Winter Sleep (Kış Uykusu)

-God morgon. Har ni ätit? -God morgon. Ja, tack.

Jag har plockat svamp. Ska jag steka upp lite?

Nej, tack. Jag är inte hungrig. Tack.

Okej. Ha en bra dag.

-Jo... Har ni hästar på hotellet? -Nej, vi har inga hästar.

Jaså? Jag såg foton med hästar på er hemsida.

Det stämmer. Det finns många vildhästar i trakten.

-Det är bara för att göra reklam. -Jag förstår...

-God morgon. -Var har du varit?

-Jag är här. -Vår gäst ville ju ha frukost.

-Var är Hidayet? -Han är här nånstans.

Ska jag komma med kaffet, herr Aydin? Kaffe?

-Jag har hittat svamp. -Jaså? Var då nånstans?

Är Nihal uppe?

Ja, hon var uppe tidigt och har ätit.

-Är hon på sitt rum? -Jag vet inte. Jag tror det.

-Är Necla uppe? -Hon har inte kommit ner än.

Jaså inte?

Bär in kaffet på kontoret.

VINTERDVALA

-Kommer hundarna inte att bitas? -Nej då, herr Aydin.

Ekrem!

Ekrem!

Jag fångar hästar av Turkiets tuffaste ras.

-Vi har sett hästar för 600. -Hur gamla var de?

Hur såg ben och senor ut? Lungorna? Hjärtat? Det vet ni inte.

Ni lär ångra er. Ni betalar 500, men får 300 sen.

Jag fångar en ung och kraftig en som blir er vän för livet.

-Kan man välja färg? -Javisst.

Jag ser på hovarna om den är robust.

Jag fångade en för två år sen.

Jag lät den delta-

i jockeyklubbens distansritt.

Den vann 80 km-loppet.

Killarna sa att den var liten som en åsna. "Åsnor leder kameler", sa jag.

Det är anatoliska hästar, det! Den vann med 45 minuter.

-45 minuter? -27 hästar deltog.

Våra förfäders hästar är vackra och uthålliga.

-När kan vi göra det? -När jag hinner och vädret tillåter.

-Nästa vecka? -Om leran har torkat. Jag hör av mig.

Har den andre betalat efter varningen?

Nej, herr Aydin.

Enligt advokaten kan han vräkas om två månader.

Hur skulle det gå till? Lagen är på hyresgästernas sida.

Det vet de inte, herr Aydin.

Jag tror inte ens att de har anlitat nån advokat.

Ibland vill jag bara sälja allt, trots att jag ärvt husen av min far.

De vet att ni är lite blödig. Det är därför de inte betalar.

Annars brukar folk betala här. Hur kan man bara strunta i att betala?

Vad annat kan jag göra, Hidayet?

På vilket sätt är jag blödig?

Vi stämmer dem. Vad annat kan jag göra?

Det finns en massa saker man kan göra, men strunt i det...

Din jävel!

Kom hit!

Upp med dig! Kom nu, annars...

-Vad händer? Varför är han blöt? -Han föll i vattnet.

Han ville hoppa över bäcken, men halkade.

-Gjorde han sig illa? -Nej, han är bara lite blöt.

-Varför slängde han stenen? -Han måste hem innan han blir kall.

-Jag ska förklara, herr Aydin. -Okej.

Kliv ur!

-Jag vill säga några ord till dem. -Okej.

Hamdi hodja!

Gå in.

God dag.

-God dag. Vad står på? -Inget.

Grabben föll i vattnet.

-Var då? Hur då? -Vid Issiz.

Han halkade när han ville hoppa över bäcken.

Vad gjorde han där?

Han spanade efter vår bil. Han slängde en sten som krossade rutan.

Det var knappt att jag lyckades bromsa in för att undvika en olycka.

-Min son Ilyas? -Ja.

-Krossade han er ruta med en sten? -Kom och se själv.

-Hur kan en grabb lyckas med det? -Säg det, Ismail. Det är din son.

Lägg av! Vad vill du?

Vad jag vill? Se på rutan! Du borde förklara dig.

Det är allvarligt. Vi var nära att köra av vägen. Skulle jag ha tigit?

-Har jag fel? -Vi ska betala den.

Det handlar inte om pengar.

Ropa på din son och fråga vad det tog åt honom.

Han vägrar att prata med oss.

Vi höll på att dö på grund av hans jäkla sten!

Det är allvarligt, Ismail.

Ilyas!

Ilyas! Kom hit!

Kastade du stenen?

Var det du?

Ilyas, kastade du stenen?

Gå in.

Det där var onödigt. Det finns ingen anledning att överdriva.

Men det är viktigt. Det är därför jag tog upp det med dig.

Hidayet.

Är ni nöjda nu? Känns det bättre nu?

En örfil mot en trasig ruta? Räcker det?

Eller ska jag ropa på honom och fortsätta?

Vad står på, Ismail? - Hidayet?

Grabben föll i vattnet. Vi körde hem honom. Det borde vi inte ha gjort.

-Ilyas hade sönder deras ruta. -Deras ruta?

-Ja, de vill ha betalt. -Har jag sagt det?

Vi ville inte att han skulle bli kall.

Lägg av.

Ni tog kylen och tv:n som betalning för hyran.

Ska ni hämnas på grabben nu?

-Ismail, försök inte. -Vad då?

-Sluta käfta emot. -Käftar jag emot?

-Ismail, passa dig. -Vad fan är det med dig?

-Nu räcker det. -Inte den tonen!

-Lägg av nu! -Sluta bråka! Vem tror du att du är?

-Jag har inte tid med det här. -Släpp mig!

-Ismail! -Kom igen, bara!

Nu räcker det! Ismail, hör på mig!

-Släpp mig! Jag ska döda den jäveln! -Ismail, sluta!

Jag ska göra mos av den jäveln! - Jag ska förstöra ditt liv!

Försvinn!

-Svär inte, din jävel! -Håll käften!

Ismail, nu räcker det. Kom!

-Dra åt helvete! -Gå in med honom.

-Vilket svin... -Hoppa in.

-Ska du argumentera med ett fyllo? -Han slutade ju aldrig svära.

Jag går och ser vad det är.

Helvete...

Hidayet, jag är ledsen. Jag är lika chockad, jag. Vad ska jag säga...?

Vad är det frågan om, Hamdi? Jag begriper ingenting.

-Det var för att du var med. -Rutan är trasig. Vi ska betala den.

Hyran också, så fort vi kan.

Vi har inte glömt. Jag ska betala själv, men vi har det lite svårt nu.

-Det var inte därför vi kom. -Men vi glömmer inte våra skulder.

Det visste herr Aydins far. Han behövde aldrig beklaga sig över oss.

Vi kom bra överens.

Ni hade inte behövt skämma ut oss på det här viset.

Eller hur, Hidayet? Vi har vår stolthet.

Sluta säga så där, Hamdi.

Vi har inte sagt nåt på månader. Måste vi urskulda oss?

-Det räcker nu, Hidayet. -Varför skickar ni en inkasserare?

Ni kunde ha pratat med oss.

-Kommunicera! -Nu åker vi.

Har vi inte gjort det?

Hur många gånger har jag pratat med dig, Hamdi? Nå?

-Tusen gånger! -Nu räcker det!

-Sa vi inte att det skulle ordna sig? -Nå? Har det gjort det?

Har det ordnat sig, Hamdi? Nu räcker det.

Ursäkta oss igen, herr Aydin. Jag ska komma och betala rutan.

Ni ska få se. Det ordnar sig.

Så fort som möjligt. Jag kommer när det passar.

-Okej. -Oroa er inte!

-Du slösar tid på vad som helst. -Vilken nolla!

-Jag beklagar igen. -En riktig nolla!

Hej då!

Trevlig resa!

Vilken jävla idiot!

Fatma, kom och titta!

-Vad är det för nåt? -Vad tror du?

Ställ ifrån dig det där. Här.

-Var ska jag ställa dem? -På baksidan, på terrassen.

Var försiktig så att de inte går sönder!

-Ge mig dem. Jag ska byta rutan. -Okej.

Nåt annat?

-Nej. -Ska jag ta en originalvindruta?

Var hittar du det?

Ingenstans. Det är därför jag frågar.

Va?

Åk nu, Hidayet.

-Har vi gäster? -Läraren Levent är här.

-Har de druckit te? -Ja, och nu vill de ha kaffe.

Hej! Har ni haft en trevlig promenad?

Ja.

-Behöver ni nåt? -Nej, tack.

-Är ni hungriga? -Nej, tack.

Tack.

-Vad gör du? -Inget speciellt.

-Min brors örtte... -Det var snällt av dig.

-Tur att du finns! -Det är salvia, inte lindblomste.

Det blir jättebra.

Fortsätt du, jag ska läsa tidningar.

Ja, gör det.

Skriver du din ledare?

Jag försöker.

Jag läste den du skrev förra veckan.

-Jag gillade den. -Vilken då?

Den om bristen på estetisk känsla i Anatoliens byar. Den var bra.

Hur gör du för att alltid hitta intressanta idéer?

-Gillade du den verkligen? -Ja, den var bra.

Det handlar inte om pengar. Fattigdom har alltid funnits.

Tre oliver kan läggas vackert på ett fat eller grävas upp ur en plastpåse.

-Jag förstår vad du menar. -Vi var hos vår hyresgäst, hodjan.

-Jaså? -Du skulle sett vilken röra det var!

-Gick ni in? -Nej, vi var bara i trädgården.

Huset är helt förfallet, trots att det bor en kvinna där.

Är man troende ska man väl föregå med gott exempel i samhället!

-Hålla rent och snyggt. -Vem är han? Känner jag honom?

Nej, det är en gammal hyresgäst från pappas tid.

Jag skulle inte känna igen honom på gatan. En skum, sjavig typ.

Jag vet inte, jag... Ska inte troende föregå med gott exempel?

Framför allt på landsbygden. Jag borde kanske skriva om det?

Bara jag tänker på det ryser jag.

Ja, skriv om vad du vill.

Kan du inte skriva för en stor tidning i stället för lokalblaskan?

Med tanke på allt jobb du lägger ner...