Supergirl

Tidigare i "Supergirl":

Jag ska fråga Superfriends om jag får jobba därifrån.

Lena, du är tillbaka.

-Fick du veta mer om din mamma? -Det är mycket att bearbeta.

Jag börjar helst jobba direkt. Kan ni uppdatera mig?

Vi tävlar mot en femdimensionell imp kallad Nyxly-

-om att hitta sju totems först. Hon kan utplåna oss med dem.

-Hon är arg. Nyxly är arg. -Kara?

Smärtan är priset jag får betala för kraften.

Med hjälp av den ska jag hitta alla resterande totems.

Nej! Inte nu igen. Nåja, du är ju en fuskare.

Det kallas hand-öga-koordination. Det är min förklaring.

-Har vi inte tillräckligt med stress? -Vad är stressigt?

-Vems tur är det? -J'onns.

Hon är nog hemma snart, sen kan vi....

-Hej. -Hej. Vad gör ni här?

Det är spelkväll, minns du väl? Vi trodde att du skulle bli glad.

Det var ju... Så gulligt av er.

Men eftersom Nyxly härjar vidare trodde jag att det var inställt.

Vi behöver koppla av och varva ner. Allra mest du.

Inga spår efter Nyxly och hon har redan ett totem.

Brainy skannar efter Nyxlys skepp.

Om hon eller Mitch dyker upp, får vi veta det.

Din mentala koppling till Nyxly kan vara användbar för oss.

Jo, men jag kan inte läsa hennes tankar.

Jag känner bara av hennes extrema känslor.

Det är ingen knapp jag bara kan trycka på.

Jag går hela tiden och väntar på att det ska hända.

Jag kan inte tänka på annat. Vi måste hitta henne.

Jag har nåt som kan vara till hjälp. Min mammas trollkonstbok.

-Har du hittat nåt användbart? -Inte än.

Jag försöker förstå den vetenskapliga logiken-

-men börjar tro att magi mest är instinkt och intuition.

Det låter väldigt mycket som drömtydning.

Ska jag hjälpa dig att reda ut det?

Väldigt gärna.

-Kan vi börja imorgon? -Visst.

Lena, vi skulle behöva berätta en sak.

William Dey ska jobba från tornet och skriva om oss åt CatCo.

En reporter? I tornet? Är det verkligen en bra idé?

Vi tror att det kan gynna uppdraget.

Vi behöver allmänhetens stöd, särskilt med tanke på Nyxly.

Men han måste jobba utifrån våra riktlinjer.

Din identitet och koppling till oss får absolut inte röjas.

-Då så. Lycka till imorgon. -Ses vi inte i tornet?

Jag ska kolla till en föräldralös utomjording.

Hon placerades hos ett fosterfamilj förra veckan.

Förhoppningsvis är det en familj där hon verkligen får utvecklas.

Varför skrattar du...sådär?

Det är Nyxly. Jag känner av henne.

Hon är jätteglad!

Ännu ett totem i National City.

Det här är nästan för lätt.

Som om ödet bara släpper dem på min tröskel.

Men så fort vi lämnar skeppet-

-kommer Supergirl och hennes vänner att kunna spåra oss.

Då är det bäst att vi är snabba.

Jag har till och med eget badrum! Är det inte otroligt?

Dina nya fosterföräldrar Dana och Joe, är de snälla mot dig?

De gör pannkakor till middag om jag vill!

Oj. Jag glömde nästan en sak.

Trots allt hon har gått igenom är hon så livfull. Underbart.

Jag är så glad att ni trivs bra ihop.

Jag hälsar på igen om en vecka och kollar läget.

Jag har gjort den här till dig, som tack för allt.

Titta, jag har också en.

Den var jättefin. Tack!

Ett detektivkontor som täckmantel?

Det bästa gömstället är helt synligt.

Tack för att du anförtror mig din hemlighet, J'onn.

-Eller ska jag säga mr Manhunter? -J'onn blir bra.

Jag undrar hur Kara och Nia utvecklade en så nära relation-

med chefen för DEO?

Man kan säga att de hade en gemensam vän.

-Alex? Är du... -Min medbrottsling.

Välkommen till tornet.

Oj. Det här stället är otroligt.

-Hur finansierar ni det här? -Det är inte lätt.

Om du bara visste vad kostymerna kostar att kemtvätta.

Men först måste vi gå igenom våra regler.

Jag låter inte mina källor diktera vad jag ska skriva.

Det handlar inte om det, William. Vi skulle aldrig be dig ljuga.

Vi ber dig bara skydda invånarna i National City-

-genom att inte publicera vissa känsliga uppgifter.

Tro mig, jag tror på fri press mer än du anar.

Skönt att höra. Då så. Hur funkar det här?

Du får inte avslöja tornets plats.

Du får inte försöka ta reda på Superfriends identiteter.

-Inte ens min syster Kara vet. -I så fall raderar jag ditt minne.

-Han gör det. -Ja.

Innan någon artikel lämnas in måste vi få kolla på den först.

Visst. Vad har ni på gång nu?

-Det är Naxims skepp. Ovanför stan. -Nyxly.

Hej, grabben. Jag var också rädd innan min första stora match.

-Jag är inte rädd. -Rädsla är inget att skämmas för.

Men du måste bli ett med din mänskliga natur.

-Är du nån slags munk, eller? -Nej.

Men jag har studerat hos dem.

Buddha satt en gång under samma träd som den här träbiten kommer från.

Säljaren svor på det. Den håller mig fokuserad.

Du anar inte vad du håller i handen, lille muskelknutte.

Det där är en av de sju nycklarna till alla krafter i universum.

Du har bara burit omkring på det, i din svettiga ficka-

-tillsammans med lösa mynt och godis utan papper.

Ge det till mig.

Nu.

Cursix.

Totemet kan bara tillhöra den som är redo i hjärtat. Är det du?

-Ja. -Använd det klokt.

Var det allt?

Inget gatlopp?

Då så.

Nu, Mitch.

J'onn! Jag behöver förstärkning.

Skicka hit allihop. Skicka vem som helst. Fort!

Polisen ber allmänheten undvika Midtown på grund av det kaos...

J'onn stannade vid arenan för att lugna situationen.

-Sentinel och Guardian också. -Vad hände?

Nyxly fick tag i ett till totem och aktiverade det utan problem.

Sen använde hon det.

Det fördärvar människorna, men de är fortfarande glada.

De finner glädje i stölder, våld och förödelse.

Den mänskliga naturen är omtänksam och empatisk.

Det är precis vad Nyxly har berövat sina offer.

Då är det nog det mänskliga totemet Nyxly har fått tag i.

Det var minst 10 000 människor inom räckhåll vid arenan.

Som tur är har nog bara några hundra påverkats.

Genom att koppla in oss på polisens CompStat-

-kan vi följa pågående brott i realtid.

Se inte så förvånade ut. Jag är också smart.

Det är bara ni som brukar skryta.

Hittade du nåt bra i din mammas bok?

Ja, en trollformel heter "Sök saknade saker."

Om jag tolkar mammas skrift rätt-

-spårar den överskottsenergin från det mänskliga totemet.

Så om vi hittar totemet, hittar vi Nyxly?

Likt signaleld. Toppen. Kan du göra det?

Det är ganska avancerat, men vi har förberett labbet.

Luften där Nyxly har använt totemet bör ha blivit hyperjoniserad.

-Vi behöver bara några partiklar. -Jag fixar det.

Ser du? Det går att förena vetenskap och magi trots allt.

Kan vi prata lite?

-Har Alex uppdaterat dig? -Ja.

En hämndlysten imp, fast besluten att hitta flerdimensionella totems-

-som kan orsaka universell förödelse, är här på jorden.

Och Lena Luthor har magiska krafter.

En vanlig tisdag i National City.

Nyxly liknar ingenting allmänheten har stött på förut.

Alla hot och underliga händelser på sistone är hennes verk.

Folk förtjänar att få veta vem och vad de ställs inför.

Det finns så mycket annat du kan skriva om.

-Om hur vi arbetar för tryggheten. -Att nämna Nyxly handlar om trygghet.

Att hemlighålla det här orsakar bara mer skada.

Nyxly vet inte att vi har Lena och tillgång till magi.

Om du skriver om det och vad vi gör kan Nyxly lyckas hindra oss.

Men skriver du om det, fast inte om vad vi gör-

-kan folk tro att vi förlorar. Då utbryter panik.

Ditt enda val är därför att inte nämna Nyxly alls.

Du kan bli en bra reporter.

Hjälp! Snälla, hjälp mig!

Plikten skriker.

Hur gick hembesöket hos den där lilla flickan? Es...

Esme?

-Jättebra. -Skönt. Du var ju så orolig.

Det blir nog ett lyckligt slut. Hon gav mig det här som tack.

Snyggt duckat. Och snyggt armband.

Sentinel! Guardian! Polisen behöver er hjälp!

"Centrum för detta oförklarliga kaos tycks vara..."

"...Burnett Arena."

Det där är ju mitt reportage. Jag skriver det precis nu.

Har du hackat min dator?

Kara och flera andra bevakar redan kaoset.

Du jobbar inifrån Superfriends.

Du måste använda den vinkeln.

Vad vet de om det som pågår?

När fick de reda på det? Vem ligger bakom det?

Vissa saker får jag inte skriva om. I alla fall inte än.

Det var du som avslöjade BX-gasskandalen i Kaznia.

Då tassade du knappast på tå.

Du håller mig på halster. Ge mig namn.

Superfriends är mina källor.

Jag har precis vunnit deras förtroende.

Det gynnar varken mig eller CatCo om jag bränner det direkt.

Ju längre jag är hos dem, desto mer får jag veta-

och desto bättre blir reportaget.

Nu fattar jag vad som pågår. De får dig att känna dig välkommen.

De visar sina prylar och får dig att känna dig som en av dem.

Men det är du inte.

-Det vet jag. -Bra.

De må vara Superfriends, men de är inte dina vänner.

Kom tillbaka med en rejäl story...

...eller kom inte tillbaka alls.

Det här jobbet blir bara mer och mer skruvat.

Återfinn det som är försvunnet.

-Var det där ett strömavbrott? -Jag ska kolla.

Dreamer?

Jag kan inte...

Jag kan inte skilja på höger och vänster.

-Förlåt, jag ska lösa det. -Det är faktiskt lite komiskt.

-Det är väl inte permanent? -Nej, nej.