The first 200 lines.
BASERAD PÅ ROMANERNA AV ISAAC ASIMOV
Nedåt går den.
Den skär oss i bitar, bildligt talat.
Bara utifall en av oss begår självmord av ren leda.
Om det vore möjligt, skulle nån av oss ännu vara vid liv?
Vi svek Profeten.
Jag undrar det.
Vi skulle gå till Kejserliga palatset, och var är vi nu?
-Kejserliga palatset. -Ja.
Då är väl det här diplomatsviten.
Bra att du inte skrattade
när jag pladdrade på om vinet från Profetens hand.
Det tog 100 år att hitta ett sätt att vara honom till nytta,
och mindre än en vecka att sabba allt.
Jag borde ha behållit Vordalinet.
Vi såg dem vid hamnen och tog in dem i morse.
De kom hit för att öppna diplomatiska relationer, påstår de.
Vad är det för klädnader?
Prästskrudar. Hari Seldons kyrka.
Just när general Riose anländer till Yttre världarna,
kommer Yttre världarna hit.
Intressant.
Ni bör titta på data från tullhamnen.
Med tanke på sammanträffandet, ska vi fortsätta förberedelserna
för ert äktenskap med drottning Sareth?
Eller börjar ni ändra er?
Om jag gör detta finns ingen återvändo.
Det blir annorlunda för oss båda, men…
…du har alltid en plats här, Demerzel.
Med min nya familj.
Mina barn…
…även om de på nåt sätt inte liknar mig.
Men de är ändå Imperiet.
Självklart.
Jag tackar kejsaren för hans välkomstord.
Jag ser fram emot att regera vid hans sida.
Och jag vill att ni alla…
Så sammanbiten han var när jag talade.
…jag inte bara är gift med en…
Han dolde det väl inför folket, men på nära håll märktes det väl.
Han har en blodåder här, som…
Varför känns det som om du kommer att leva upp till titeln?
Inga tillrättavisningar, bara råd.
Du får dem att kännas så lika.
Dag är charmad av dig. Kanske för att du behandlar honom med förakt.
Och dåraktigt nog känner han sig inte hotad av dig.
Men en sak får du aldrig göra med en sån man.
Genera honom aldrig.
Jag ska vara försiktig, men…
Drottning Sareth-trolovad.
Allas ögon var på er idag.
Trantors folk verkar imponerade av era löften.
Tack.
Men du kommer väl inte bara för att gratulera?
Nu när bröllopet är tillkännagivet behöver våra läkare träffa er.
En slutlig undersökning innan vi börjar alstra en arvinge.
Det kan gå den här veckan.
Ni missförstår. Jag är här för att eskortera drottningen nu.
Jag vet, Demerzel. Jag vet vad du är.
Din mekaniska natur.
Jag måste informeras om familjehemligheterna.
Jag vägrar leva i okunskap.
Ni är välinformerad.
Jag är en humaniform-robot.
Min barnsköterska berättade om den stora pogromen.
Hon sa att ni förstördes allihop.
Finns det fler överlevande?
Såvitt jag vet är jag den sista.
Jag har tjänat dynastin sedan Cleon I:s välde.
Tjänade du andra innan honom?
Inte direkt.
Vad betyder det?
Länge var alla robotar bundna av tre lagar.
Lagarna omöjliggjorde för mig att skada en människa eller låta nån bli skadad.
-Och nu? -Nu är jag bara bunden av en lag.
-Vilken är? -Att tjäna Imperiet.
Och snart är jag kejsarinna.
Därav mina frågor.
När tiden kommer, vill jag veta.
Kommer du att tjäna mig?
Jag kommer att tjäna Imperiet.
Tack alla för ert intresse.
Jag är Oran, hovläkare.
Jag specialiserar mig på reproduktion och liknande.
Försök att slappna av är ni snäll.
Vi börjar med en enkel undersökning av uterus
för att klargöra att ni kan föda avkomma åt Imperiet.
Mitt sköte är säkert starkt nog att bära Cleon-barnet,
även om dess sparkar är omtalade.
Ja. Det är jag övertygad om.
Jag ser att drottningen har stimulerat de kungliga äggstockarna som vi bad.
När vi är klara här blir ni sövd så att vi kan skörda äggen.
Ni skördar ingenting förrän kejsaren och jag är gifta.
-Kalla mig gammaldags. -Ni är inte i en position att misstycka.
Är det ett skämt, Demerzel? Jag misstycker i vilken position jag vill.
När ni accepterade kejsarens frieri blev er livmoder Imperiets egendom.
Att vara Imperiets egendom är nåt du vet allt om, eller hur?
Molndominionen har lika stort intresse av drottningens avkomma.
Så vi kan dra nytta av förtida skörd. Men allt i sinom tid.
Just det. Efter bröllopet ska jag producera dussintals ägg.
Och oroa dig inte för processen, Demerzel.
Jag vet att du har ett arrangemang med min blivande make,
och jag ska inte störa.
Du och Dag vill fortsätta er sexuella relation.
Jag är nöjd med att föda barn åt honom. Du får göra slavgörat.
Detta måste göras under ägglossning.
Vi slutar för ögonblicket.
Vi har många år framför oss.
Underbart!
Jag hoppas att det ni måste göra för att bota Dags kejserliga sterilitet
är lika smärtsamt som detta.
Tja, kejsarens bot är en enkel procedur.
Det tar cirka 20 sekunder för nanosonderna
att forsla nya vasa deferentia.
Det låter obehagligt i alla fall. Rätt ska vara rätt.
Jaha, dr Oran. Ni har nog bökat runt nog för idag.
-Vi avbryter så länge. -Ja.
Jag vill prata med drottningen ensam.
Det går bra.
Ni tror att Kejsaren dödade er familj.
Jag vet att ni kom hit med det i tankarna. Så jag vill bara säga att
om ni nånsin fantiserar om hämnd, tänk på dem.
Era föräldrar. Era syskon. Brända levande av själva luften omkring dem.
Dödade med den precision jag berömmer mig av.
86 988 301, 86 988 329…
Gaal?
Salvor?
Nåt som Tellem lärt dig?
Förlåt. Jag bara…
Vad är det med dig?
Du kan inte bara försvinna. Vi måste prata om det här.
Hari tog för fan mitt skepp.
Han var tvungen. Folket accepterar oss men inte honom.
Jag vill inte bli accepterad av dem.
Vi måste ge oss iväg.
Tellem har några små skepp.
Vi stjäl ett sub-ljusskepp.
Vi stannar. Vi behöver folket här.
För Mulan, va?
Inte av annat skäl.
Du beter dig som om Mulan är en abstrakt sak.
Det är han inte. Jag kände honom i mitt huvud och såg din döda kropp.
Nu är du villig att sätta hela vår framtid på Tellem.
Du måste begrava såna tankar.
Varför? Vad tänker du som du inte vill att de ska veta?
Jag har hört mycket om öppenhet sen vi kom hit.
Hemma på Terminus kunde jag läsa folk efter behag.
Men här? Ingenting.
Jag kan inte läsa Tellem. Eller nån annan.
Det är nåt fel på det här stället.
Ni är arga på varandra. Det känns bättre när ni har ätit.
Jag blir jämt gladare av att äta.
-Äta vad? -Det är en fest.
God morgon.
Det är alltid en stor dag när vi tar in nån ny.
Jag beklagar det där med Hari. Att han åkte.
-Samma här. -Vi ska uppnå jämvikt.
Det lovar jag.
Under tiden finns arbete att göra.
Jag är hemma på fisknät.
Salvor.
Är det där vår frukost?
Ja.
Spökmollusker.
Utmärkt proteinkälla,
men de rackarna lever på stort djup.
Vi är beroende av strömmarna.
Men om man väntar länge nog får man sig ett gästabud.
Så det här är ett särskilt tillfälle.
Vi är svältfödda på goda nyheter.
Tellem är glad att ni är här.
Tellem är glad att Gaal är här.
Din talang är lika viktig. Jag förnam det när vi…
-Kysstes? -Vidrörde varandra.
Det är allt som krävs.
-Och kyssen var din idé. -Du hade visst inget emot det.
Vad vore det för illusion om jag dragit mig undan?
Förlåt mig.
Jag menar det, förlåt.
Ibland kommer andra ansikten för mig lite för lätt. Du vet?
Nån uppskattade visst inte din gåva.
Folk där hemma såg ett monster.
De gjorde mig till ett.
Innan jag kom hit, vart jag än åkte
kände jag hur folk ryckte till när de såg mig komma.
Gjorde jag det?
Lite grann.
Men tro mig,
här kommer du närmare folket än nån annanstans där du varit.
Det är det fina med det här stället. Ingen kan gömma sig.
Okej. Jag är jättehungrig. Kom.
Bra.
-Jag har den. -Vänd på den.
Vad är det?
Kände du nånting?
Smärta. Som om de skriker.
Du skulle också skrika om du kokades levande.
Vi pratade om att vara seende, men språket är oprecist.
Alla sinnen är inblandade, hörseln också. Allmän empati.
Jag har aldrig känt nåt så…
No comments yet. Be the first to leave one.