The Sympathizer - First Season

Vad är det?

Jag vill bara vara säker.

- Gällande vad? - Dumpling.

- Varför är du här så sent? - Förlåt.

Varför kom du hela vägen hit bara för det?

Gör det som känns lämpligt. Du vet vad som måste göras.

Nu går vi och lägger oss.

Han stank av sprit.

Jaså, hade du druckit?

- Hur kan kommendanten ens fråga det? - Ja, ja... Vad hände sen?

När jag berättade om generalens undvikande svar för Bon-

skrattade han åt mig och sa: "Vad förväntade du dig av generalen?"

"Han säger aldrig vad du ska göra, men om du inte gör det blir du dödad."

Kamrat kommendant, uppviglaren är i gång igen.

Det här jäkla lägret fungerar inte utan mig.

Jag kommer strax. Ge honom penna och papper.

I sådana här situationer finns det tre alternativ.

Vilket föredrar generalen?

En offentlig avrättning, en olycka, eller ett mystiskt försvinnande?

En offentlig avrättning som ser ut som en olycka, så klart.

Då borde det vara ett väpnat rån. Jag kan få det att se ut som det.

Nej, jag måste göra det. Generalen bad mig.

- Du har ingen erfarenhet. - Men det har du?

Vi pratar om ett beställningsmord.

Det är inte som att hoppa fallskärm och skjuta med kpist.

Saken är den att jag inte var en vanlig fallskärmsjägare.

- Vad menar du? - Du har väl hört talas om F6-programmet?

Vad då?

Förlåt, jag berättade aldrig för dig eller Man.

F6 var ett topphemligt program. Du vet vad det innebär.

F6. Liemannen.

Det var hemskt att få veta att min vän var en yrkesmördare-

som hade dödat dussintals av våra kamrater.

Men ärligt talat var det också en lättnad.

Jag var inte den enda som hade ljugit i alla dessa år.

Och jag hade användning för hans expertis.

Titta. Det är dags för godis.

Ser du? Han gör samma sak varje dag. Det har varit samma rutin i en vecka.

Vet du vad?

Du har blivit pratsam på sistone. Vad är det med dig?

Svara.

Du sa just att jag är för pratsam.

Klockan tolv - som vanligt.

Just det, de har precis fått tvillingar. Pojkar, eller en pojke och en flicka?

- Jag vet inte. Fan! - Vad är det?

Varför tog hon med sig bebisarna i en jävla barnvagn?

Jag ville inte se dem.

- Du skulle ändå behöva se dem på festen. - Festen?

- Fan, säg inte... - Vi är bjudna.

Han kom förbi spritbutiken.

Dumpling är väldigt stolt att hans mamma ska fylla 80 år. Han sa...

Som det ser ut nu lever hon säkert längre än mig.

- Jag undrar hur Man mår? - Om han inte tog sig ut...

...blir han säkert torterad just nu i ett så kallat omskolningsläger.

- Skit samma. - Bon, nej!

Vänta! Tänk om någon ser oss?

Lugn gata, en avfart till motorvägen... Området är ändå riskfyllt.

Om vi tar hans plånbok tror polisen att det var ett rån.

Är du galen? Vill du göra det där hans familj bor?

Hör på. Det här är dödszonen.

Mellan bilen, väggen och kanalen kan han inte fly.

Ett skott - bakom örat eller i pannan, beroende på vilket håll han vänder sig åt.

Hur som helst blir det en sörja. Har du sett hjärnsubstans?

- Självklart, jag älskar det. - Jag hatar att få det i munnen.

Det är svart och har bitar med koagulerat blod.

Min son har tyvärr åkt till jobbet och hans fru är ute med tvillingarna.

Det är bara jag hemma. Ensam, som vanligt.

Jag förstår. Vi kommer tillbaka en annan gång.

Ni har åkt ända hit. Ska ni gå redan?

Var inte ni på väg ut själv?

Nej. Nej...

- Majoren verkar ha blivit en gottegris. - Nej, de ska distribueras.

Han vill bli rik - som en riktig amerikan.

Men vilken dålig värdinna jag är!

Vi kan inte göra det i carporten. Inte när hans mamma är här.

- Jag visste att du skulle säga så. - Hon kommer att höra allt.

- Hon kommer att tro att det är en bildörr. - Tyst, det är inget fel på hennes hörsel.

- Kom igen, hon är jättegammal. - Kan vi gå nu?

Nej, ni får inte gå än! Jag vill bjuda på något speciellt.

Jag måste gömma dem för min son.

Paille d'Or-kex med hallon.

Vad var det som du inte gillar att äta? Du sa det nyss, när ni var där ute.

- Ursäkta? - Något med bitar...

Svart med koagulerat blod?

Vi håller på att bestämma menyn till min fest på lördag.

Blodpudding. Bon gillar inte blodpudding.

- Blodpudding? - Det lagas med blod, som tiet canh.

Oroa dig inte, vi ska fira mitt långa liv. Vi skulle aldrig servera blodpudding.

Kapten, varför har du ingen fru än? Du är så stilig och smart.

- Ni vet varför. - Det? Struntprat, det här är USA!

Ingen här bryr sig om du är en oäkting.

Lova att du tar med en dejt till festen.

- Varför dyker du upp här? - Jag tänkte bara titta förbi.

Vi kanske måste lägga till en regel - inga oväntade besök.

Du ser bra ut.

Du ser inte så pjåkig ut själv, med tanke på att du bara tittar förbi.

Har du varit på en fest för att fira ett långt liv?

Nej, men kan jag ha sett en i ett avsnitt av "Star Trek"?

Vill du att jag ska följa med?

Om jag går med på det... Hur ska du presentera mig för gästerna?

Varför känns det som att det inte finns ett bra svar på den frågan?

Det är ingen fälla. Slappna av, du är för spänd ibland.

Du har rätt, men betyder det att du följer med?

Jag ringer dig i kväll.

Så sorgligt.

Följer du...

- Följer du efter mig? - Nej, det är en slump. Därav min häpnad.

- Jag visste inte att du hade en hund. - Den här? Den är rekvisita.

Ingen bryr sig om en homosexuell man som rastar sin löjliga hund.

- Homosexuell? - Jag är hur jag behöver vara, som du.

Tillhör han CIA?

Han är väl lagd åt det misstänksamma hållet.

På tal om det, hur går det med generalens misstankar?

Hittade din kontakt i Saigon något värt att undersöka?

Dämpa generalens oro genast. Varför? För att vi behöver honom.

Men han är väl bara en maktlös clown nu?

Ja, men han är fortfarande kung. En clown med krona.

Så sluta svamla och hitta lite jävla bevis.

Det skulle gynna dig också. Det var du som misstänkte godisföretaget.

Hitta något gott som generalen kan suga på.

- Bevis? - Vi kan ta i med hårdhandskarna.

Men vad gör vi om han förnekar det? Kom ihåg, det här är USA.

Om ändå vi var i Vietnam där man kan tortera civilpersoner.

Måste jag verkligen plocka upp det?

- En skötsam, homosexuell man skulle det. - Herregud, du har rätt.

Nej, ät inte upp det!

- Tänk om jag inte hittar bevis? - Då går du vidare till nästa kille.

Sen till nästa kille och nästa efter det till du hittar något.

En sak till. Kan du ta hand om det här?

Nu går vi.

Jag struntade i att spioner ska ha tålamod och frågade Man en sista gång.

Majoren var oskyldig - så oskyldig man kunde vara i den armén.

STÖD VÅRA REPRESENTANTER

NED GODWIN TILL KONGRESSEN

Men jag fick inget direktiv från Man om jag borde döda majoren eller inte.

Jag började undra om det var ett tyst nej eller ett tyst ja.

Varför är han fortfarande kvar?

Jag är utsvulten.

Jag sa ju det. Det är inte så enkelt.

Vi måste iaktta hans rutiner i en månad...

Vem är den jäveln?

Killar med tandpetare innebär alltid problem.

Skit samma.

Du...

Major?

Det är inte som det ser ut.

- Vad ser det ut som? - Vi är affärspartner.

- Vad bedriver ni för slags affärer? - Saken är den...

Jag ska vara ärlig. Jag har en liten exportfirma vid sidan av.

Menar du det där?

Gammalt godis. Jag säljer det till rabatterade priser.

Jag försöker bara stärka den svarta marknaden i Saigon-

vilket destabiliserar kommunistregimens ekonomi.

Saigon? Säljer du ruttet amerikanskt godis till vårt eget folk?

Det är inte ruttet!

Visst, det har passerat bäst före-datumet, men det är inte ruttet.

Det är som min mamma - fortfarande fräscht!

Snälla, säg inget till generalen. Han skulle inte förstå.

- Han kanske skulle... - Snälla.

Vi är i en ny värld.

Man kan gå hur långt som helst och klättra hur högt som helst-

så länge man tjänar pengar.

I USA är vi inte bara en kines och en oäkting.

Om du hänger dig åt det här landet blir du en riktig amerikan.

Men om du inte gör det...

...blir du ett spöke som vandrar mellan två världar för alltid.

Bra sagt.

Omfamnad av mannen som jag skulle döda kom jag att tänka på hans mamma.

Hur långt har du kommit?

"Omfamnad av mannen som jag skulle döda kom jag att tänka på hans mamma."

- Är ni verkligen flyktingar? - Asiatiska familjer, du vet.

Jag vet inte hur fick han ihop tillräckligt för allt det här.

Ms Mori.

Jag kommer strax.

Vilket svek.

- Av vem? - Är det inte uppenbart?

Majoren?

Hur vågar hon förödmjuka sin pappa inför oss alla?

Hur vågar majoren tillåta henne att hora på scenen?

Jag skulle inte behöva genomlida det här om du hade gjort ditt jävla jobb.

Jag ville vara generös och låta honom fira sin mammas 80-årsdag.

Generös? Får du avgöra om du ska visa generositet?

Tack, tack.

Kan alla slå sig ner på sina tilldelade platser?

Mina damer och herrar, jag har förberett en gåva till min mamma.

Mamma...

När jag rör vid min navel-

minns jag hur du och jag var sammanlänkade.

- Lana? - Inte skolflickan du minns.

Grattis.

I dag tar du också steget från att vara "någons dotter".

Du, då? Tog du steget från att vara "någons adjutant"?

Jag hoppas det.

- Du har en underbar sångröst. - Tack.

Det här är generalens dotter. Lana, menar jag.

Det här är min chef. Min flickvän, menar jag. Ms Mori.

Sofia.

Kom, vi tar något att dricka.

- Jag följer med. Vill du ha en Margarita? - Visst, om du hittar en.

Du är mitt hem och mitt hjärta.