The Last Kingdom

Jag är Uhtred, son av Uhtred.

Jag föddes som saxisk adelsman, men mina ägor berövades mig.

Jag uppfostrades som dan och hedning.

Jag, Uhtred av Bebbanburg, ska ta tillbaka det som är mitt!

Men jag blev kung Alfreds störste krigare.

Jag försvarade kungariket Wessex och hans vision om ett förenat England

med hjälp av mina lojala krigare, barbarer och en fallen präst.

Jag ber för att jag, när striden kommer, inte ska svika er.

Jag har funnit lyckan med min fru Gisela som har gett mig två barn.

Alfred har gift bort sin dotter med den svage Aethelred

som ser sig som kung av Mercia.

Men efter att ha blivit tagen av danerna förälskade hon sig i krigaren Erik

och är åtrådd av Haesten.

Haesten verkar ha allierat sig med Alfred. Han går inte att lita på.

Nu när Alfreds hälsa sviker honom

är det en mörk och farlig tid för folket i vårt land.

Ödet är allt!

Gud bevare konungen!

Fader Beocca.

Om det vi tror är sant och himmelriket väntar oss...

Därom råder inget tvivel, ers majestät.

Jag är rädd att även om jag träder in så kan det kännas som skärselden.

Det är inte möjligt. Det är himmelriket.

Vad har förändrats sen jag kröntes?

Danernas räder och slakt fortsätter

och kommer att fortsätta tills den dag jag dör och efter det.

Vilket syfte har jag tjänat?

Ert syfte, ers nåd, är att vara kung i Guds rike.

Utan er skulle varken kyrkan, Wessex eller våra lagar existera.

Inga fristäder och ingen tanke om ett enat England.

Ni har lagt grunden för ett stort och gudfruktigt land.

Inget har förändrats. Ingen uppgift är slutförd.

Och när jag är borta, vad händer då?

Det ni har inlett kommer att fortgå. Så måste det bli.

Ja.

Tack, Beocca.

Det måste det.

Vakter! Vänd er om, nu!

Ingen man får visa mig sitt ansikte. Ingen man får se mig före Blodhår!

Gå och påminn dem om att Sigurd måste vara den förste som ser mig.

Ja.

När han har fått mitt budskap får de skåda.

- Jag svär att jag inte såg er. - Jag måste ta dina ögon.

- Nej, var barmhärtig. - Och din tunga.

Din slyna! Jag ska döda dig!

Vänd er om!

Endast kvinnorna får skåda mig

innan jag har berättat för min herre vad jag sett.

Sigurd, min älskade. Drick mig och gör min vision verklig.

Låt mig ge dig styrkan du behöver.

Jag ser en kungs död.

Vilken kung?

Jag ser Alfreds död.

Den har blivit sedd.

Den har blivit sedd.

Alfreds död och Odens krigares ära har blivit sedd!

Vår väg kommer inte att bli enkel.

Gudarna kommer att kräva att vi förtjänar vår belöning.

Men detta lovar jag er...

Från den minsta gris till den gyllene kronan på Alfreds huvud...

Wessex och allt som där finns ska tillhöra Blodhårs krigare!

BASERAD PÅ BERNARD CORNWELLS ROMANER

Ja!

Nej! En gång till!

Uhtred, vad anser du om Edwards skicklighet med svärd?

Jag anser att Steapa slösar bort sin tid.

- Kan du förklara dig? - Ja, ers nåd.

Sluta, Steapa. Sluta med det här tramset.

Använd inte ett svärd. Färdighet lär man sig med en stav.

- Tack. - Jag föredrar tyngden i ett svärd.

- Det visar kungasonens mod. - Låt oss se på, min kära.

- Visa vad du lärt dig. - Han lär sig dagligen.

- Sluta, mor. - Visa mig.

Ers majestät, den lortige danen Haesten är här.

Testa pojken, Uhtred.

- Få barnet på fall. - Du ska hålla tyst.

Vilken otur, Edward!

Vi har en besökare, Uhtred. En av dina gamla vänner.

Uppoffringar har gjorts så att du fick leva.

Öva bara med en stav. Lär dig av att ta smällar.

Det finns en krigare inom dig. Vi hittar honom.

Tack, Uhtred.

Gör som Uhtred säger, prins Edward.

- Han har din säkerhet i åtanke. - Tack, biskop Erkenwald.

- Jag hoppas att er fru mår bra. - Ja.

Hon är vacker, men jag har glömt hennes namn.

Hon heter Gisela, biskop. En hedning. Hon väntar återigen barn. En pojke.

Ert barn är en pojke.

Broder Godwin har en gåva. Given av Gud.

- Ursäkta mig, herr biskop. - Självklart.

Du är sen till undervisningen, Edward. Kom.

Jag har hört att vissa åldermän önskar att du vore död.

Du gjorde en flicka till hora och lämnade henne med barn.

- Hon är ingen hora. - Fy, Edward.

Hon är ingen hora.

- Säg det igen! - Fy, Edward.

Han heter Sigurd. Hans män kallar honom Blodhår.

Jag vill inte veta varför. Det är säkert obehagligt.

Jag har satt en man på att övervaka Blodhårs läger.

Men har han inte bett dig att ansluta dig till honom, Haesten?

Det har han, men jag sa nej. Som du har jag gett mitt ord.

Till skillnad från dig har jag accepterat kungens missionär.

- Ditt ord betyder inget. - Varar inte freden mellan oss?

Önskar inte min fru och mina barn att bli kristna?

- Gör de det? - Ja, ers nåd.

- Jag har bett prästen att ordna det. - Det är goda nyheter.

Ja, det är nyheter.

- Det blir en högtid. - Jag ska överväga det.

Efter att vi är klara med jarl Sigurd Blodhår.

Anfaller han eller gör räder?

Han gör räder för att utvärdera er styrka.

Ni måste anfalla.

Krossa hans armé och visa alla nordmän vad ni går för.

Har ni ätit nåt ni inte tål?

För mycket vin, ers majestät?

Du har rätt, Uhtred.

Sigurd får inte landstiga i Wessex.

- Vi anfaller innan vintern kommer. - Så snart som möjligt.

Då marscherar vi.

Sänd bud till Aethelred av Mercia, Beocca. Det hotar bådas våra riken.

Våra allierade måste förena sig under Wessex.

Ja, ers majestät. Jag skriver brevet genast.

Skriv att vi möter honom vid Aescengum.

Nu ska jag... ta en nypa frisk luft.

Hur är det med lady Aethelflaed och barnet?

Vem liknar flickan?

Ett ord till om kungens dotter så kör jag maten

så långt ner i halsen att du skiter ut den direkt.

Jag har sett honom utföra miraklet.

Jag säger inget maken Aethelred inte säger själv.

Jag säger att du står i skuld till Aethelflaed.

Du har fått män och skepp oförtjänt

endast för att hon dödade din herre, Sigefrid.

Jag har inte glömt vad slynan gjorde. Det glömmer jag aldrig.

Nog!

Säg till henne att jag ber för att våra vägar ska mötas igen.

Haesten! Det räcker.

Blodhår har en kvinna som du skulle gilla, Uhtred. Skade.

Hennes skönhet bländar som solen, men hon är lika mörk som natten.

Hon är en völva. Hon är djävulens barn, fader.

Jag skulle ha sagt att det var ett nöje, Uhtred...

- Men det är det aldrig. - Sammaledes.

Gud förlåte mig, men jag vill hugga av hans huvud med en slö yxa.

Kungens hälsa, Beocca. Den blir allt sämre.

Då och då, ja.

Det är därför din tid med Edward är så viktig.

Alfreds strävan måste fortgå och du kan se till att den gör det.

Hälsa kungen att vi ses på vägen till Aescengum.

- Vart ska du? - Till min fru.

Sen ska jag se Blodhår med egna ögon.

Du borde be om kungens tillåtelse, för en gångs skull.

ALTON I KUNGARIKET WESSEX

God morgon, ers nåd.

Gör er och hästarna redo. Vi ger oss av före kvällningen.

- Vart? - Ut i strid.

Det var på tiden.

Jag är krigare.

Jag tar den.

Vad är det här, Gisela?

Vi har tjänare som lagar mat. Du borde vila.

Det har jag sagt till henne.

Hur ska jag vila med den vilde pojken i mig?

En präst sa samma sak, att du bär på en pojke.

Självklart är det en pojke. Han är aldrig stilla.

- Skönt att han är det sista. - Det kan du inte förhindra.

Jag vet hur man förhindrar det. Han är det sista.

Ska ni marschera?

Jag ansluter mig till Finan och vi ska ut i strid.

Thyra är här.

Jag har skickat bud till Hild.

Hon kommer till födseln om jag inte är tillbaka.

Men jag lovar att återvända.

När du gör det får du sova ensam.

- Skulle du göra så mot mig? - Ja, det skulle jag.

Under en tid.

Utgå!

God kväll.

Jag riktar ett svärd mot ditt hjärta, men jag är en vän.

Gammal vana.

Följ med och berätta allt om din by.

Helige Fader, bespara mig detta. Stoppa mitt hjärta. Ta mig nu.

Jag ber er, alla himlens helgon, att ta mitt liv.

Ta min själ och mitt hjärta, men förbarma dig, Herre.

Jag räds min stig. Jag bönfaller dig, Herre.

Stoppa mitt hjärta. Ta mig nu.

Snälla.

- Var är silvret? - Det finns inget.

Var är silvret?

Jag ber er att tro mig. Jag ljuger inte.

Önskar du att bli kokt levande så kokar jag dig levande.

Det finns inget silver! Jag svär!

Silvret!

Svara henne!

Jag har svarat henne. Här finns inga rikedomar.

Sänk ner honom i elden.

Nej! Snälla, jag ber er!

Silvret?

- Kan nån av er svara åt honom? - Gud, hjälp mig!

Hjälp mig!

Han var min att fråga ut och döda!