en slarver-
-en hjärtekrossare, en förstörare av unga kvinnors drömmar.
Skojar du?
- Nej. - Vilket nonsens.
Skvallret kanske stämmer.
Du visade min kusin Julia mycket uppmärksamhet.
- Hm. - Nu har du inte hälsat på.
Jag eskorterade din kusin till operan en gång.
Jag gav henne inte 'mycket uppmärksamhet'.
Det spelar ingen roll vad som hände.
Det är vad folk säger som räknas.
Alla säger att det måste vara nåt fel på Julia.
Jag är ledsen att det skvallras om din kusin-
-men jag tänker inte gifta mig för att jag tog henne till operan.
- Ingen sa att du måste. - Det är väl det de vill?
Vad är det för drömmar jag anklagas för att förstöra?
Att gifta mig med säsongens fångst för min förmögenhet.
- Jag tolererar det inte. - Gör era insatser.
- Vill du vara med? - Nej. Jag har spenderat mina pengar.
No comments yet. Be the first to leave one.