The first 200 lines.
-Bygger Lex en armé med Lexodräkter? -Som en gåva till Nyxly.
-För att besegra er och ta era totem. -Berättade Otis det?
Jag erbjöd honom diskretion men han ville träda fram.
Hans vänskapsromans med Lex verkar knaka.
-Lex kanske bara försöker lura oss. -Då utnyttjar vi det till vår fördel.
Jag kan spåra Lex via Lexodräkterna. Vi vet snart var han är.
Det är dålig tajming, men jag fick ett samtal från Club Rialto-
-och deras VIP-svit är ledig för er möhippa.
-I kväll. -I kväll?
Alex, världen är oförutsägbar. Det kommer alltid att finnas nåt hot.
Du måste roa dig medan du kan. Jag håller er säkra.
-Gör det. Gör det. -Herregud.
Okej, vi gör det. Det blir av.
Esme har haft problem i skolan.
Kelly tänker hämta henne och jag borde följa med.
Du kan åka.
-Är allt som det ska? -Slå på kanal 2.
Nu ska ni få höra miljardären Lex Luthors kärleksdikter.
Jag ska få haven att brinna och skyarna ska falna.
Vi ska regera tillsammans, min kära. Alla som attackerar oss är galna.
CatCo-reportern William Dey har läckt Lex privata dagbok.
-Hur fick han tag i den? -Jag måste sticka.
Morgondagens man betygar sin kärlek för Nyxly från femte dimensionen.
-De pratar om dig. -Hon ligger bakom attackerna mot oss.
Hjärtat har sin egen logik, men Lex Luthor verkar älska en psykopat.
-De känner mig inte. -Vad blir deras namn som par?
Jag vet. Lexly!
Jag ska spika fast deras skvallrande tungor mot deras skallar.
Nån borde ha gömt dagboken bättre.
Kallas du "Morgondagens man"? Gav du dig själv den titeln?
Jag gillade det du skrev om att låta haven brinna.
På nyhetsfronten har jag börjat bygga Lexodräkter. Jag kan visa.
Kristallkulan vet inte var sanningens totem är. Så bra lagade du den.
Jag är väldigt uppspelt.
Nu får läsarna njuta av reportaget om Lex Luthors dagbok.
Gracias. Ciao.
-Du hade ingen rätt att namnge mig. -Ditt namn ökar sanningshalten.
Du kopplar mig till en oetisk artikel som passar skvallertidningar.
Dagboken är beviset du ville ha. Lex jobbar med Nyxly.
Men du framställer dem som ett skämt så ingen förstår hur farliga de är.
Vi tänker få Lex på fall. Sättet spelar väl ingen roll?
Jag blev journalist för att rapportera om sanningen.
Ditt agerande gör dig lika hemsk som Lex. Ni saknar moralisk kompass.
Jag hoppades att du skulle leda CatCo med goda ändamål-
-men din sjuka besatthet av att vara på topp-
gör dig egoistisk och kortsynt.
Det viktiga är vad man står för-
-och hur man försöker göra världen en bättre plats.
Du, Andrea Rojas, står inte för nånting.
Tack för informationen, Winn. Ville du prata om nåt personligare?
Ja. Jag förstår.
Lex kärlek till Nyxly och villighet att offra kärlekens totem-
-bekräftar det jag fick veta när jag kontaktade 3000-talet.
I framtiden är Lex och Nyxly ett par.
Svårt att tro att Lex kan älska nån.
Efter att ha hittat alla totem blev de kung och drottning över universum.
Men AllStone felade, Legion attackerade och Nyxly dog.
Det är därför Lex hjälper henne att hitta alla totem.
Två totem är förstörda så AllStone kan inte återskapas.
Är han kär så gör han vad som helst för Nyxly.
Det gick. Vi har spårat Lexodräkterna till Naxims skepp.
Säkerhetsintrång.
Hämta vår gröna totem.
Det är omöjligt. Hoppets totem?
Sov sött.
-Dreamer, kan du stänga drömportalen? -Jag försöker!
-Jag har drömmarnas totem. -Nej!
-Kvicktänkt, Dreamer. -Naxims skepp är borta.
Men vi har den här.
Hur har de hoppets totem? Jag kastade in den i solen.
Totemens krafter är så elementära att den inte kan förstöras.
Den återskapas bara i ny form.
Jag kan drömma om skeppet medan Lena spårar Lexodräkterna.
Brainy, kan du ta reda på mer om framtiden och påskynda det hela?
Javisst.
Vi borde vilja påskynda det hela.
Du skryter om insikter om framtiden men kunde inte förutse det här?
Jag existerar för dina behov. Du får alla totem om du har tålamod.
Jag är less på att ha tålamod och att vänta på den här kinkiga kulan.
Du har väl fifflat med den för att ta totemen själv.
Du litar inte på mig än, så därför måste du lita på dig själv.
-Varför skulle jag inte göra det? -Jag vet vad du kan åstadkomma.
Du erövrade den femte dimensionen och gillrade en fälla åt din far-
-där alla sa att din far inte skulle vara.
Sen lät du honom få sitt straff.
Det du alltid har litat på och det jag litar på är dig.
Sanningens totem.
Våga inte säga: "Vad var det jag sa?"
Av med den. De gjorde affischer till skolans bakningstävling-
-när en elak flicka retade Esme för hennes chokladrullader.
Chelsi sa att de var fula. Jag ville inte använda mina krafter.
Men plötsligt - färg överallt.
-Förlåt. -Ingen fara.
Chelsi är avundsjuk för att hon gjorde tråkiga brownies-
-medan din rullad är spännande och unik, precis som du.
-Tack. -Jag får inte färgen ur öronen.
Imponerande.
Esme. Vad är det här? Har nån ritat på dig?
Får jag se?
Det var inte där när hon badade.
Är det en tatuering?
Du verkar orolig, Querl. Fick du inte informationen om Lex Luthor?
Jo, men...
Jag fick veta att Big Brain har skadats av AI-pesten.
Jag har beordrats att återvända till 3000-talet.
-Du behöver åka hem nån gång. -Det är mer än så.
För att rädda Big Brain måste jag...
De har bett mig att förenas med den.
Om jag gör det så slutar jag att existera.
-Precis som du. -Vi kommer att existera.
Kanske inte som oss själva, men som en del av nåt större.
Jag är en del av nåt större! Här, i den här tiden.
Jag har en familj och är kär.
Jag kan inte överge dem och tänker inte överge henne.
Jag vet att jag kan förstöra rumtiden, men...
Det måste finnas ett alternativ.
Jag uppskattar möjliga alternativ men de är inte...
De är inte praktiska.
Jag måste stanna tills Nyxly och Lex har stoppats.
-Så att mina vänner är i säkerhet. -Jag är ledsen, Querl.
Det är olyckligt att du dras med så djupa känslor.
Varför förvarar man troféer där inga andra får se dem?
Man vill inte skryta, utan bara veta att ingen annan har sakerna.
Sanningens totem. Så klart. Kameran ljuger aldrig.
Cgyrzyx.
För att se verkligheten måste du blotta sanningen om dig själv.
Sanningen inombords?
Jag vill skipa rättvisa mot alla som har förorättat mig.
Jag vill ha makt för att vara fri och aldrig behöva lyda under andra.
Inte tillräckligt bra? Låt gå.
Jag är rädd för delarna av mig själv som påminner om min far.
Och delen av mig som fortfarande...
...söker hans godkännande.
Så tills jag har sagt nåt som viskningarna uppskattar-
så håller ni mig fången här ensam?
Tji fick ni. Jag är van vid att vara ensam.
Det har jag alltid varit och det kommer jag alltid att vara.
Men det vill jag inte vara.
Sanningen är den...
Jag vill veta att mina närmaste inte förråder mig.
Jag vill ha nån nära mig.
Nu får du se sanningen om vem som är värdig din tillit.
För du har agerat beundransvärt.
-Kara! -Hej, gumman.
Fick du problem i skolan i dag?
Hennes krafter spårade ur så vi tänker ta reda på varför.
Vad tråkigt. Mina krafter skenade också när jag var liten.
Men jag lovar att det blir bättre.
Vill du följa med till labbet? Vi ses.
Vet du vad? Glasögonen mina föräldrar gav mig-
-hjälpte mig verkligen. Esme kanske behöver nåt liknande.
Hon hade kraftdämpare på barnhemmet. Jag vill inte kontrollera henne så.
Det kan göra livet enklare.
-Glasögonen blockerade allt brus. -Och du gömde dig bakom dem.
Att gömma krafterna var bara bra.
Utomjordingar är inte i fara längre så hon behöver inte smälta in.
Jag låter henne inte dämpa den hon är.
Världen är ändå rätt farlig.
Tänk hur många jag kunde ha skadat utan nån kontroll över mina krafter.
Hon måste hantera dem. Inte förtrycka dem.
Hon lär sig hantera dem med tiden.
Med min livserfarenhet förstår jag hur hon har det.
Jag vet hur du hade det eftersom jag var där.
Javisst. Men du uppfostrar ett barn med krafter nu.
Du förstår inte hur hon känner.
Som du sa så är hon min dotter som jag uppfostrar.
Vi måste ha tydliga regler. Vill jag ha föräldraråd så ber jag om det.
Vill jag inte det, så säger du inte åt mig hur jag uppfostrar mitt barn.
Drömmarnas totem, visa var Nyxly är.
-Ska du tillbaka till framtiden? -Hur vet du det?
Varför sa du inget? Vi ska inte ha några hemligheter.
Legion vill att jag återvänder när konflikten med Lex och Nyxly är över.
-Jag tänkte berätta. -Varför kan inte nån annan åka?
Om jag inte åker så kan det vara slutet för alla coluaner.
-Låt mig följa med. -Du vet att det inte går.
-Snälla... -Du måste finnas i den här tiden.
Jag hatar rumtiden.
Vi måste acceptera att mitt öde finns där.
Och ditt finns här.
Jag vet inte hur jag ska kunna leva i en värld utan dig.
Inte jag heller.
Knäckbullar? Din favorit, vill jag minnas.
-Jag tycker inte om sötsaker. -Med tiden.
Mest som uppmuntran efter sanningens prövning.
-Den var lätt. -Du har ändå inte varit dig själv.
Det finns inget jag inte skulle göra för dig.
Vad gör du?
Förvissar mig om dina intentioner.
Jag vill inte ge mitt hjärta till en oärlig dåre.
Som tur är har jag kraften hos sanningens totem. Så... Berätta.
Dina dikter. Menade du vad du skrev?
Varje ord.
Jag vill härska vid din sida och förgöra alla som står i vägen.
Men när vi har AllStone så förråder du mig.
Förråda dig? Att förråda dig vore obegripligt.
Ingen har nånsin varit värdig mig förrän jag träffade dig.
Det var därför jag ville hitta dig.
Jag vill hjälpa dig att lyckas med allt du förtjänar.
Jag vet att jag kan, eftersom jag redan har gjort det.
Det är min enda önskan.
No comments yet. Be the first to leave one.