Wild Target

Jag ger, jag gav, jag har gett.

Jag flyger, jag flög, jag har flugit.

Saken är åtgärdad. 47.

Hälften nu, hälften senare.

Varför måste de alltid göra så?

- Vad heter du? - Jag heter Pierre Bertrand.

Jag är 32 år och jag arbetar som brevbärare.

Och nu hela meningen. Varsågod.

Jag heter Victor Maynard. Jag är 54 år och arbetar som yrkesmördare.

- Jag älskar dig. - Håll tyst!

- Vem är du? - Jag heter Victor Maynard.

Jag är 54 år och arbetar som yrkesmördare.

Vill du ha lite kaffe?

Victor Maynard.

Jag älskar dig.

Vart ska vi?

- Det var inte jag. - Jag älskar dig, Victor Maynard.

- Victor Maynard, jag älskar dig. - Helvete...

Män som lever för länge med sina mödrar blir ofta homosexuella.

- Du och jag bodde ihop länge. - Ja.

- Du är väl inte lagd åt det hållet? - Jag tror inte det.

Vad är problemet, då?

- Jag kan inte stanna längre. - Jag fick kortet från Paris.

36 meter med ljuddämpare. Din far skulle ha blivit stolt.

- Du gör ju internationell karriär. - Jag kommer snart igen.

- Det är din födelsedag. - Inte förrän...

FLICKA STRÖPS I BIOGRAF

- Du borde inte... - Alla är där - från det första.

"Dragspelarens död." Det finns många tomma sidor kvar.

En fin karriär. Ett fint arv.

KOMIKERPARMÖRDADES

- Du fyller 55, Victor. - Jag vet.

Din far var 55 när du föddes.

Jag har börjat sticka. Blått till en pojke. Vi kan ju alltid hoppas.

- Hej då, mamma. - Nån måste ta över efter dig.

Kunnandet får inte gå förlorat.

Jag har också en present.

Han heter Roger. Papegojan Roger.

Tack.

Jag är särskilt förtjust i Bourgogne-viner. Och ni?

- Fel sida av vägen! - ldiot!

RESTAURERINGSAVDELNINGEN

- Rose... - Har du den?

Jag är orolig.

- Jag vill inte göra det. - Vi var ju överens.

Men...?

Du måste lova att inget skadligt kommer att hända målningen.

Jerry...

Jag lovar.

Om du gör det, så blir jag väldigt lycklig.

Och om inte det räcker, så tänk på pengarna.

Tänker du på det, Jerry?

Herregud, så vacker den är!

- Var är kopian? - Det är kopian.

Här är originalet.

Den är inte torr än.

Blanda inte ihop dem.

Kulturministern säger sig vara besviken över försäljningen-

- av ett Rembrandt-porträtt som lånats av National Gallery sen 1956.

Ministern säger att man inte kunde bjuda över den utländska köparen.

Vi var överens om 900.

900000. Annars behåller jag den.

Då så. Jag behåller den.

Lugn, lugn...

Jag skojade bara.

Perfekt, mr Ferguson. Utan någon som helst tvekan.

- Vad var det jag sa? - Man tappar andan.

- Hur kom du över den? - Det säger jag inte.

Vi vet inte hur, men vi vet varför. - Barney, pengarna.

800000 pund.

- Vi var överens om nio. - Vi sa åtta.

- Nio! - Åtta.

Då säger vi nio.

900000, annars behåller jag den. Jag behåller den.

Jag sa precis ja till nio!

En miljon.

- Du är galen. - Då behåller jag den.

Jag är ingen gangster.

Men jag handlade med fastigheter i 20 år. lnget kan hindra mig.

Lugn.

Jag skojade bara.

Har vi så mycket kontanter?

Denna juvel...

Den slutgiltiga bilden av en mans orädda samtal med sitt inre jag...

...är nu min.

Mr Tsarkov får en bra förfalskning. Han kan ändå inte se skillnaden!

Men det kan jag. Jag har näsa för sånt här.

Ni har... På er...

Vad snackar han om?

- Det är en förfalskning. - Omöjligt!

Det är en förfalskning!

Titta på det gula här, så...

- Hon bytte ut den. - Det menar ni inte?

Tre, två, ett.

Du har en ny kund.

Den har inte en skråma.

- Det här kan ge mig stora problem. - Ja. Ungefär så här stora.

- Rose... - Vad är det?

- Utmana inte ödet. - Vad skulle kunna hända mig?

PROVRUM

Hon är helt gränslös.

- Hej! - Hej, gullet.

Jag ska bara byta om.

Ser du nåt du tycker om?

- Nåt att dricka? - Ja...

Hej då!

Äntligen.

- Allt väl? - Ja då. Rum 27.

Jag kom ihåg det. Du har inga meddelanden.

- Det är så jag vill ha det. - En ensamvarg, va?

Tryck på knappen vid din säng om du ändrar dig.

Hur mycket väger du?

Du har begått den största synden, Victor.

Du måste återfå kundens förtroende. Familjens rykte står på spel.

- Ja, mamma. - De lejer en konkurrent.

- Nån som är bättre och yngre än du. - Det kan stämma.

- Vad ska jag göra? - Det finns bara en lösning:

Be om ursäkt och gör jobbet gratis. Döda henne och återlämna pengarna.

HANDTVÄTT AV BILAR

- Hoppa in i bilen. - Han tänkte ju döda dig.

Nycklarna.

Skynda på!

- Hur kunde de leja en mördare? - Vad gör jag?

Sitt stilla.

Barney...

Säg inte det.

Gå ut - nu.

Stopp!

Ställ er mot väggen. Båda två!

- Herregud... Vad har jag gjort? - Vem är du?

- Vem är du? - Känner ni inte varandra?

Jag tvättar bilar. Jag har aldrig rört ett vapen förr.

Du skulle skjuta dem. Honom och... Är hon?

Hon svimmade bara. Har du aldrig skjutit förr?

- Ge den till mig. - Gör inte det. Han skjuter dig.

Det gör jag inte. - Du räddade ju mitt liv.

Gör inte det.

Lägg den där han inte når den, så att ingen kommer till skada.

Jag ger honom den. Jag sköt inte honom, så han är inte så arg på mig.

Jag är inte arg på dig. Jag lovar.

Duktig pojke. Bra gjort.

Jag sa ju det.

Bra skjutet. Du dödade inte honom, men...

- Jag ville inte döda honom! - Nej, det är klart.

- Men jag känner mig skärrad. - Det är förståeligt.

Men när jag gjorde det var jag lugn - som om jag hade massor av tid på mig.

Ursäkta mig.

- Vad hände? - Jag sköt honom...

Grabben hade inget val. Nu måste vi gömma honom.

- Tänker ni döda honom? - Självklart inte.

Vi måste döda honom. Han har sett oss.

- Kan vi inte gå till polisen? - Polisen kan inte skydda oss.

Sluta!

Du har rätt. Det tar ett tag innan han vaknar, så vi hinner sticka.

Gå bland mycket folk så att du inte blir skuggad.

- Varför? - Det kvittar.

Är du privatdeckare?

Vad gör ni? Jag är rädd.

- Var är killen? - Han stack.

Jag vet inte vem du är. Men kan jag lita på dig?

Det här var ingen slump. Hans chef vill döda mig.

Man får hoppas att det går fort när det sker - som för honom.

Jag önskar nästan att det kunde ske nu.

Så att jag slipper undra när det blir.

Herregud...

Jag måste kissa. Det är nog nerverna.

Har du en pappersnäsduk?

Silke... Så fint.

Här.

De dödar väl inte för mindre än en miljon?

Det är ingenting för dem. Varför måste folk vara så lättlurade?

Vart ska du? Jag behöver en livvakt och du kan skjuta. Jag kan betala!

Du kan få en handpenning nu. Jag har mycket mer i väskan. Snälla...

- Jag kan inte hjälpa dig. - Du kan inte överge mig så här...

Det är du alldeles för snäll för. Jag ber dig.

- Jag kan inte skydda dig. Tro mig. - Jag känner mig trygg med dig.

Du är klok, lugn och stabil. Du är som en urgammal ek.

Hälften nu och hälften senare.

- Ska jag köra? Du verkar... - Jag är omskakad.

- De här är i vägen. - Stal du hans stövlar?

Han behöver väl inte dem mer?

- Varför är du beväpnad? - Det är jag bara i tjänsten.

- Jag är privatdetektiv. - Du ser inte ut som en sån.

- Vad gjorde du här? - Spanade på en kunds fru.

Hon hade ett hemligt möte med en man i en bil.

Ett hemligt möte? Hur mycket kostar du per vecka?

- Jag är för dyr. 30000 pund. - Då säger vi det. Nu kör jag ut.

- Jag vill ha skydd dygnet runt. - Det går inte.

Huka dig! Kör över honom!

Vad gör du? Hoppa in!

In med dig!

Jag ser inget!

Jag räddade ditt liv och nu dödade du mig nästan.

Gasen i botten - nu!

- Vart ska vi nu? - Vi ska leta upp ett diskret hotell.

"Diskret"? Det här är ju rena lyxen.

De kollar de billiga hotellen. Här letar de inte.

Tre...

- Tre rum, tack. - Javisst, sir. Hur var namnet?

- Smith. - Smith.