Will

Jag var tvungen att titta två gånger.

Jag trodde att jag såg ett spöke.

Måste vara mitt bleka nylle. Det är bra.

Du är genomblöt. Titta vem som är här, Nancy.

Vad härligt att se dig, Gareth Brennan.

Hej, Nance.

-Trevligt att ses. -Detsamma, raring.

-Hur är det? -Det knallar väl på.

-Är det allt? -Ja, jag reser lätt.

Vi städar ur det imorgon.

Flytta på saker, om du vill. Det är ditt nu.

Tack.

Jag har sparat till en lägenhet.

Vårt eget ställe.

Med i landägarklassen.

Snart jagar du väl räv och blåser trumpet med baken.

Vilken dröm.

Hur är det med grabben?

-Vet inte än. -Du höll kontakten.

Ja, visst. Jag skickade presenter på hans födelsedag och till jul.

Och köpte affischer och fotbollstidningar.

Du är här nu. Det är det som räknas.

-Välkommen tillbaka. -Tack, Davey.

Kom och ta en öl när du är klar.

Har du sett de nya bilderna från Hubbleteleskopet?

Nej.

De har tagit fantastiska bilder på supernovor.

Super-vadå?

Supernovor.

Aldrig hört talas om dem.

Det är när en stjärna exploderar i en otrolig ström av ljus och energi.

Tänker du nånsin på att du och jag och alla andra här är återvinningsbara?

Vad menar du?

Jag vet inte. Som colaflaskor.

Som smälts ner och blir plastpåsar eller nyckelringar.

Nyckelringar?

Ja, nåt billigt skräp.

Materia kan varken skapas eller förstöras. Det var Einsteins stora teori.

Vad har han med skräp att göra?

Einstein har lärt oss att även skräp blir till stjärnor en dag,

och till slut exploderar de stjärnorna och lyser upp skyn.

På en avlägsen planet

kanske nån ser vårt ljus lysa ner från himlen.

Vi blir supernovor.

Steven Gerrard är en supernova. Eller hur?

Han rör sig som en tornado i lågor, åt alla håll på en gång.

Och har alltid ögonen på målet.

Bollen är månen och han är jorden.

Vad han än önskar sig fixar hans ben.

Han är fotbollens supernova.

Ett barn mår bäst hos sina föräldrar.

Om de sköter sina plikter, mr Brennan.

Jag vill bara få en chans.

Och jag vill skydda Will.

Jag också.

Vi är den enda familj han haft de senaste tre åren.

Om du lämnar honom igen blir han förkrossad.

Om jag åker nånstans ska min son följa med.

Vart då?

Till en oljerigg i Nordsjön?

Hem.

Och var är det?

I Liverpool.

Och om du tröttnar på dina skyldigheter som förälder

och lämnar tillbaka honom hit om en vecka, en månad eller ett år?

Det kommer inte att hända.

Du lämnade honom här i tre år.

Jag förstår att du gick igenom en svår tid.

En svår tid?

När Tracy dog blev mitt hjärta krossat.

Det finns inga ursäkter för det jag gjort mot Will.

Men den goda Herren har ledsagat mig igenom det.

Jag vill bara vara med min son.

Guds öga är nog den mest kända bilden

som Hubbleteleskopet har tagit.

Självklart är det inte Guds öga egentligen.

Ledande astronomer beskriver det som en evighetslång tunnel av glödande gas.

Fis och ge oss en aning.

Tyst med dig.

Min favorit är Eta Carinae,

en av de största stjärnorna i Vintergatan

och fem miljoner gånger starkare än solen.

På kinesiska heter den xingxing, Himlens altare.

Hej, Will.

Vad gör du här?

Finns den nån lag emot att hälsa på sin enda son?

Will,

din far har rest långt för att träffa dig.

Ja. Vilken resa.

Jag behöver sträcka på benen.

Tror du att du kan smita iväg en timme och visa farsgubben runt?

Okej.

Toppen. Då går vi.

Den andra saken också, mr Brennan.

Just det.

Vad är det jag fått höra om att du gett dig på en kamrat?

-Han stal min fotboll. -Lär dig att skydda den, då.

Mr Brennan.

Will kan inte fortsätta ge sig på andra.

Det håller jag med om, syster. Det är anstötligt och oacceptabelt.

Vad var det din mamma alltid sa?

Nå? Vad var det?

Ett öga för ett öga gör oss alla blinda.

Vi är inga huliganer. Okej?

Vad ska du säga till syster Carmel?

Jag är ledsen. Det ska inte upprepas.

Den här är visst din.

-Så du håller på Liverpool. -Ja.

Vi röda måste hålla ihop.

-Var är resten? -Det är allt.

Är det ditt skrivbord?

Din mamma gjorde den godaste julpuddingen.

Minns du det?

Ja.

Vad är det här?

Jag kan rita en ny åt dig.

Du är en riktig konstnär, som din mamma.

Oj, kung Kenny.

Vilken klasslirare.

Ju större match, desto bättre spelar han.

-172 mål för Liverpool. -Är det sant?

Tre Europacupsegrar. Sex ligavinster.

Två FA-cupsegrar. Fyra i Ligacupen.

En dubbel, en trippel.

-När var dubbeln? -1986.

Vet du att jag var på Stamford Bridge

när vi slog Chelsea och vann ligan?

-Ja. -Jag var ungefär i din ålder.

Hamnarna var på väg utför. Pappa hade svårt att få jobb.

Vi fick tag på biljetter och lånade pengar till tågresan.

Och i två timmar

stod vi sida vid sida på bortaläktaren och tittade på matchen.

Pappa skrattade som han brukade göra. Han sjöng.

Jag stod bredvid honom så här, och tittade på honom.

Jag bad om en Liverpool-seger så att vi inte skulle ha åkt i onödan.

I 90 minuter bad jag Gud låta Liverpool vinna.

I 90 minuter

bönade och bad jag.

Jag tror faktiskt att Gud hörde mig.

Ljuset fick ett konstigt sken.

Molnen skingrades, om än motvilligt.

Och där var kung Kenny Dalglish

med sin magiska fot och han satte det avgörande målet.

Pappa lade armen om min midja

och höll mig så hårt att jag ville att matchen aldrig skulle ta slut.

Jag ville stanna där och leva i ögonblicket,

känna det för alltid.

Gud, vad han grät.

Då började jag gråta. Sen grät vi alla.

Femtusen fans grät och sjöng, dansade och hoppade upp och ner,

och skanderade: "Kom igen, röda!"

Vi hade alla våra böner.

Med en liten vickning med sin fot

såg Kenny Dalglish till

att allt blev bra igen.

Men jag är inte Kenny Dalglish.

Jag har ingen magisk fot för att göra allt bättre.

Vad jag önskar att jag hade det.

Ingen fara, pappa.

När din...

När mamma dog

fanns jag inte där för dig. Jag är ledsen för det.

Inga halsdukar eller affischer

kan ge oss tillbaka tiden vi förlorat.

Men jag är på fötter igen. Och jag är här.

Jag vill att du och jag börjar om.

Tillsammans.

Du behöver inte svara nu.

Ta den tid du behöver.

Jag drömde att Liverpool vann med 1-0 i semin.

1-0. Är det sant?

-García gjorde mål. -Inte Gerrard?

-García. -Inte Alonso?

Det var García. Jag vet.

Är inte García lite opålitlig?

Nej. Han är en klasslirare.

Tror du på dina drömmar?

Jag vet inte.

-Antar det. -Ja. Kom, grabben.

-Kan du lova mig en sak? -Vadå?

Låt aldrig rädsla stå i vägen för dina drömmar.

Bra, Will! En gång till. Bra.

Mål! Du har gjort mål!

Det här var din mammas favoritställe.

Kommer du ihåg?

-Försten där! -Hörru!

"Vilken fånig sång"

"Om Ning Nang Nong"

-"Där korna har fång!" -"Och aporna låter bu!"

-"Eller Nong Nang Ning" -"Där träden står i ring"

-"Och tekannorna låter" -"Fibbel Fabbel Fu"

-"Och på Nong Ning Nang" -"Låter mössen bang"

"Och det går bara inte"

-"Att skrämma dem, hu!" -"Att skrämma dem, hu!"

"Så det är..."

-"Nong Nang..." -"Ning Nang Nong!"

-"Korna har fång!" -"Korna har fång!"

"Nong Nang Ning! Träden står i ring!

"Nong Ning Nang! Mössen låter bang!

-"Vilken fånig sång" -"En fånig sång"