Doll Cemetery

Jag förstår inte att du gör det här mot mig...

Efter allt jag gjort för er!

Men, det är jag ju!

Varför lyssnar ni inte på mig?

Jag kan...

Jag...

Jag behöver bara lite mer tid.

Hallå?

Maria... är det du?

Det är skrämmande. Det här är inget skämt längre.

Tjejen, kom hit.

Duktig vovve.

Fin hund.

Nu går vi.

Har du bokat möte?

Släpp in honom.

Arthur.

Jag önskar du vore lika entusiastisk att slutföra din bok, som att komma hit i tid.

Te?

Can, två koppar te.

Kaffe, faktiskt. Svart, inget socker.

-Nå...? -Den är på gång.

Är du säker?

Hur ser siffrorna ut?

Byt inte samtalsämne.

-Du ska ju vara min affärsagent. -Jag ser inget manus.

-Förstår du dig inte på deadlines? -Det är klart jag gör.

Du är en storsäljande skräckförfattare, men du är inget utan din nya bok.

Du sålde filmrättigheterna. Där saknas väl inga pengar?

Nej, det har jag inte sagt. Din senaste bok skapade en hajp.

Därför vill förläggarna ha en till. Du kan bli nästa Stephen King.

Det tvivlar jag på. Jag skulle föredra HP Lovecraft eller Clive Barker.

Det borde förbättra ditt anseende. Sluta dricka till att börja med.

Det blir mycket pengar för filmrättigheterna, men du måste skriva.

-Det gör jag. -Vad är det då? Familjebekymmer?

-Hon tar barnen. -Hur länge?

Jag vet inte. Den här gången... känns det permanent.

-Jag beklagar... -Men jag måste ändå skriva, eller hur?

Vad är det du vill, Brendan? Du är ju författare.

Du är ingenting utan din nya bok.

Har du fått skrivkramp?

Det är inte så illa som du tror.

Har du skrivit nåt?

Du kontrakt på tre böcker och du har en kvar.

Vi har båda skyldigheter.

-Det går inte till så där. -Det måste det. Jag bryr mig inte hur...

Arthur, du måste lugna dig.

Det handlar om väldiga inflytelserika människor som inte godtar ett nej.

-Jag är inte bara pengamaskin. -Vänta... det går att fixa det.

-Hur då? -Ett vilohem...

Ensligt läge, inget internet, inga distraktioner.

Det kan ordnas. Du får Pauls nummer.

-Vem är Paul? -Han har adressen.

Du har tre veckor på dig... annars blir du en föredetting.

Här, ta det här numret... och dra åt helvete!

Trevligt att träffas.

Sir? Är det han?

Ja, i sinom tid...

Hallå?

Är det nån där?

Jag har tillstånd.

Är det nån form av skämt?

Jättekul.

Längre kör jag inte.

-Var är det? -Där nere. Jag kör inte dit.

Nu får du klara dig.

Tänker du hjälpa mig med bagaget?

Jag behöver ett kvitto.

Behöver du hjälp?

Öh... ja.

Jag letar efter en stuga.

Är du ute alldeles ensam?

Jag tänkte fråga dig samma sak.

-Jo, men du är... -En kvinna? Vad artigt av dig.

-Ser du mig som ödmjuk och mild? -Absolut.

Är du vilse?

Ja... Jag letar efter ett ställe.

Taxin släppte mig på fel plats.

Känner du till det?

Stirrar du alltid så på kvinnor?

Nej, jag... Förlåt.

Ingen fara. Jag retar dig bara.

Tack...

Är du bekant med området?

-Varför frågar du? -Jag ville bara veta.

Ville du bara veta?

Ja... du har ett bekant ansikte och...

-Jag borde kanske stoppa där. -Du är fin.

Tack.

Det är inte långt.

Du följer bara vägen... och tar till vänster och sen...

-...följer du vägen till slutet. -Till slutet?

-Till vägens slut. Du har ett fint leende. -Tack.

Du kanske skulle kunna följa mig till stället... jag kanske går vilse.

-Nej, jag ska inte åt det hållet. -Nej, okej.

Men...

-Vi kanske ses igen. -Ja.

-Det vore trevligt. -Oroa dig inte. Jag vet var du finns.

-Jag har ju faktiskt visat dig vägen. -Ja... det har du. Tack.

Var rädd om dig nu. Vi ses senare.

Vad fan, det finns inget wifi.

-Är det till mig? -Brendan Cobbs?

-Ja. Ska jag inte skriva på? -Nej, den är din, kompis.

Hej, mitt namn är Alfred.

Följ mina regler så blir allt bra.

Regel 1: Mata mig med tolv löv, så blir jag tyst och nöjd i tolv månader.

Regel 2: Du måste följa regel 1, annars blir jag inte nöjd.

Regel 3: Du måste följa regel 1, annars...

Regel 4: Du måste följa regel 1, annars dör du.

Hallå?

-Liv kan vara i fara. -I fara? Vad menar du?

-Lyssna på mig. -Det gör jag.

Vem är i fara? Har det här nåt med Arthur att göra?

-Arthur? -Ja, han är min ag...

-Vad handlar det om? -Har du följt regel 1?

Nej, det har jag inte. Borde jag ha gjort det?

-Du måste det. Det måste du. -Okej.

Du måste lugna dig... och gå tillbaka däråt.

Du kanske fortfarande har tid.

Okej, då kör vi igång.

DOCKAN ALFRED

AV BRENAD COBBS

Var det du?

-Var det du? -Vadå?

Lämnade du min grind öppen?

Nej, jag är ledsen.

-Alla djuren slapp ut. -Dina djur?

Ja, min boskap.

-Har du öppnat den här grinden? -Nej, jag är ledsen.

Du är en stadstyp, eller hur?

-Skojar du? -Fruntimmershänder och ömklig.

Skulle inte klara av ett dagsverke.

Och du har den arrogansen.

Gormar och skrävlar som han vill.

Är du alltid så trevlig mot grannar?

Jag ville bara veta om du öppnade grinden. Du sa att det inte var du, så du kan gå.

Tack.

Vänta!

-Se till att följa regeln. -Visst ja, den regeln.

-Varför bryr du dig? -Jag vill bara att du följer regeln.

Förresten... det var en kille här med en galen blick. Känner du honom?

Nej...? Då så.

Ha en bra dag. Fint vapen. Se till att polera upp det.

Ha en bra dag.

Så du hittade hit?

Du...?

-Vad gör du här? -Jag är din granne.

-Granne? -Ja... bondgården.

-Vad gör du här nu? -Jag tänkte välkomna dig.

Välkomna?

-Vad är klockan? -Nio.

Nio?

Jag trodde det var mitt i natten.