Vivo

Asere, ¿qué bolá?

Croquetas frescas!

Är du klar, Vivo?

Okej, då sätter vi igång.

Hej, damer och herrar Nu börjar showen snart

Det börjar snart

Hej, ni kan förvänta er Nåt verkligt underbart

Det börjar snart

Så samlas här kring mig nu, vänner små

Låt mig presentera

I egen hög person

Vivo

Är den här på?

Kom hit, nu kör vi!

Så inte många här Men det är ingen fara

De kommer mer folk sen Vänta ni bara

Två kvarter från la casa Ingen ny plats

Det är vår plats på la plaza Se nu när jag tar sats

Damer och herrar Jag är Vivo, kinkajoun

Vad är en kinkajou? Åh gumman, du har att lära kan du tro

Se mig svinga mig Och sjunga för dig

-Du skriker… -Hej

Det här är Andrés. Han sjunger…

Hej

Du och jag är av samma sort

Takt för takt, håll det kort

Vi sprider vidare en urgammal tradition Av takt och precision

Vi är musiker av högsta kvalitet Och vi går aldrig bet, mot motstånd

Klockan tickar och tackar Medan jag rytmen backar, se här

Folket ger oss dollar och pesos Vi jobbar dygnet runt, var dag

Så dame un beso Ge mig en puss

Jag kommer snart, se på det här.

Hej

Du och jag är av samma sort

Takt för takt, håll det kort

Nu tänker ni Vad gör en musikalisk kinkajou på Kuba?

Bor inte ni typ i regnskogen? Jag föll ur en container som liten

Sen var jag på en ny plats Sjöng inte samma refräng

Jag minns att jag var hungrig Och flydde från nån ännu hungrigare

Här är trädet han jagade upp mig i Men vem räddade mig med sin tres?

Andrés, yes. Sen sjöng han mig sin melodi

Var kom du från, chiquito?

Du älskar visst musik.

Kom ned hit till mig

Du kan bo hos mig

Vad ska jag kalla dig?

Du spritter av musik och liv, så jag har ett perfekt namn åt dig.

Vivo!

Får jag be er att Skicka runt min hatt?

Jag kommer ifatt Skicka runt min hatt

Får jag be er att Skicka runt min hatt?

Vivo är snabbare än någon katt

Får jag be er att Skicka runt min hatt?

Jag kommer ifatt Skicka runt min hatt

Får jag be er att Skicka runt min hatt?

Ja, jag mår bra i mitt habitat

Du och jag är av samma sort

-Takt för takt -Takt för takt

-Håll det kort -Håll det kort

Du får be oss att skicka runt din hatt Du kommer i fatt, skicka runt din hatt

Du får be oss att skicka runt din hatt Du kommer i fatt, skicka runt din hatt

Du och jag är av samma sort

Takt för takt, håll det kort

Takt för takt

Dags för rytm

Så, mina vänner, gör vi i Havanna på Kuba.

Precision, takt och inte ett snedsteg.

Även om Andrés och jag inte talade samma språk

var vi så synkade i musiken att…

…vi avslutade varandras musikfraser.

Vilken bra show, Vivo. Är du hungrig?

Vill du ha en croqueta?

Lite mango?

Jag vet nån som gillar mango.

Ni ser säkert på oss och tänker: "Deras liv är perfekt."

Det har ni rätt i. Men…

…sen kom brevet.

Okej.

Du…

…har fått brev.

Marta?

Men hur?

Marta? Vem är Marta?

-"Mi amor, Andrés." -"Mi amor"? Vem är Marta?

"Vad kan jag skriva i ett brev, när vi inte har träffats på så många år?

Jag ska snart gå i pension, och har översvämmats av minnen

av den underbara musik vi brukade framföra tillsammans.

Kan du förlåta att jag inte tagit kontakt sen vi skildes för så många år sedan?

Inget skulle betyda mer för mig än att få sjunga med dig igen.

Min avskedskonsert äger rum den 16 juni på Mambo Cabana i Miami.

Om du kommer med din tres vet jag att du känner som jag.

Jag hoppas att det inte är för sent. Amor, Marta."

Jag kan inte tro det. Marta Sandoval!

-Sa du Marta Sandoval? -Martas sista konsert?

-Vänta nu. Vem är Marta? -Ska du till Miami?

Nej, vi går från vår lägenhet till la plaza. Vi går bara två kvarter.

Du måste åka, Andrés. Nu kan ni uppträda ihop i Miami.

Va? Nej! Det är här vi har vår publik.

-Jag är för gammal för att resa. -Precis. Känn dina gränser.

Kom igen, allihopa. Vi lägger ihop.

-Andrés y Marta. Qué romántico. -Gå inte händelserna i förväg nu.

Vem är Marta?

Hallå?

Hallå! Vem är Marta?

Vänta nu.

Är det du? Jag trodde att du alltid hade varit gammal.

Var ni två en duo?

Marta.

Hon var Havannas stjärna. Hon hade Kubas vackraste röst.

Dessutom var hon mitt livs kärlek.

Men jag vågade aldrig berätta det.

Alla visste att hon skulle bli en stor stjärna.

Mi canción

En kväll efter ännu en fullsatt föreställning tog jag chansen.

Jag hade tagit mod till mig för att berätta hur jag kände.

Men i samma stund blev vi avbrutna av en talangjägare från USA.

Han erbjöd Marta att komma och uppträda på Mambo Cabana i Miami.

Marta blev överlycklig. Hennes dröm skulle äntligen gå i uppfyllelse.

Och det var då jag insåg

att om jag berättade hur jag kände skulle hon kanske inte följa sitt hjärta.

Därför höll jag mina känslor för mig själv.

Jag sa ingenting.

Utan henne var Havanna tomt.

Jag var också tom.

All min kärlek och all min sorg…

Det blev till en sång.

Den sången var för smärtsam att spela.

Den sången…

…skulle Marta aldrig få höra.

Här är den, Vivo. Den sista sången jag skrev.

TILL MARTA

Oj. Hon fick aldrig höra den.

Vad sorgligt.

Men nu har jag fått världens bästa gåva.

En andra chans!

-En andra vad då? -Vi ska till Mambo Cabana!

Mambo vad då?

Det finns en plats

Långt bort härifrån Och där sätter rytmen sig

Den griper fatt, så vet du att Du är på Mambo Cabana

Hjärtat tar sats

Hornen börjar spela Och du kan aldrig lägga dig

Det är min chans Att dela en till dans

På Mambo Cabana

Mambo Cabana

Vänta nu, det här går för fort

Vi tar med oss mitt brev Och så reser vi bort

Nej!

Stanna här i livet vi delar Med de sånger vi spelar

Var inte rädd är du rar

Än finns det tid

Än finns det tid

Än finns det tid

Vad är det som händer?

Jag kan se och höra allt, min vän

-Hur jag sjunger i en sal med dig -Va? Vänta!

Marta sjunger så fint

Men melodin hon sjunger är min

Än finns det tid

Andrés!

Än finns det tid

Än finns det tid

Än finns det tid

¡Vamos mañana!

Mambo Cabana…

Du menar väl inte allvar med det här?

-Ja, Vivo. Visst är det spännande? -Inte alls! Vi är inte Miamityper.

-Vi är småstadstyper. Vi hör hemma här! -Ingen fara. Allt ordnar sig.

Ta emot!

Hör du!

Hör på, Vivo. Jag måste åka med sången till Marta.

Hon måste få veta att jag älskar henne.

Det är ju bara en sång.

Jag behöver dig, kompis.

Vart ska du, Vivo?

Ay, Vivo.

Vad tror han? Ska vi flyga till Miami?

Efter 60 år reser du ända dit för en enda föreställning?

För en enda sång.

Vad kan en sång göra för skillnad?

Vad håller jag på med?

Kom igen, Vivo.

Väskan packar inte sig själv.

Okej.

Vilken härlig dag att resa.

God morgon.

Du… Förlåt för igår kväll.

Jag tror att vi…

Andrés?

TILL MARTA

Havanna förlorade en god vän i Andrés Hernández.

I många år fyllde tonerna av hans tres vår plaza…

…och våra hjärtan.

Vi blev glada att höra att han skulle få återse Marta Sandoval.

Men tyvärr skulle det inte bli så.

Señora.

Muchas gracias.

Jag heter Rosa Hernández.

Andrés var min avlidne mans farbror.

Min dotter Gabriela och jag bor i Florida. Vi har aldrig varit på Kuba.