Johnny Toothpick (Johnny Stecchino) (Johnny Stecchino)

Jag ber dig. Jag gör vad som helst för att du inte ska lämna mig.

Du kan be mig om vad som helst.

Jag älskar dig så, lämna mig inte.

Jag gör vad du vill. Jag kan bli din slav, bara du inte lämnar mig.

Jag kan inte leva utan dig. Du har lärt mig allt om kärlek och sex.

Gå inte din väg. Vill du älska med mig nu på en gång?

Svara...

Vad sa han? När du sa så till honom, vad sa han då till dig?

Han sa att det var slut och slängde dörren i ansiktet på mig.

- Du och Rocco är inte ihop längre? - Nämn inte hans namn.

Han förtjänar att jag blir nåt som jag inte är - en slinka.

- Jag får lust att ligga med alla. - Tänker du ligga med alla?

Jag trodde att den här festen kunde pigga upp mig.

Gianna, du mår ju dåligt. Det är nog bäst att vi går hem till dig.

- Jag följer med dig hem. - Nej, tack.

Jag föredrar att gå själv.

Var och en får ett eget ämbete. Borgmästare, kardinal-

- presidenten och deras respektive fruar. Nu spelar vi!

Lugna ner er och var tysta nu!

- Vem är du? - Presidentfrun.

Det ska vi nog se! Var tysta! Lugna ner er!

- Och vem är du? - Vem jag är? Jag är ministerns fru.

Men visa oss ditt ämbete då!

Visa oss ditt ämbete! Visa oss ditt ämbete!

Får vi se ditt ämbete?

- Gå inte! - Får vi se ditt ämbete?

- Alla gick. Vem ska nu ta mig? - Kom hit!

- Med vem har Juliette åkt då? - Vet inte. Vi ses därhemma.

Hej då!

Kom hit, lilla vän. Vad heter du då?

Såg du vilken fin fest det var?

Jag har inget att äta åt dig.

Sankta Kleopatra!

- Gjorde ni er illa? Är allt bra? - Ja, allting är bra.

Vilken tur. Det är mitt fel. Jag hade nästan ihjäl er.

Vad är det för fel med bilen? Varför startar den inte?

- Det går inte att ta sig ur stan. - Till höger, sen till vänster...

...och sen andra till höger. Det är som en labyrint.

- Kan ni säga var motorvägen ligger? - Ja.

Den är 200 meter bort.

- Kan jag hjälpa er? - Gärna. Försök att starta bilen.

Jag utnyttjar verkligen er ikväll.

Jättebra! Vilken tur jag har.

Vad äckligt! Jag har smutsat ner mig.

- God natt. - God natt.

Det är en dröm.

Jag drömmer och ni är en dröm.

- Vad heter ni? - Dante.

- Var bor ni? - Här i höghuset.

Ni är underbar.

- Ni är helt underbar... - Men fröken!

Hon har svimmat. - Fröken, jag håller upp er.

Jag höll på att svimma och så gjorde hon det istället.

Hjälp! Hon har svimmat! Vänta så kallar jag på ambulansen!

Jag kallar på ambulansen.

Fröken! Fröken!

Vänta, fröken!

Sjung, maestro!

Vi åkte på Zoo för att se djur Vem är djurens konung?

Lejonet

Vem är giganten?

Elefanten

Vilken jöns, det är ett höns

Och lika dum som en gås

Vi ska på Zoo

Du är katten och du är hunden.

Skynda på nu, de väntar på er.

- Hur är det, Gianna? - Det är dåligt, som du vet.

- Men var är Lillo? - Han är där.

- Han har lektion med mig. - Okej då. Hej då!

- Dante, kan vi gå och äta frukost? - Först ska jag berätta nåt för dig.

Ta det lite lugnt!

Men släpp mig nu!

"Visa oss ditt ämbete!" Hon visade låren-

- och alla tog henne på skinkorna. Jag fattade inget av den där leken.

Sen gick vi ner och jag blev ensam kvar med en hund-

- Och så stannade en bil och ut klev den vackraste kvinnan...

Den vackraste kvinnan som jag nånsin har sett. Hon stannade-

- och hon kom nära mig, och vet du vad hon sa till mig?

"Du är underbar." Hon sa det och sen så föll hon vid mina fötter.

- Älskade ni med varandra? - Nej.

Nej, hon svimmade. Hon var så vacker och hon såg på mig-

- som om jag var världens vackraste man. Det var en stilfull kvinna.

Hon stod så nära, som om hon ville kyssa mig, och hon sa till mig:

"Ni är en dröm." Hon sa det till mig. Jag känner mig helt tagen.

Lillo! Det blir inga sötsaker.

Du har ju diabetes och du får inte äta sötsaker.

Det finns socker i dem och du kan dö!

- Bara två stycken. - Du får inte ens en. Dessutom är de dyra.

Där har du lite frukt. Det får man inte diabetes av.

Frukt är ju dyrt, men det måste finnas ett sätt att slippa betala.

Vi ska se. Lillo, vänta här.

Jag vill veta hur mycket äpplena där upp och päronen där kostar?

För mycket. De har gått upp. Tack så mycket och på återseende.

Lillo, kom nu, de var för dyra.

Du får en och jag en. Nej, jag tar en och en halv och du får en halv.

Du har ju diabetes och får inte äta för mycket banan.

- Ursäkta! - Ursäkta mig.

Varför är ni här? Letar ni efter nån eller bor ni här?

Nej, jag bor på Hotell Excelsior.

Jag är här för att jag... letade efter en bar. Så är det.

En bar? Det finns inga såna häromkring.

Men vill ni ringa eller ha lite kaffe så kan jag ordna det.

Nej, tack. Det är för...

- Säg, snälla. - Jag måste kissa.

- Kissa? - Sankta Kleopatra! Nu rodnar jag.

- Jag tog ringleden och blev vilse... - Jag gör aldrig det...

- Kissar? - Nej, tar ringleden.

Om det är brådskande så får ni gärna komma upp till mig.

Ja, hemskt gärna.

Här framme till vänster. Vi är snart framme. Håll emot!

- Här är vi. Badrummet är där. - Sankta Kleopatra!

- Det är min stora passion. - Sötsaker?

- Vill ni ha lite grann? - Ja, gärna.

Jättegod.

Den var jättegod. Har er fru gjort den?

Nej, jag är inte gift.

- Har er mor gjort den? - Nej, det är jag som har gjort den.

- Den lyckades du bra med. - Tack.

Den är utsökt.

Ni bor själv, har jag förstått.

Ja, på sätt och vis. Det är ett val.

Om jag vill att det ska vara tyst så håller jag tyst-

- och om jag vill småprata lite så pratar jag.

Och om jag vill strosa lite så går jag dit bort-

- och sen går jag tillbaka. Om jag vill...

- Det är ett val av frihet. - Vad fint det där fotot är!

- Vad gulligt det är. - Ja.

Jag är han till vänster och han till höger är min vän Lillo.

Han älskar sötsaker.

- Varsågod. - Tack.

- Vill ni ha lite till? - Nej, jag måste gå nu.

Jag hoppas att vi ses igen.

Vänta, fröken!

Skulle hon inte kissa?

- God dag, dr Randazzo. - God dag.

- Hur mås det? - Bra. Får jag sätta mig ner.

Då ska vi se..

Här, en underskrift...

En underskrift där.

- Får jag se på era försäkringspapper? - Jag minns aldrig var jag lagt dem.

Där var lägenhetspapperna.

- Får ni bidraget varje månad? - Ja, det får jag.

- Ni måste på en till läkarkontroll. - Jag gjorde en för två veckor sen.

Ert fall är lite märkligt.

- Ni åkte i en lastbil... - Nej, jag stod parkerad.

Jag drog åt bromsen med den här handen och jag parkerade.

Och helt plötsligt får jag ett slag bakifrån.

Jag slog huvudet i vindrutan och vaknade sen så här.

Folk har sagt åt mig att sluta och jag har försökt att binda den-

men den slutar inte skaka.

Ingen har kunnat visa på någon nervskada, dr Randazzo.

Jag hade tur. En del blir blinda, döva eller paralyserade.

Jag borde få mer för jag kan inte göra nånting.

Jag kan varken äta, läsa eller skriva, bara göra äggtoddy.

Man vispar äggen så här. Jag gör sötsaker från morgon till kväll.

Ni borde ge mig det fyrdubbla, för det är försäkringsbolagen...

I mitt yrke träffar man många lurendrejare, men det är inte ni.

Men det är en fröjd att få avslöja och förstöra livet för dem.

Det är bedrägeri.

Bedrägeri är att lura staten. Det är ett allvarligt brott.

- Det är straffbart... - Är det?

Ibland så lyckas jag avslöja nån som försöker luras.

Dr Randazzo, jag har inte bjudit er på nåt.

Vill ni ha nåt? En äggtoddy?

Nej, tack.

På återseende.

Hallå där! Ska du gå in genom fönstret, eller?

- Man går in genom dörren. - Släppa mig, snälla.

- Släppa mig, jag är amerikan. - Jaså, ni är amerikan? Vilken ära.

- Släppa, annars du bliva avskedad. - Du ska få prata med chefen.

- Även han talar amerikanska. - Nej, snälla.

Den här vägen.

Jag har fångat en amerikan.

- Känner du honom? - Så klart.

- Förstår du om jag talar italienska? - Både ja och nej.

Nåt ord här och var, men inte allting.

- Vad har hänt med dina byxor? - Vad?

Du har tappat en knapp.

Det här måste vi åtgärda. För så här kan du inte gå omkring.

Vilken trevlig överraskning att träffa dig här. Så där.

Det borde duga. Vad gulligt av dig att komma ihåg mig.

- Röker du? - Nej, men jag tar en ändå.

- Du pratar jättebra engelska. - Det gör du också, Johnny.

- Johnny, det gillar jag. - Gör du?

Då kommer jag att kalla dig Johnny. Du är min Johnny.

Jag ska kalla dig... Vad heter du?

- Maria. - Då kommer jag att kalla dig Maria.

- Maria, vart ska vi? - Vi ska ta av dig byxorna.

Nej, vänta!

Perfekt.

Sankta Kleopatra... Johnny.

- Men får jag ingen glass? - Har du beställt?

Ja, för en halvtimma sen. Från den andra servitören.

Fint ställe här. Alla är så artiga.

Maria, här pratar alla så att det inte hörs.

Minns du leken då den ena täpper igen öronen och den andra pratar-

- och den andra ska lista ut vad man säger.

Kom. Jag börjar med nåt enkelt.

Hör du mig?