Marmalade

Misstänktes bil har identifierats. Iakttag försiktighet.

- Jag är här! - Händerna där jag ser dem!

Förlåt!

Höger hand, tack.

Kom hit!

Ha sönder det och köp det, blood.

Du skrämde nästan skiten ur mig.

Den lilla färskingskiten här.

- Vad sitter du för? - Ja du... Jag är ingen brottsling.

Nähä? Okej, för alla är oskyldiga.

Är du oskyldig?

Mitt registerutdrag hade räckt för att tapetsera cellen.

- Du delar cell med en riktig legend. - Jaså?

Grov stöld, skadegörelse-

- rymningar, störande av ordningen och så vidare och så där.

- Har du rymt från ett fängelse? - Flera rymningar, kärring.

De hittar mig aldrig.

- Ändå är du kvar här? - För stunden.

Ja du...

- Jag behöver komma ut. - Jaha?

Okej.

Du vet inte vad vi gått igenom.

- Jag och min tjej har drömplaner. - Drömplaner? Ja. Okej.

Har jag en skylt på ryggen där det står att jag bryr mig?

- Komma här och komma... - Menar du att du har en väg ut?

Ja. Och? Vad har du då?

Tja... Vi har lite pengar.

Har ni sålt kakor åt flickscouterna och sånt där?

- Hur mycket? - Vi har 250 000 dollar i kontanter.

- Du ljuger. - Jag svär. Vid mitt hår.

Vi har bara till 15.30 i morgon. Hjälper du mig komma ut?

Du, blood, jag litar inte på nån, inte ens mig själv. Fattar du?

Vad sägs om att jag litar på att du litar på mig?

Hör på. Jag säger inte att jag har en väg ut-

men om jag har det, vad då?

Ska din tjej bara komma och ge mig en sedelbunt?

- Hon kommer att vara där. - Var?

Få höra. Var kommer pengarna ifrån? Vem är den här kvinnan? Var är hon?

- Och hur stor blir min andel? - Du kan få alla pengarna.

- Jag vill bara vara med min älskling. - Va? Har bruden guldtuttar eller nåt?

Hon är min tjej att skydda mot vad som helst-

- vem som helst, när som helst och... varför som helst.

En kvarts mille? En kvarts, homie?

Men fan, börja snacka då, kärring. Dra hela jävla drapan för mig.

- Hjälper du mig komma ut? - Får du mig att tro på det?

Jag kan berätta allt, men du vill nog inte höra hela historien.

Tryck på play, blood.

Jag kan inte lova att jag kan hålla ögonen öppna.

Du säger det inte till nån.

Detta stannar mellan dina öron och de här väggarna.

Jag heter Baron, förresten.

Det var en gång när jag bara var en liten pojke-

- som sprang i sädesfälten med min mamma.

Vackert gyllene ljus.

Jag minns luftens dofter och känslan av vinden mot...

Nej, nej, nej!

Inget jävla "det var en gång". Då knivar jag dig fan.

- Skär bort det oviktiga. - Allting handlar om detaljerna.

Skit i detaljerna, skit i din morsa. Snabbspola framåt.

Okej.

Ja du, jag jobbade på posten.

Det var faktiskt det bästa jobb som jag nånsin har haft.

Jag har alltid gillat att titta in i andra människors världar.

Det var ingen dans på rosor för det mesta.

ÖMTÅLIGT

FÖRDÄRVLIGT

Mamma säger alltid att om livet håller dig nere-

- ska du bara hitta dem du älskar och hålla dem nära livet ut.

- Hej! - Hej, mrs Jenkins.

- Biscuit, det är bara Baron. - Hej, Biscuit!

Åh, vännen. Min dotterdotters bröllopsinbjudan.

Barnet är på väg och de har precis köpt en villavagn vid...

Åh. Signe dig.

För vissa går det fortare än för andra.

- Min mamma behöver mig. - Du måste tänka på dig själv också.

- Ingen av oss blir yngre. - Okej.

"Finns det liv så finns det hopp."

Hey, pausa snabbt. Vad är det här med "krocket"?

- Vad då för nåt? - Du sa precis "krocket".

Krocket? Nej, brodyr.

- Brodyr typ som stickning? - Jag vet, jag har en mormor.

Jag försöker hänga med i historien, men du måste måla bättre. Fattar du?

Det gör jag. Tror jag.

Dagen är inne, Baron.

Jag har i ett halvår bett dig klippa av din jäkla håryeti. Få väck den.

Mrs Sandy, jag sa ju att jag har haft frisyren...

Du jobbar inte längre på posten.

Din anställning är härmed upphävd.

- Mamma behöver att jag jobbar... - Inte nu. Inte här.

Raring, du fick jobbet.

Vänta. Blev du av med ditt jobb för att du inte ville klippa dig?

Jag såg en gång en video om reggaekillar på nån ö.

Deras dreadlocks definierade dem.

Jag tänker aldrig klippa mig.

Ja, du är en veritabel jävla Bob Marley.

Tack.

VIKTIGT MEDDELANDE OM PRISET PÅ PLEONEXIA

AVISERING OM PRISHÖJNING

Hej, mamma. Jag har dina MoonPies.

De ska höja medicinpriset igen.

De där typerna står lägre än en ormbuk i ett vagnsspår.

Gapa.

Oroa dig inte alls.

Jag hittar en lösning.

Det finns ingen nånstans som anställer nån nånstans.

Hej, Ron.

Nån sa en gång att allt blir värre innan det blir bättre.

Men för mig var livet helt jäkla värdelöst.

Men just då... ur tomma intet...

- Rödglödande som eld. - Åh jävlar, du gillar rödtoppar.

Nej, nej. Hon hade rosa hår. Det vackraste jag nånsin sett.

Min drömtjej.

Jag trodde att du var död.

Att hitta ett lik hade varit min veckas höjdpunkt.

Nej, jag är inte död, tror jag.

- Bor du i den här hålan? - Ja.

- Vad finns här att göra? - Inget.

Inget? Finns här inget att göra?

Jag vet inte...

Okej.

Nåja... Så kan man också göra det.

Vi har en stig där man kan höra bältorna skrika på natten.

Ett övergivet bottenlöst stenbrott.

Folk i små hus med stora drömmar och inga pengar.

Posten med en surkärring till chef som hatar långt hår utan anledning.

Ett rödljus, en glassbar.

Så trevliga ortsbor att vi har varken polis eller brandkår.

Jag vet inte var du kommer ifrån, men vi har inte mycket.

Jag har inget, men... det är hemma.

Och det är den enda plats som jag känner till.

Wow.

Tänker du visa mig runt, eller?

Marmalade.

Det är mitt namn. Marmalade.

Det låter som namn och sylt i ett.

- Det har jag hört förut. - Jag heter Baron.

Du fäktar som en docka. Vi drar innan du hugger ner hela skogen.

Är du okej?

Eller känner du bara för att glo på mig extremt pinsamt länge?

Okej.

Jamen, hoppla, dockan!

Lova att inte hugga skallen av mig.

Efter det var vi oskiljaktiga.

Som en och samma person i ett.

Ett. Två. Tre.

Aubergine!

- Jag vet. Hur många är det? - Fyra.

Fyra av tio. Det är inte dåligt, det är typ hälften.

Vet du... Jag pajar också träd.

Som du gjorde där. När jag var liten flicka i alla fall.

Varför gjorde du det?

Det är som... Jag kan inte beskriva det.

- Skål då, din ål. - Skål.

- Vill du smaka på min? - Visst.

Min kära, gamla mamsen gifte sig till slut med en annan jävla tönt.

Så ja, jag fakking drog. Igen.

Luffade runt lite och träffade sen en slemhög i Bug Bay.

Men han gav mig Tjocka Bertha. Det kallar jag henne. Tjocka B.

- Han bara gav dig bilen? - Ja.

Han bara gav mig den.

Vem vet var jag dyker upp nästa gång, va?

Jag kan inte lämna min mamma.

Hon var inte min riktiga mamma. Nej, den kvinnan är nåt helt annat.

Jag har bott i fosterhem sen... fanimej i evigheter.

Jag säger det aldrig till folk, men min pappa var astronaut.

Skitsnack.

Mamma sa det. Vi sågs aldrig för att han byggde en raket.

Men den exploderade med honom i.

I rymden.

Wow.

Ja, vore det inte för mamma hade jag dragit härifrån.

- Vad heter hon? - Hon heter Eda. Mama Eda.

- Mama Eda. Jag gillar det. - Hon är svårt sjuk.

De höjde priset på hennes medicin över en natt.

Ingen har råd med det. Utom nån girigbuk där ute.

Och han är så rik-

- att han bara köper en ny båt när hans första blir våt.

Vet du vad jag brukar säga?

Jag säger att när systemet sviker dig...

...måste du bara skapa ditt eget jäkla system.

De kommer få det de förtjänar. Oroa dig inte för det.

De får det de förtjänar.

Baron, jag har två frågor till dig. Säg till om jag är för framfusig.

Fråga ett.

Har du nåt ställe där jag kan sova i natt?

- Ja. - Det var som fan.

- Vad är den andra frågan? - Jag hade inte en till.

Det var bara typ som reserv utifall du sa nej på den första.

Vill du visa mig stenbrottet, eller?

Hoppsan.

Det är okej. Jag skulle inte ha lämnat den där.

Mamma?

- Hej, mamma. - Hej, Mama Eda. Jag heter Marmalade.

Baron har berättat massor om dig. Det känns som att jag känner dig.

Förlåt.

- Jag är trött, så... - Då ska jag lämna dig ifred.

Jo, Marmalade... Hey. Drar du iväg i morgon bitti?

Det beror på. Om jag inte får jobbet-

kanske jag hittar på en ny plan.

Du vet, för dig och mig. Och Mama Eda så klart.