Anne with an E

-Här. -Håll här.

Alla elever tar sina saker och går.

-Ni får gå för dagen. -Kära nån.

Ligg still, Billy. Tryck inte för hårt.

Förlåt mig, Cole. Jag är så ledsen.

Allt som betyder nåt för mig är borta.

Inget skulpterande, ingen skola.

Jag tror inte att jag platsar här.

Jag platsar nog ingenstans i världen.

Det handlar inte om vad världen ger dig, utan vad du tillför världen.

Och du tillför så mycket.

Vi kommer på nåt, okej?

Det gör vi.

EN ORIGINALSERIE FRÅN NETFLIX

EN PERFEKT KYRKOGÅRD AV BEGRAVT HOPP

SVÄR DU ATT VARA MIN BÄSTA VÄN FÖR ALLTID?

MAN BEHÖVER STORA ORD FÖR ATT UTTRYCKA STORA IDÉER

FÖR ATT SOVA I ETT TRÄD I MÅNSKENET

Jag gillar inte att meddela tråkiga nyheter,

men jag fick offra mig. Jag såg vad jag såg och du måste få veta.

Det här är mycket att smälta. Jag måste prata med min man.

Det är säkert inte hans fel. Vi vet att ms Stacy är ohämmad.

På tal om trollen.

Billy!

Herregud! Vad har hänt?

Hittade du Cole?

Han måste vara helt förstörd.

Inget blir nånsin sig likt.

-Akta fingrarna. -Det är du som håller i hammaren.

Så där. Bra.

Och nu?

Går det verkligen bra? Jag har en lång lista.

Det är mycket som borde ha gjorts här sen länge.

Du kan utnyttja mig. Det gör mig inget.

Du kanske kan sänka hyran så jag kan stanna en natt till?

De på tvätteriet undrar nog var jag är.

Jag har aldrig uteblivit.

Låt dem undra.

Vad gör jag nu?

-Det ryker nåt hemskt ur skorstenen. -Jag tar en titt om du kokar kaffe.

Om vi fortsätter med författarklubben,

skriver jag en tragisk berättelse om det här.

-Kommer du, Anne? -Jag stannar en stund.

Jag hoppas få se min räv.

Jag är ledsen, Anne. Så hemskt ledsen.

-Allt är mitt fel. -Jag förstörde för Cole.

Jag ville ha ert gillande och var självisk.

Jag förstörde allt.

Jag hade tagit tillbaka allt om jag kunde.

Vet ni om...? Blir Cole bestraffad?

Billys handlingar föranledde helt klart händelsen.

Jag har dock fått en prövotid.

-En prövotid? -Ja.

Förutom mina misstänkta metoder,

-och bristen på kontroll över klassen... -Det var inte ert fel.

Man har lagt till äktenskapsförstörare på listan av övertramp.

-Jag förstår inte. -Inte jag heller.

Folk tror vad de vill, oavsett sanningen.

-Jag förväntar mig det värsta. -Vad menar ni?

Jag lär bli uppsagd.

Jag kommer i vilket fall inte undervisa innan de har fattat beslut.

Hon blir så glad.

-Anne? -Ramlade hon?

Anne? Gick det bra?

Tack, Matthew.

Såja...

-Allt är i sin ordning. -Nej, inget är det.

Vad har hänt? Vad är det?

Såja...

Jag vet inte längre vad jag gör här, pappa.

Vad ska jag önska mig?

Jag önskar att du var här.

Hur ska jag klara av allt det här ensam?

URKUND

Jösses, jag blir sen till jobbet.

Flickorna klagar nog inte. Jag kommer ju dit idag.

Jag går med dig. Jag vill ta reda på vad det finns för jobb här.

Tillåt mig.

Är du ute efter att vinna ett pris?

Jag försöker förtjäna uppehället.

Vad får dig att tro att du får stanna?

Jag vill veta hur det kommer sig att du inte är gift?

Vi bör gå.

Det finns inte mycket här.

Det måste vara trist för dig efter alla platser du har sett.

De exotiska hamnarna.

-Det är inte värre än andra ställen. -Varför ta det här om du har alternativ?

-Du söker ju ett bättre liv. -Ja.

-Du kan åka vartsomhelst. -Ja.

The Bog innebär endast svårigheter. Endast problem.

Men du är här.

Som jag sa: "Problem."

Se på den skönheten.

Den förmedlar att det finns hopp här.

Jag antar det.

Det är en tröst.

Jag måste gå. Ses vi senare?

Jag ordnar middagsingredienser.

Lågstadiebarnen ska öva på skrivstil

och börjar med bokstaven "A".

Högstadieeleverna läser kapitel nio.

TYSTNAD

Vi läste det kapitlet när mr Phillips var här.

Upprepning är nyckeln till inlärning.

Var tyst nu. Jag tolererar inte att ni stör klassen mer.

Vänta ska du få höra.

Om du inte skrämde vettet ur mig, vore det enklare för mig att prata.

Det blir möte i stadshuset imorgon kväll.

Vi röstar om ms Stacy ska få stanna. Det är dags för slampan att åka.

Slampan? Det var hemskt sagt, Rachel.

Men det är sant.

Hon red med Harmon Andrews, så det så.

Herregud. Du vet inte om nåt olämpligt hände.

Hon är en ogift kvinna som ännu inte har barn.

-Så hemskt. -En vacker kvinna

-som roar sig med en gift man. -Du är mästare på hörsägen.

Jag såg det med mina egna ögon.

Tro inte annat än att jag berättade det för hans fru.

Ms Stacy bad Anne skriva en uppsats om farorna med skvaller.

Du skulle kunna lära dig nåt av den.

Jag förväntar mig inte att du förstår hot mot makar.

Nej. Vad kan en gammal ungmö som jag förstå?

Jag ber inte om ursäkt för mina åsikter.

Men kanske för fördomar?

Fördomar?

-Du förolämpar mig. -Det är min tur nu.

Jag anser att du inte vet tillräckligt, för du har inte levt ett fullgott liv.

Så utan make anses jag vara invalid?

Om du gick ut nån gång, skulle du ha bättre insikt om vad som pågår.

Vad ska det betyda?

Utan mig hade du inte vetat vad som sker i Avonlea.

Du ligger som i en kista här på Grönkulla.

Men du tittar förbi min kista utan förvarning och oinbjuden.

Jag har tolererat ditt fördömande och dina antaganden.

-"Tolereras" jag? -Ditt skvaller och din mobbing.

-I 50 år. -Mobbing?

Jag sa inget om hur du tilltalade Anne första gången ni sågs.

-Hon var näsvis! -Du var elak!

Precis som du är nu.

Nåväl...

Du kanske ligger i en egen kista. En mental sån. Du är fördomsfull.

Vet du vad?

Nu går jag!

Gör det.

Jag ber om lov brevledes innan jag kommer hit igen.

Om jag nånsin kommer igen.

Se till att stänga kistan på vägen ut.

Vi måste kunna rädda ms Stacy.

Vad hade en sagans hjälte gjort?

Vi är inga hjältar, Anne. Vi är bara flickor.

Var inte fånig.

-Det är jag inte. -En hjälte är en person.

-Det kan vara vem som helst. -Vi kan inget göra.

Hjälten godtar äventyret,

så vi måste övertyga stan att godta ms Stacy.

Inte nu, Moody.

-Mötet är imorgon kväll. -Näst bäst efter att lyckas är

att försöka och misslyckas. Vi måste försöka.

Jag vill hjälpa er.

Allt blev fel när jag tappade glödlampan.

Jag vet.

Jag vet vad vi ska göra. Kom hit.

Det här måste ske imorgon.

Du får inte låta andras trångsynthet styra ditt liv.

Du packar ihop.

Kom in.

Jag hade stannat om jag kunde, men ödet har vänt sig emot mig.

Jag råkar känna en ung rödhårig flicka som hade massor att erbjuda samhället,

men som också fördömdes, anklagades och plågades.

Var det så svårt för Anne?

Människor sa allt möjligt om henne och trodde det värsta.

Men hon gav aldrig upp hoppet.

Det är bäst att jag går. Vi ses på mötet i stadshuset.

Jag är inte bjuden.

En stark kvinna jag känner sa en gång att motgångar kan vara en välsignelse.

Cole.

-Vad? -Cole är här.

-Han är inte lite fräck. -Jag sköter det.

Vad vill du, galning?

Jag ville be om ursäkt.

Jag är ledsen för det jag gjorde.

Förlåt för det som hände.

Jag vill aldrig bli en sån person.

Jag ville bara säga det.

Toppen.

Bra. Stick härifrån nu.

Du, Billy?

Fundera på varför du gillar att förstöra andras saker.

Jag behöver inte fundera.

Nej, det är uppenbart.

Jag tycker att vi bör leva våra liv ihop. Nej, nej...

Om du känner för mig som jag för dig,

gifter du dig med mig då? Det duger inte.

Vad jag har saknat dig.

Du anar inte hur orolig jag blev när du inte kom hem.

Jag älskar dig, raring. Jag älskar dig.

Bash?

Bash!

Vem i helvete är det?

-Då så. Är alla redo? -Ja?