The first 200 lines.
Men...vi har inget akvarium.
-Vi kan skaffa ett. -Snälla du.
Mamma, kommer du fortfarande vara NO-lärare när jag går på high school?
Man vet aldrig. Varför?
För det är ganska märkligt att ha sin mamma som lärare.
Det håller jag inte med om! Det hade nog varit toppen.
Varför?
För då hade jag kunnat krama och pussa dig när jag vill.
-Det är bara äckligt, mamma. -Gå nu.
Du har fotboll kl. 13.45. Jag hämtar dig.
Mamma.
-God morgon, Rosario. - Buenos días , ms Jessica.
Ms Jessica, du fick ett samtal när du stod i duschen.
-De lämnade nog ett meddelande. -Okej.
-Stå still! -Rör inte larmet.
Sök igenom huset. In med henne i skåpbilen.
-Vad gör du? -Håll tyst.
Nej!
Jag filmar snygga tjejer i bikini.
Det här är den bästa telefonen som nånsin gjorts. Jag skämtar inte.
-Hej. Jag ritar av dig, fem dollar. -Nej.
-Kan jag få telefonen? -Vänta lite.
Jag mejlar videon till min dator. Det är min nya skärmsläckare. Här.
-Där är Chloe. -Nej, gör det inte.
-Jag ska bara säga hej. -Nej. Inget hej.
-Får jag inte säga hej? -Kom igen nu.
Ta dig samman. Hon dumpade dig.
Visa självrespekt. Ha lite värdighet.
-Du har rätt. -Var stark nu.
Hur är läget, tjejer?
Vad gör... Kompis? Det är som att jag pratar med mig själv.
Chloe.
-Hej. -Ryan.
-Hej, Chad. -Chloe. Sam.
-Hej. -Vän med bröstvårtor.
-Jag ringde dig häromkvällen. -Jag vet. Tara sa det.
Varför ringde du inte upp mig?
-Kom, vi pratar här borta. -Okej.
Lycka till.
Okej, Ryan, lyssna noga nu.
Vi kommer inte att bli tillsammans igen.
Menar du idag? För det är lugnt. Jag kan vänta.
Det här är ett stort skämt för dig, va?
Nej, inte alls.
Jo. Det var precis därför som jag gjorde slut med dig.
Du är oansvarig, egoistisk...otroligt barnslig.
Jag måste gå vidare.
Okej, vänta. Jag vet att jag brukade bete mig så.
Jag var sån förut, men inte nu längre.
Sen du dumpade mig har jag funderat över mitt liv...
...och jag har förändrats.
-Det har du säkert. -Jag har gjort det.
-Jag är här som volontär. -För vad?
-För vad? För... "Heal the Day". -Se upp.
-"Heal the Bay"? -Ja. Det var det jag sa.
Vilket skitsnack.
Ge mig ett uppdrag. Jag ska bevisa det för dig.
Okej.
Här. Flygbladen måste delas ut innan konserten ikväll.
-Chloe, han kan fixa t-shirtarna. -Just det.
Fyra lådor med t-shirtar måste hämtas från Office Depot.
Okej. Inga problem.
-Okej. -Okej.
-Tack. -Ingen orsak.
Jag är ett stort fan av resår. Det är suveränt.
Det där suger. Nej, det suger ännu mer. Jag gör inte det här.
-Snälla, Chad. Det tar tio minuter. -Nej!
-Chad, det tar tio minuter. -Nej.
Du kan umgås med vännen med bröstvårtorna. Hon verkar gilla dig.
Du är en gud. Tack.
Grymt. Vi ses.
Det är lite kyligt här ute, va?
-Inte direkt. -Jag håller inte riktigt med.
Hallå?
-Om du vill ringa ett samtal... -Fan.
Hej, snygging.
Det var precis därför som jag gjorde slut med dig.
Du är oansvarig, egoistisk...otroligt barnslig.
-Hallå? -Hallå. Tack och lov.
Vem är det? Chloe?
Mitt namn är Jessica Martin. Jag behöver din hjälp.
Jag har blivit kidnappad. Du måste kontakta polisen.
-Kidnappad? -Det här är inget skämt.
Jag vet inte var jag är. Jag är inlåst på en vind nånstans.
-De kommer nog att döda mig. -Snällt att de gav dig en telefon.
Jag fick ingen telefon. Nej.
-Det var... -Okej. Om du var illa ute
hade du nog ringt polisen och inte mig. Jag har ett annat samtal nu.
Snälla, lyssna på mig.
Telefonen jag ringer ifrån är förstörd.
Jag har försökt koppla ihop den för att kunna nå nån. Vem som helst.
Snälla, lägg inte på.
-Jag kanske inte får tag i nån annan. -Okej. Vi hörs.
-Hallå? -Jag vet inte vad som hände precis.
Först pratar jag med bröstvårtorna och plötsligt
är jag utklädd till en val och delar ut flygblad.
Det suger. Hon verkar ha lurat dig.
Jag säger inte att det inte finns fördelar.
Hej, visste ni att blåvalens penis är 3,4 meter lång?
-Heal the Bay. -Allvarligt?
-Jag måste gå. Vi ses senare. -Okej. Vi ses.
PARKERAT SAMTAL
-Hör du mig? -Är du fortfarande kvar?
Det här har varit kul, men du använder upp alla mina minuter.
Jag lägger på.
De kommer att döda mig.
Du är mitt enda hopp.
Snyggt med låtsastårar, damen.
-Vad heter du? -Va?
-Snälla, säg vad du heter. -Ryan.
Ryan, jag vet inte vem du är. Jag känner inte dig alls.
Men jag vägrar tro att du är så självisk
att du inte kan avsätta tio minuter av din dag...
...och lämna över luren till en polis.
Bara tio minuter.
Okej, tio minuter.
Ett ögonblick bara.
Håll tyst, okej? Lyssna på mig.
Jag är polis och har varit det i 27 år.
Skippa skitsnacket för jag har hört allt.
Jag beställde en regndusch med awapuhi.
Säg inte att jojoba är awapuhi. Så dum är jag inte.
Jag tänker returnera de två lådorna och du ska ge mig pengarna tillbaka.
Annars kanske jag ska köra dit och prata med dig, öga mot öga.
Nej! Jag har gott om duschsvampar. Jag vill ha pengarna tillbaka.
Tack.
Tack. Det uppskattas.
Du, Mooney, sa inte kommissarien till dig
att inte skicka hit fler saker?
Jag beställde det här för längesen. Innan han sa det.
Svampdjur från Frankrikes kust.
Svampdjur? Gillar din man sånt?
Klanka inte ner på honom. Han har i alla fall en plan.
Vad har du att vänta dig i framtiden, förutom bowlingkvällar och ölmage?
-Hördu, det här är kevlar. -Ät en munk till.
Skitstövel.
-Tack, Jack. -Ingen orsak.
-Är du säker på det här med salongen? -"Dagsspa". Det är ett dagsspa.
Och nej, jag är inte säker.
Du kan alltid jobba för mig.
Jag skulle verkligen behöva dig i mitt team.
Tack, Jack. Jag uppskattar det, men jag har ett avtal med Mare.
Och dessutom är jag uttråkad. Tjugosju år? Det räcker.
Okej.
-Vad? -Ingenting.
Vad? Kom igen. Säg det.
Du är en toffel, Bob.
Hon har dig lindad runt sitt finger. Du är hennes leksak.
Nej, jag... Om vi lyckas med det här kan vi tjäna massor med pengar.
Då ska vi allt se vem som skrattar.
Okej. Jag hoppas det.
Och nu till timmens toppnyhet.
Senaste nytt från Culver City.
Två män har hittats utanför ett lager,
skjutna till döds under vad som tycks vara ytterligare ett gängbråk.
Morden är det senaste som inträffat i det så kallade
gängkriget över Los Angeles illegala droghandel.
Okej, jag är på polisstationen. Jag springer in.
-Sen lämnar jag över telefonen. -Tack så mycket.
-Ursäkta mig. -Vänta lite. Det här är fel blankett.
Va? Fan också. Jag trodde jag tog 18-9.
Jag har en kvinna i telefon som säger att hon har blivit kidnappad.
Kan du prata med henne?
Tack.
-Inspektör Mooney. -Ja, polisinspektören.
Mitt namn är Jessica Martin.
Jag har blivit kidnappad. Jag bor i Brentwood.
i morse bröt sig fem män in i mitt hus och dödade min hushållerska.
Har du nåt att säga, din jävel?
Kära nån.
Hallå. Sluta!
Ta med den upp till grova brott, fjärde våningen.
-Vänta. Vart ska jag? -Fjärde våningen. Gå nu.
-Hjälp till här. -Kom igen, Rudy.
-Ursäkta mig. Är du kriminalare? -Kriminalare? Jag är ett offer.
Kriminalare? De där idioterna släpade hit mig.
De borde läsa upp mina rättigheter. Vart ska du, din idiot?
Ryan?
-Herregud. -Vad?
Vad är det som händer?
Vad?
Vad gör du?
Vad gör du? Herregud!
Herregud.
-Var har han lagt den? -Jag vet inte.
-Helvete. -Jag vet inte vad du pratar om.
Var är din man? Var är han?
Jan kan inte...
Berätta det jag vill veta.
Sluta, snälla.
Du har en liten pojke, va?
-Som går på Wymanskolan i Westwood? -Nej.
Nej. Vad vill du honom?
Nej! Vad vill du honom?
Du har fel familj!
Snälla... Nej.
Herregud.
...och inblandade offer kan ha varit en del av Culver Citys...
Vi måste avsluta det här.
Deason, Dmitri, hämta ungen.
No comments yet. Be the first to leave one.