The Winchesters

Välkommen till Congress Street transitstation...

Ska du åka hem?

Jag är här för att begrava en vän.

Jag vet inte var jag hör hemma längre.

Ta en titt på schemat

och ta den tid du behöver.

Ja. Tack.

John Winchester?

Ja, sir. Kan jag hjälpa er?

Det här är till dig.

Var hittade du det här?

Vem är...

-En biljett till Lawrence, Kansas. -Okej.

Vi får inte blanda oss i saker.

Om jag ska göra något dumt, kan jag lika gärna vara smart.

Det låter som något jag hade sagt.

Vi ska inte vara här.

Brevet var menat till honom. Jag bara, du vet, hjälpte det på vägen.

Håll ett öga på honom. Jag ska hämta resten.

Hur tänker du göra det?

Jag har ingen idé.

En sist jakt, va?

En sista jakt.

Vad är det här, Mary?

Kul att se dig med, pappa.

Ska du inte börja på KSU?

-Betyder det... -Jag tänker lämna jakten.

Jag vet bara inte om college är för mig.

Innan du ansökte till college,

sa du att du skulle lämna staden efter jakten.

-Betyder det... -Det betyder vad jag sa.

Jag vet inte vad som väntar mig.

Du är tillbaka, så du måste ha hittat något. Vadå?

Jag vet var mannen Akrida fruktar är.

En jägare vid namn Joan såg honom för några veckor sedan.

Hon vet var han är nu.

Han ska ge mig detaljerna nu i eftermiddag.

Vi pratade i telefon, men jag känner henne inte.

Vart ska ni träffas?

Vad tycker John om det här?

Du har inte berättat.

Du är inte den enda som jagar Akrida-drottningen.

Men vårt sätt har ett pris.

Kristallen fungerar bara en gång, så...

En chans att rädda världen.

Vi har åtminstone en chans.

Om det fungerar...

...kommer Mary att sluta, inte sant?

Vad betyder det för er?

Vem han är, så är han stilig.

Att han inte är från vår värld är det enda som betyder nåt, Carlos.

Ett vapen från en annan värld kan döda Akrida?

Ja. Snyggingen där kan döda drottningen.

Vi måste hitta honom.

Nu när planeterna står i linje

kan Akrida öppna en portal.

Toppen. Döden nära förestående.

Vad händer om vi inte kan hitta honom?

Då är kristallen vår enda chans.

-Vad är det? -Den saknar en sällsynt ingrediens.

Ett draköga? Enhörningshorn? Djävulstunga?

En del av en människosjäl.

Om du förlorar en del av din själ, då...

Försvinner resten.

Det måste finnas ett annat sätt, Ada.

Jag behöver bara säga ett latinskt ord,

så får den kraft.

Låt oss inte använda ordet förrän vi verkligen måste.

Okej.

Okej. Vi väntar, men jag väntar inte här. Kom igen...

Låt oss hitta drottningen och se var vi lämnade henne.

Jag tänker fortsätta gå igenom böckerna.

Om vi inte använder besvärjelsen,

då kan vi aldrig få tillbaka din själ.

Jag släpper dig inte.

Joan Hopkins?

Samuel Campbell?

Ett nöje att träffas.

Jag vet inte om du vet,

men våra släktingar jagade tillsammans.

Varför har jag aldrig hört om Hopkins-familjen?

Jag är den sista.

Men vi är inte här för att prata historia.

Du vill prata om mannen utan ett namn.

Hur hittade du honom?

Han snokade bland saker som borde förbli dolda.

Som vadå?

Akrida.

Vår mystiska vän är inte härifrån.

Han kunde bara göra så mycket.

Han lyckades att undvika mig ett tag, men...

Han är inte ett problem längre.

Vad menar du?

Det finns en portal. Ni har säkert hört om den.

Den är inte färdigställd,

men jag lyckades öppna den tillräckligt mycket

för att kasta in en viss person och hans bil.

Ingen människa kan överleva portalen...

Hans kropp kommer att slitas i stycken under århundraden.

Hans gamla dagbok är allt som finns kvar.

Lugn.

Ni är inte i Lawrence, Kansas längre, Toto.

Ni är i min värld nu.

Du är drottningen.

Och jag som trodde att Mary var den smarta av er två.

Okej.

Jag har iakttagit er ett tag nu.

Tack vare din vän Kyle och ditt långa brottsregister,

vet jag allt om ditt patetiska liv.

Men för att det ska vara jämt,

tänker jag berätta om mig.

Jag är inte Akrida.

Jag var en gång en människa.

Och jag var en jägare.

Faktum är...

Jag var precis som du, Mary.

Vi kom hit för att slåss, så låt oss skippa monologen.

Där är den riktiga John.

Jag vill att du ska förstå en sak.

Jag är inte här för att slåss.

Det enda jag vill

är att vi går härifrån, enade.

Jag vill få ut er ur klubbhuset

länge nog att kunna flytta in själv.

Jag kunde ha dödat er för länge sedan.

Men jag vill inte att fler jägare ska dö i onödan.

Vad vill du?

Jag vill...

...att ni går med mig.

Eller dör.

Tänk på saken.

Uppfattat. Tack, pappa.

Han kollade avloppsingången. Den är välbevakad.

Båda ingångarna till klubbhuset är blockerade. Bra.

Han ska leta efter portalen, och vi måste gå igenom min familjehistoria.

Om Joan talar sanning måste det finnas något om henne här.

Vi har ett problem.

Vi letade upp drottningens lya, men hon är borta.

Vi vet. Hon tog över klubbhuset.

Nej. Lata är där.

Lata? Lata...

Jag älskar att ha kul.

Och jag älskar lekar.

Men jag har inte tid för det här.

Jag är inte här för att bråka.

Du har hållit tillbaka.

Du som är så fredsfull, Lata.

Se vad jakten har gjort med dig.

Vem är du?

Joan Hopkins, född 11 juni, 1673.

Förlåt. Sa du 1673?

Familjen Hopkins jagade före Campbells.

Vad hände med henne?

Enligt texten ville hon ge upp jakten,

så hon svek sina egna.

Jag förlorade mina föräldrar, min bror...

...hela min familj till saken.

Och sen...

förlorade jag min William.

Oavsett hur hårt jag kämpade

fanns det alltid ytterligare ett monster, en död...

...en undergång.

Om du inte kunde besegra monstren, gick du med dem.

Nej.

Jag insåg att monstren inte var problemet.

Mänskligheten är det.

De behövs alltid räddas.

Och jägarna är de som betalar priset.

Och vad gör de människor vi räddat med en ny möjlighet?

De slösar bort den. De dödar varandra.

De attackerar varandra, förstör sin planet.

Monstren har rätt.

Människor är bara föda.

Är det verkligen du?

Eller är det monstret inom dig?

"Monstrets essäns har förgiftat henne.

"Hon var så besatt av att skydda jägarna.

"Det enda sättet hon kunde göra det,

"var att döda alla som behövde räddas."

-Herregud. -"Oförmögna att döda henne,

"tog jägarna hjälp av Skriftställarna och förvisade henne från vår värld."

Det är allt som står.

Vad har Akrida med det här att göra?

Jag kan prata i längd om hur de magiska krypen

förändrade mitt liv.

Men jag tror...

Det är nog bättre om jag visar dig.

Det är okej.

Det är okej.

Säg adjö, Lata.

Lata är fast med drottningen. Vi måste hjälpa henne.

Joan har bunkrat ner sig och vi är underlägsna.

För att inte tala om besvärjelsen som kostar din själ.

Det här är slutet för drottningen. Vi kan inte spola tillbaka nu.

Vänta.

Tänk om vi spolar tillbaka?

Metafysiskt sett, om ni förstår.

Å allas vägnar,

kan jag försäkra dig om att vi inte har en aning om vad du menar.

Lyssna.