A Streetcar Named Desire

Linje Lusta.

Kan jag stå till tjänst?

De sa åt mig att ta linje "Lusta"-

och sedan byta till linjen "Kyrkogårdar"-

- och gå av vid Elysian Fields efter sex kvarter.

Där kommer den.

Tack.

Biljardhall.

När han kom hem var hon där.

Jag har aldrig hört på maken.

Har du gått vilse?

Jag söker Elysian Fields.

Det här är Elysian Fields. Vilket nummer?

642.

Du kan sluta leta.

Jag söker min syster, Stella DuBois. Mrs Stanley Kowalski, menar jag.

Ja, hon bor här. Men hon gick nyss.

Jaså...

- Bor hon här? - Hon bor där nere. Jag bor där uppe.

Har hon gått ut?

Såg du bowlinghallen där borta?

- Jag vet inte. - Där är hon.

Hon tittar på när hennes man bowlar.

Blanche!

- Stella. Stella! - Blanche!

Raring. Låt mig få se på dig. Titta inte på mig.

- Inte I det här obarmhärtiga ljuset. - Hittade du vårt hem?

Varför bor du där?

Aldrig hade jag kunnat tänka mig...

Endast Edgar Allan Poe kan göra det rättvisa.

Varför bor du på det där hemska stället?

Vad säger jag? Det menade jag inte.

Jag tänkte vara snäll och säga: "Vilket utmärkt läge."

- Du har inte sagt ett ord. - Jag får ingen chans.

- Öppna din vackra mun och tala. - Hälsa på Stanley först.

- Nej, inte nu. - Säg hej bara.

Var är han?

- Är det han som... - Det är han som ställer till bråk.

Är han inte underbar?

Jag kan inte träffa honom förrän jag har badat och vilat mig.

- Vill du ha nåt att dricka? - Vilken underbar idé.

Vill du ha en läsk?

En läsk?

Mina nerver behöver en whisky.

Läsk.

Du har inte frågat hur jag kunde åka innan terminen är över.

Jag tänkte att du berättar det om du vill.

- Trodde du att jag fått sparken? - Jag tänkte att du kanske har slutat.

Jag var så utmattad efter allt så att mina nerver brast.

Jag blev nästan tokig.

Mr Graves...

Mr Graves är skolans rektor.

Tack. Han föreslog att jag skulle ta tjänstledigt.

Jag kunde inte berätta allt I telegrammet.

Den här går rakt ut I blodet.

- Vill du ha en till? - En räcker.

Hur ser jag ut?

- Du är vacker. - Du ljuger bra.

Dagsljus är så obarmhärtigt.

Du har gått upp I vikt.

Du är lika fyllig som en rapphöna. Det klär dig.

- Blanche... - Jo. Annars hade jag inte sagt det.

Men se upp med höfterna.

Se på min figur.

Jag har inte gått upp ett gram på tio år.

Jag väger lika mycket nu som när du lämnade Belle Reve.

Sommaren då far dog och du åkte.

Du är otroligt vacker, Blanche.

- Vill du ha en till? - Tja...

Kanske en liten till.

För att jämna ut det hela. Oroa dig inte.

Din syster är inget fyllo. Hon är bara uppskakad-

varm, smutsig och trött.

Ursäkta.

Ursäkta!

- Vill du ha det hett? - Rykande.

- Stella. - Vad är det?

Ni har bara två rum. Var ska jag sova?

Här.

Vad är det här för säng? Är den uppfällbar?

- Känns den skön? - Underbar.

Jag tycker inte om för mjuka sängar.

Det finns ingen dörr mellan rummen och Stanley...

- Är det anständigt? - Stanley är polsk.

Är de som irländarna?

Jag har köpt fina kläder för att träffa dina ljuvliga vänner.

Du anser dem nog inte ljuvliga.

Jag har köpt fina kläder så jag tänker använda dem.

Hoppades du att jag skulle bo på hotell?

Jag vill inte bo på hotell. Jag måste vara nära dig.

Jag måste vara med människor. Jag kan inte vara ensam.

Du har nog märkt...

...att jag inte mår så bra.

Du verkar lite...

Kommer Stanley att tycka om mig?

Eller är jag bara en släkting? Det hoppas jag inte.

Ni kommer nog överens. Jämför honom inte...

- Var han officer? - Fanjunkare.

I lngenjörstruppen. Han fick fyra medaljer.

Bar han dem när ni träffades?

Jag blev inte förblindad av allt guld.

Det menade jag inte.

Det fanns sånt som jag fick vänja mig vid.

Hans civila bakgrund.

Vad tycker han om att jag är här?

- Han är borta mycket. - Reser han?

Bra. Eller hur?

Jag står nästan inte ut när han är borta en natt.

Stella...

När han är borta I en vecka blir jag nästan tokig.

När han kommer hem igen gråter jag I hans famn likt ett barn.

Det är nog det som är äkta kärlek.

Stella.

Jag har inte frågat det du förväntar dig.

Jag hoppas att du är förstående.

Vad?

Du klandrar mig. Det vet jag. Men innan du gör det-

- tänk på att du åkte. Jag stannade och kämpade.

Du åkte till New Orleans.

Jag stannade på Belle Reve.

Jag klandrar dig inte.

- Men jag tog allt ansvar. - Jag var tvungen att ta hand om mig.

Du övergav Belle Reve, inte jag.

Jag kämpade och dog nästan för det.

Sluta! Vad hände?

- Jag visste att du skulle förebrå mig. - För vad?

Förlusten.

Har vi förlorat Belle Reve?

Ja, Stella.

Hur? Vad hände?

Nu frågar du vad som hände.

Anklaga mig inte!

- Jag stannar inte. - Blanche!

Jag fick utstå smärta I ansiktet och på kroppen.

All död och den långa paraden till kyrkogården.

Far, mor, Margaret... På ett hemskt sätt.

Du kom bara hem till begravningarna.

Begravningar är vackra jämfört med döden.

Hur tror du att allt betalades för?

Döden är dyr.

Min ynkliga lön från skolan...

Anklaga mig.

Stå där och klandra mig.

Var var du?

- Där inne med din polack. - Nu räcker det.

- Gråter du, Stella? - Förvånar det dig?

Ska vi spela hemma hos dig imorgon?

Nej, min mor är sjuk.

- Ta med öl. - Var tysta där nere.

Jag kokade spagetti och har redan ätit.

Jag sa ju att vi skulle spela.

Vad flinar du åt? Du ringde inte ens.

Det berättade jag I morse.

In med dig!

- Hela grannskapet hör. - Jag är trött på att jaga dig.

Du måste vara Stanley.

Jag heter Blanche.

Du är Stellas syster.

Ja.

Hej.

Var är Stella?

I badrummet.

Varifrån kommer du?

Auriol.

Auriol?

Just det. Det är inte mitt distrikt.

Spriten går åt I värmen.

- Vill du ha? - Jag rör nästan aldrig sprit.

Vissa rör det sällan men det rör dem desto oftare.

Kan jag göra det bekvämt för mig?

Var så god.

"Var bekväm." Det är mitt motto.

Mitt också. Det är svårt att vara fräsch I värmen.

Jag har varken tvättat eller pudrat mig-

och nu är du här.

Man måste vara försiktig. Fuktighet gör en förkyld.

Speciellt när man har motionerat och bowlat.

- Är du lärare? - Ja.

- Vad undervisar du? - Engelska.

Jag var inte så bra I engelska.

- Hur länge stannar du? - Jag vet inte.

Sover du här?

Om jag inte är till besvär.

Bra.

Att resa gör mig trött.

- Ta det lugnt. - Vad var det?

Katterna.

Stella! Har du somnat där inne?

Du tycker nog att jag är okultiverad.

Stella har pratat mycket om dig.

Hon sa att du var gift.

Ja.

När jag var ung.

Vad hände?

Pojken...

Han dog.

Jag... mår inte så bra.

Färsk fisk!

Hon blir nog kvar ett tag.

- Ska vi spela ikväll? - Ja.