Dexter: New Blood

Tidigare i Dexter New Blood...

Körkort och tillstånd.

Ja, fröken.

Konstapeln. Förlåt.

Den för Dexter Morgan.

DÖDSRUNA DEXTER MORGAN

Jag kunde inte vara Dexter Morgan. Det var en förbannelse.

Hur kan jag någonsin lita på vem du är?

Vem kan ha avslöjat mig?

Läget, grabben?

Och jag sparade det bästa till sist.

Slaktaren i Bay Harbor.

Det här är seriemördare 101.

Lura ut potentiella offer till skogen.

Det är inte som om det vore mitt fel om Molly försvann.

Matt gömmer sig därute.

Dumskallen måste ha stuckit. Vi kan lika gärna dra.

Aldrig en bra idé att döda en seriemördares famljemedlem.

- Hej mrs Bishop. - Cheif Bishop om jag får be.

Jag sprang på Kurt.

Han behöver någon för ströjobb.

Jag får inte den bästa känslan av Kurt.

Kurt fick oss att fortsätta sökandet.

Han gjorde det tills han slutade och det var när? Clarke Caves.

Teddy, kom hit nu!

Det är Iris.

Min sons mörka sida visar sig offentligt.

Det är Jim. Är du okej?

Jag behöver inte Jim.

Jag behöver Dexter Morgan.

Vi har en timme på oss innan Teddy kommer tillbaka.

Det finns inte mycket att gå på men det är där du kommer in.

Dexter Morgan, forensisk expert från Miami Metro.

Han är skyldig mig.

Vad ser du?

Tur att kylan hållit henne någorlunda välbevarad, halvt mumifierad.

Annars skulle vi bara se benrester.

Ja, verkligen tur.

Får jag?

Hon sköts bakifrån förmodligen med ett gevär på avstånd.

Kulan gick igenom här.

Hon sköts inte här.

Det är inte tillräckligt med blod. Troligen har hon släpats hit och begravts.

- Du kan testa jorden, och se. - Och mera?

Berätta. Jag kan hantera det.

Hon levde när hon begravdes.

Stenarna tryckte ner henne, men hon...

Hon försökte gräva sig ut.

Jag kan sluta.

Nej, jag behöver inte din medkänsla.

Du måste för fan hitta någonting,

så jag kan sätta dit jäveln som gjort detta.

Okej.

Vad gör du?

Bara håll det här.

Ser du det här?

Jag tror det här är hud från en människa.

Hon bet sin angripare.

Låter som Iris.

Det är en lågodddsare, men du kan skicka det här på analys.

Det kanske finns tillräckligt med DNA för att avslöja mördaren.

BEVIS

Jag ringer rättsläkarna.

För ett brådskande test.

Vänta dig inte för mycket.

Hon har legat här länge.

Tjugofem år.

Det är ett litet prov.

Om den som gjort det inte redan finns i systemet,

räcker det kanske inte till att testa mot flera misstänkta.

Jag behöver bara till en.

Har du en misstänkt?

Jag har... en teori.

Okej.

Min syster brukade testa sina teorier på mig för att se om de höll.

Och, som du vet, kan jag bevara en hemlighet.

Bra.

Kurt Caldwell.

Naturligtvis.

Kände han henne?

Jag vet inte. Men Kurt ljög om att Matt hade synts till.

Hittills har vi inte ett spår av honom förutom Kurts påstående.

Inga telefonsamtal, ingenting.

Varför ljuger han?

Han ville stoppa sökningen precis när vi kom hit.

Till den här grottan.

Han ville inte att ni skulle hitta henne.

Tror du den håller?

Och vapen, en kropp och en isolerad stuga i skogen.

Det får vi snart veta.

Tack, Dexter.

Om Angela har rätt och det är Kurt...

undrar jag hur många av hans andra offer som finns här.

Hur många föräldrar med försvunna barn som letar efter svar de inte vill höra...

Och det viktigaste, var slutar Kurts resa?

Hos Angela och polisen?

Eller hos mig och min dödslista?

Jag har gjort frukost.

Vi är ganska hungriga båda två.

Jag försöker gå upp för brottningen.

Så, vad händer idag?

Som vanligt.

Skola, träning.

Kommer inte till middagen. Idag jobbar jag mitt första skift.

- Du vet vad jag tycker om det. - Du vet vad jag tycker om det.

Tack för frukosten.

Var så god.

Han rör sig allt mer mot Kurt.

Som troligen är en mördare.

Ja, och du med.

Tja, det är...

sant.

Döda honom.

Om jag dödar Kurt, blir det ännu en hemlighet.

Kurt försvinner plötsligt, Harrison blir förkrossad.

Han får aldrig veta vem Kurt verkligen var.

Grabben har redan förlorat för många. Ytterligare en kan få oss att glida isär.

Så du gör ingenting?

Angela siktar redan på Kurt. Hon bygger upp ett fall.

När hon arresterar honom, är allt över.

Harrison kommer att se vem Kurt är.

Under tiden, ser jag till att Harrison är säker.

Ja.

Bra tänkt.

Låt polisen ta hand om det.

Vad skulle kunna gå fel?

Det är något du borde veta.

- Kunde du inte nämnt det tidigare? - Molly bad mig låta bli.

Jag tyckte det var hennes beslut.

Nu, efter den här morgonen...

Jag vet inte. Hela grejen verkar udda.

Okej, berätta exakt vad som hände.

Molly pratar med Kurt på The Tavern. Hon ställer många frågor.

Och han sa att Matt gömmer sig i en stuga i skogen,

att han aldrig åkte till New York.

Hörde du det?

Kristallklart.

Jag ville kolla att hon var okej, så jag följde efter dem dit.

Kurt lovade henne en exklusiv intervju.

Men så fort jag dök upp, la han av.

Jag kan den här stan bättre än någon. Hur kan jag inte känna till det stället?

Jag tvingade mig in, men rummet var tomt.

Ingen Matt.

En hemlig stuga i skogen.

Lura ut en ung kvinna hit ensam.

Tänk om Iris var den första?

Du är experten.

Verkar som han flyttade något tungt sedan igår.

Hörde du det?

Betyder det att du inte behöver en rannsakningsorder?

Blekmedel.

Aldrig ett bra tecken.

Kan ha varit en kamp.

Den jäveln.

Herregud. Det är helt renrakat.

Det fanns en dörr där. Med lås på utsidan.

Det fanns en kamera, uppe i det hörnet.

Det fanns en säng.

Det var som ett fullt utrustat motellrum eller något.

Vad i helvete?

Bara någon som har något att dölja gör något så extremt.

Vi söker igenom varje deponi och soptipp inom en 15 mils radie.

Han måste ha slängt skiten någonstans.

Han är ett steg före.

Nej, det är han inte.

Vi är.

Han vet inte att vi har hittat Iris.

Så hela ditt fall hänger på

ett 25 år gammalt DNA-prov som din pojkvän fann illegalt?

Japp.

Det ser alltmer ut som om Deb har rätt.

Jag kanske måste döda honom.

Vi ses senare idag, okej?

Hej.

Hej.

Jag tänkte fråga om du ville hänga någon gång under lovet.

Jag kanske kan få höra några av dina låtar.

Jag måste ligga lågt. Mamma var arg för att du sov över.

- Hoppas jag inte ställde till det. - Nej, det är lugnt.

Om allt är okej, så kan vi ses.

Audrey, jag... jag gillar dig.

Och jag trodde du också gillade mig.

Det gör jag.

Igår kväll bröt du den där killens armbåge.

Han gav upp, men du fortsatte.

Vet du vad?

Glöm att jag frågade.

- Jag är upptagen i helgen. - Harrison.

Jag måste sticka.

Jag är van att vara rovdjuret.

Nu är jag beskyddaren.

Märkligt vad faderskap kan göra med en.

Var så god.

- Tack. - Det var så lite.

Se där.

Vad gör du här?

Jag vill bara hälsa på min son på jobbet, visa lite stöd.

Första jobbet kan vara stressigt.

Särskilt när din chef är seriemördare.

Du sa att jag inte skulle ta jobbet.