Criminal Record

Men allvarligt, tack för att du kom.

Det var ett nöje.

Ja, men det finns inget sånt som en gratis lunch.

- Eller hur, June? - Leo.

Okej?

Jag berättade huvuddragen på vägen hem från jobbet.

Det låter fascinerande.

Okej. Din man.

Fortsätt.

Rioja och neuropsykiatri går utmärkt ihop.

Tack. Han är en man, va?

Så, han vaknar upp efter bilolyckan och...

Han påstår sig inte minnas nåt.

Han minns inget mellan att han kom in i lägenheten

och tills han vaknar på sjukhus.

Och sen, låt mig gissa, minns han och erkänner allt.

Ja, men vad jag förstår är det neurologiskt knepigt.

Alltså, hippocampus...

...den del av hjärnan där vi lagrar och hämtar minnen...

...är formad som en liten baljväxt.

Baljväxt?

Ja, en böna, som faktiskt krymper efter ett trauma,

vilket gör det svårare att minnas saker.

Så hur kunde Errol minnas

och avge en detaljerad bekännelse?

Som sagt, det är det här som håller henne vaken på nätterna.

Okej.

Vi ser gärna minnen som tillförlitliga saker,

som videoband ur vårt förflutna.

Men man bör hellre se dem som oljemålningar.

Man återvänder. Man målar över dem, lager efter lager.

Och andra också.

Så andra kan liksom redigera ens minnen?

Ja. Allt finns på min podd.

Det låter lite otroligt.

Verkligen, June? Okej.

Kom till mitt labb när det passar.

Jag kan säkert hacka ditt minne.

Få dig att tro att vi är gamla vänner.

Vi kanske kysstes i din farmors trädkoja.

Min farmor har ingen trädkoja.

Säkert? Om jag visar dig ett foto?

Du förstår, så här är det, när ett minne är ommålat...

...har man bara tillgång till den senaste versionen.

Inte originalet.

VECKANS STJÄRNA GRATULERAR

Efter nog med trauma

har folk egentligen inte tillgång till innehållet i sin egen hjärna.

Så, är det möjligt att nån har planterat ett falskt minne i Errols huvud?

Ja. Teoretiskt.

Lättare än man tror.

Hon gillar dig.

Jag gillar henne också.

- Nej. Sexuellt. - Vadå?

Du är så konventionell.

Jag förstår vad du menar. Jag är faktiskt lite smickrad.

- Och du ska vara kriminalare. - Tyst med dig.

Ja, hon var rätt förtjust. Men hon har god smak.

June.

Du vet att du kan berätta saker för mig.

Jag är alltid på din sida. Även om det inte verkar så.

Jag vet.

ALLT FLER LONDONPOLISER SUSPENDERAS

VÄXANDE EXTREMHÖGERSTÄMNINGAR BLAND POLISER I UK

KRAV PÅ UTREDNING OCH EVENTUELLT AVSKEDANDE AV POLIS

FRÅGOR KVARSTÅR OM POLISERS KOPPLINGAR TILL COMBAT LEAGUE

BESÖKSRUM

Jag har tänkt en del på dig.

Jaså?

Har du tänkt på mig... lite grann?

- Clive. - Ja?

Får jag fråga dig en sak?

Men det måste vara vår lilla hemlighet.

Okej.

Combat League.

Du gick med som tonåring, eller hur?

Jag tänker visa dig några foton,

och jag vill att du talar om

ifall nån av dem nånsin var medlem i den organisationen.

Förstår du?

Polis.

- Vad är det här? - Berätta bara.

Nej.

Är du säker?

Nej. Aldrig.

I alla fall såg jag honom aldrig.

Han, då?

Eller han?

Du kände den mannen.

Ja.

Alla kände Tony.

Tony Gilfoyle.

Kriminalinspektör June Lenker. Dalston Lane-distriktet.

Kan du hjälpa mig med lådan, är du snäll?

Ja. Ursäkta att jag stör.

Jag uppskattar din hjälp, men det är lite knepigt.

- Och den där också. - Den också...

Ett vittne nämnde ditt namn i samband

med en pågående utredning.

Kan du sätta den där ovanpå den andra? Så jag får in rullstolen.

Du förstår, det har påståtts

att du var medlem i en politisk organisation.

Som du vet är medlemskap i politiska grupperingar

förbjudet för poliser i tjänst, men det här var Combat League.

Det är en nynazistisk grupp. Också känd som Bloodline.

Så, är du eller var du nånsin medlem i den gruppen?

Är Roy Chambers fortfarande chef nere på Dalston Lane?

Jag ska bara slå honom en signal.

Berätta om Errol Mathis erkännande.

Där har vi honom.

Berätta bara, så kan vi glömma det jag hörde.

De sa att du är en mobbare.

Grejen med mobbare är,

som min mamma brukade säga, att man inte får låta sig mobbas.

Man ska se dem rakt i ögonen och säga åt dem att dra.

Och du?

Jag skiter fullständigt i vad du tror. Vi ses.

- Hallå. - Hej, kompis. Lyssna.

Det är problem.

För fan. Hon har varit där. Hos Tony. Hon har...

Gå vidare, bara.

Chefen, hon är ute efter oss.

Hur blev du inblandad?

Han är sjuk, okej? Han förtjänar bättre. Efter alla tjänstgöringsår.

Kim, jag fixar det här. Jag lovar.

Tony skyddade oss.

Han förtjänar att vi ställer upp för honom.

Så här gör ni jämt, du och Tony.

Ni trissar upp varandra.

Hej, ja.

- Där är han. - Ni har visst gripit nån.

Så, vad är problemet?

Inget problem. Jag är här om en lägenhet.

En liten lya för en vän till mig. Han heter Patrick.

Det där borde täcka insatsen.

- Blir det bra imorgon? - Ja.

Foton av ett besök Hegarty gjorde vid den här adressen i förra veckan.

Han gick till en bankomat strax innan och tog ut en stor summa pengar.

För fan, Sonya, skuggar du honom?

Vad är du så rädd för?

- Jag kan inte spionera på en kollega. - Det stoppar väl inte oss?

Och Tony Gilfoyle?

- Vi borde nog... - Hegarty är skum.

Det vet vi båda två. Varför alla dessa körningar?

Vad gör han med alla extrapengar? Äntligen har vi nåt.

Vadå? Går han till en mattaffär?

Droger, inte mattor, June.

Allt drivs av en viss Miras Mansur.

De är langare. Grossister, egentligen. Stora kvantiteter heroin.

Och Hegarty är stamkund.

Jag måste tillbaka till jobbet.

Du blundar för verkligheten.

Antingen är han utpressad,

eller så extraknäcker han med knarklangning.

Du sa det själv, June. Han är kapabel till vad som helst.

- Hallå. - Ta det om du kan.

- Får jag en godis. - Får jag en.

Då var det dags.

Vilken konstig en.

Äckligt!

För din mun.

Du har aldrig använt tandborste.

Dålig andedräkt...

Polis.

- Händerna vid sidorna. - Sätt fart.

Ryggsäckarna av. Vänd er om.

Vad är det här?

Vad är det här?

- Jäklar. - Det är inte mitt.

Det bara låg i din ryggsäck, va?

Okej. Ni två kan gå.

- Gå. - Gå.

Jacob? Var är vår nummer sju? Jacob?

Jacob, lägg undan den där.

- Vad har vi här? - Grep honom, Harpes Lane.

Stå bakom linjen.

- Brottet? - Innehav med avsikt att langa.

Jaha.

Okej.

Namn, tack.

Jacob Taylor.

Kliv framåt.

Skriv ner namn

och nummer till tre personer du vill ringa.

Du kan använda din mobil.

Sätt fart.

Okej.

Kom igen, mamma.

Numret du har ringt svarar inte.

Försök igen senare.

Numret du har ringt svarar inte. Försök igen senare.

Har du nån annan att ringa?

Var är min telefon? Jösses.

Var tusan är den?

- Hej. - Mormor, jag är gripen.

- Va? - Kan du komma och hämta mig?

Var, hjärtat? Var?

På polisstationen.

Ge mig adressen. Jag kommer och hämtar dig.

- Får jag gå nu? - Kliv tillbaka.