Stuart: A Life Backwards

-Hej, Alexander. Det är Stuart. -Hej, Stuart.

Jag har druckit en hel del, men funderar ändå...

Jag är Alexander, killen som kör.

Inte han som mumlar på bandet. Det är Stuart.

Jag lärde känna Stuart år 2000 och ville skriva hans biografi.

Han var inte berömd på nåt sätt, men boken blev bra.

Jag önskar att Stuart hade fått vara med om det.

DET FÖLJANDE ÄR EN SANN BERÄTTELSE

Det var den första biografin om en hemlös man, från födsel till nutid.

År 2000 jobbade jag extra som insamlingsledare på Wintercomfort-

-ett härbärge i Cambridge som i normala fall är fullt av hemlösa.

Tills polisen gjorde en räd, alltså.

-De har blivit gripna. -Allihop? Vilken bra idé.

Nej, bara min chef Ruth och hennes ställföreträdare John.

Några klienter hade langat knark, men Ruth och John ställdes till svars.

De har bevis, på film.

Jag var ursinnig över denna orättvisa...

...och visade för första gången de hemlösa uppmärksamhet.

Dra åt helvete, kukhuvud!

Alexander Masters är de hemlösas hängivne vän-

och kampanjens ordförande.

Vi var säkra på en friande dom. Hur skulle de kunna kontrollera knarket?

-Det handlar om Ruth och John... -Domare Howith dömde dem till...

-...fem respektive fyra år. -En skam.

-Fascistiskt. -Tack. Men det här är frågan:

Vad ska vi göra? Hur kan den här kampanjen få Ruth och John frigivna?

Vi kan skicka böcker. Bunyan passar i fängelser.

-"Rosenmiraklet" av Genet, snarare. -Ursäkta.

Det här kommer inte att funka. Skicka böcker?

De får inte plats i lådan.

De intagnas ägodelar.

-Alla har en. -Vem är det där?

Ingen aning. Alla ser likadana ut.

...man får ta emot en bit matta som inte får plats...

...och en undulat... eller en kanariefågel.

Buren får självklart inte plats i lådan-

-men det är Ruth och John som får lida.

Plitarna slänger bara ut böckerna för de får inte plats i lådorna.

Ni borde verkligen känna till lådorna om ni ska driva en kampanj.

Jag heter Psycho, men kalla mig Stuart om du vill.

Vad har du för adress?

2 Laurel Lane.

Ja, de hjälpte mig. Med läkarbesök och lite kläder...

Ibland fick man lunch och två portioner efterrätt.

Ja, de gjorde allt, de där två. Och personalen.

Jag skämtar inte, utan är verkligen jättetacksam.

Jag fick en jätteskön huvudmassage häromdagen.

-Kan jag hjälpa till? -Så träffade jag Stuart Shorter.

Bråkstake, alkoholist, heroinist och sociopatisk historieberättare-

-med en fäbless för "silverremsor". Knivar, med andra ord.

-Tack för att du tar hand om de här. -Ingen orsak.

Se upp för trappsteget.

Då så, kompis.

Välkommen till min enkla boning. 2 Laurel Lane.

Det är ju lagerträd, eller hur?

Jag hörde om mötet när jag plockade upp min frukost i morse.

Din adress? Det var ingen bra idé.

Du kan få besök av vilket slödder som helst.

Ja?

Det är du...

Jag har adresserat några kuvert.

-Vilken... -Ser det bra ut?

-Hemskt. -Jag fick en bländande kampanjidé.

Ja. Den kan få med oss i tv och den är inte ens våldsam.

Om vi hoppar över kidnappningen.

-Vill du komma in? -Ja, tack. Det är lite blött.

Oj, vad fint!

-Hur mycket socker? -Så mycket som möjligt.

Varmt, varmt.

Alla de där böckerna...

-Har du läst allihop? -Nej.

-Hälften? -Inte riktigt.

"The Hunting Wasp".

En hel bok om de där små sommargrejerna.

Den här...

-Vad handlar den här om? -Malvafärgen.

Hur i helvete kom han undan med det?

Min idé...

-Har du en bil? -Nej.

Vilken tycker du mest om av Ford och Volkswagen?

Några veckor senare fick jag idén om boken och började min research.

Den pojken har fått lida. Han är värd en bok.

Du borde skriva en bok om mig.

Han var alltid en så omtänksam och sorglös pojke. Han var överallt.

Tre månader senare genomförde vi Stuart idé och liggprotesterade-

-för att få inrikesministern att frige Ruth och John.

Det var bättre än den första idén att kidnappa honom.

Stuart skötte transporten. På nåt sätt.

Och på vägen läste jag upp bokens första sidor.

"Stuart Shorter var en sorglös pojke."

-"Mest omtänksam av mina barn." -Skitsnack! Tråkigt.

-Varför vill du skriva bokjäveln? -För att tjäna en massa pengar.

Tror du att du kommer att tjäna på den? På nåt så tråkigt?

Var inte ohyfsad. Det är inte mitt fel att du var så trist i början.

Du måste göra den mer spännande.

Skriv den baklänges som ett mordmysterium.

Som en bestseller. Skriv som Tom Clancy.

Hur blev jag sån här? Vad mördade den lille pojken jag en gång var?

Få knegarna att reagera.

Liksom... Man slänger in tio strumpor i tvättmaskinen, men får ut sju.

-Vart tar de vägen? -Stuart.

Stuart.

Stuart. Vad är det här?

Det, Alexander...är en lus.

De där får man främst i skrevet.

Den där lusen...kommer att växa.

Skabbkvalster är mindre och tar sig under huden-

och lever och gnager där under.

Det tog 5,5 timmar att åka 80 km från Cambridge till London.

Stuart kör aldrig fortare än 50 km/h.

Där är Buckingham Palace.

Vilken jävla skit!

Vem behöver drottningen?

Nej, nej, inte så där.

-Lägg den här under. -Jaha.

Man förlorar mer värme åt det hållet än åt det hållet.

Ruth och John behöver såna här, ögon i nacken!

Sätt stopp för Blairs polisstat nu!

Två personer har fängslats bara för att de hjälpte de hemlösa.

Välgörenhetsarbetare fängslade... Dra åt helvete.

Det är ett justitiemord att välgörenhetsarbetarna är fängslade.

Hör upp, är ni snälla. Tystnad!

-Ni måste flytta åt det här hållet. -Det här är en fredlig protest.

-Ni får inte gå längre. -Det är social fascism!

Vi sätter stängsel runt er för att förhindra intrång och skydda er.

-Varför? -Så att ingen trampar på er.

Och ett stängsel framför er så att ni inte rullar ut i vägen.

-Ni vill bura in oss. -Jag använde inte ordet "bur".

Får fångar verkligen lön?

-Ja. -Mycket? Som vanliga människor?

De tjänar storkovan. Det kommer ut miljonärer från kåken varje vecka.

-Har du suttit på många fängelser? -Jo, du. Herrejävlar...

Hur många?

Som ung grabb hamnade jag på tillsynshemmet Send.

Sen Baintnow House och tillbaka till Send...

...Elstoke och Norwich.

Sen blev jag stor och hamnade i vuxenfängelse.

Whitemoor... Det är vad jag kallar ett riktigt fängelse. Där finns allt.

Terrorister, psykopater-

säkerhetsrisker, mördare...

-...dräpare, galningar... -Vilken typ är du?

En galning. Ja.

Norwich...

...Whitemoor igen... och Grendon Underwood.

Dö, ditt jävla "peddo"!

31.

Jag tror inte att jag har glömt nåt.

Jo, jag har suttit på Leicester tre gånger också.

Wayland var det sista.

-God natt. Sov gott. -Tack. Detsamma.

Eftersom du har så förbannat mycket tid till övers, svara på det här:

Vet du hur många som blir dödade av plitar på fängelser varje år?

Mord! "Ledsen, chefen. Ursäkta oss."

"Hur kunde vi veta att det inte är bra att vika honom åt fel håll?"

Och det är alltid såna som jag, som är helt nedgångna-

-och bortom allt hopp. Du har ingen jävla aning, va?

-Han sa bara god natt. -Dra åt helvete, din tönt!

Du är ett förbannat medelklassfitthelvete, Alexander.

Vill du veta hur jag blev sån här? Jag ger dig svar, för fan.

Ta och skriv en bok utan några jävla svar.

Dra åt helvete. Hitta dina jävla svar, du.

På en vredesskala mellan ett och tio är jag en fyra och Stuart en elva.

Man kan aldrig veta...

...hur det har gått upp och ner för familjer, precis som för Stuart.

Knark, fängelse och tiggeri.

Kom igen.

-Era jävlar! -God morgon.

-Gillar du smaken av piss? -Era jävlar.

Nåt luktar gott.

Efter tre månaders förberedelser.

Vems korkade idé var det att ligga där när ingen var på plats?

-Det var säkert din. -Dra åt helvete.

-Jag gillar den här låten. -Det är en bra låt.

Helgen gav en bländande idé.

Stuarts förslag att hans liv skulle skrivas baklänges.

Det berodde på att jag skar mig i halsen.

Jag tryckte in ett ölglas i halsen. Jag tappade besinningen.

Du anar inte hur jävla svårt det kan vara att dö.

Fick du en lägenhet för att du försökte ta livet av dig?

Det gav mig extrapoäng i bostadskön. Rakt upp i toppen.

-Men det är inte helt borta. -Vilket?

Hatet.

Jag har så många fiender.

Här uppe. Nån kommer att råka illa ut, och det skrämmer mig.

När kommer det att hända?

-Jag kallar det min "svarta dimma". -Nästa vecka? Nästa månad?

Inom några sekunder?

BEGAGNADE MÖBLER

Vilket fint hantverk.

Eller hur?

Det var inte illa, inte illa.

Gud...

Nu gäller det.

Till min son.

-Har du en son? -Ja.

Han bor med sin mamma i Glasgow.

Han fyller fjorton år i morgon.

Han är jämt på golfbanan, den lille.

Inte illa, va? Inte alls illa.

Vin luktar alltid spya.