The first 200 lines.
Denna film är baserad på verkliga händelser.
En del scener och dialoger är ett utslag av kreativ frihet-
- hellre än en skildring av vad som verkligen skedde.
Din mamma är upptagen på kasinot. Hade ni en trevlig resa?
Ni minns inte mig, men vi träffades när ni gick i skolan.
Jag var examensvakt.
Ni glömde nog det snabbt efter att ni klarat examen, eller hur?
- Bagaget kommer på band 3. - Jag har inget bagage.
- Er mamma längtar efter er. - Varför är hon inte här, då?
- Hon ville att jag skulle hämta er. - Varför då?
Jag är advokat. Jag kan ta hand om skilsmässor.
Jag förstår.
- God dag, mademoiselle. - God dag, Mario. Till stranden.
Er mor väntar.
- Ni vet inte vad ni går miste om. - Jag får öroninflammation av att bada.
Jag undviker stranden.
- Har ni en cigarett? - Ja.
- Ni blir förkyld. - Tack.
- Är Agnelet ert riktiga namn? - Javisst.
- Det passar er inte. - Inte?
Ni liknar inte ett litet lamm.
- Vad liknar jag, då? - Jag vet inte.
- Vi kanske borde gå. - Vi har tid.
Jag är ledsen, men efter flygresan insisterade hon på att bada.
Det var dumt att skicka er. Var är hon?
I bilen. Jag tror inte hon gillar kasinon.
Åk hem, Maurice. Ni har jobbat tillräckligt i dag.
Jag tar hand om det, tack.
Er advokat är charmerande. Han ler som en liten pojke.
Ni har så rätt, miss Horchstein, och han ler väldigt mycket.
10 000 till madame? Kan jag placera markerna, madame?
12...? Och 18.
- Och... 30. - 30 också.
Varsågod, madame.
Varsågoda att spela.
Inga fler insatser.
11 vinner.
- Du är mycket vacker. - Lögnare.
Mario, sätt fart.
Du behöver klänningar, lite färg. Du går alltid i byxor och svart.
Den där hårfärgen får ansiktet att se hårt ut.
Jag färgade det spontant i går. Jag ville förändra mig.
- Straffar du dig själv för skilsmässan? - Du låter som Macha Béranger.
Jag lyssnar på hennes radioprogram på vägen hem varje kväll.
- Jag kom tillbaka för att jobba. - Jobba?
Tillbaka till universitetet?
- Vad ska du göra? - Sälja mina aktier och öppna butik.
En butik? Varför då? Jag behåller dina aktier.
- Men... - Jag vill inte tala om det.
- Låt mig landa först. - Okej.
Jag vet att jag är självisk, men jag är så glad att du är tillbaka.
Förlåt att jag är så rakt på.
Trevligt att ni kom, herrn. Ni kallas det, eller hur?
Ja, men jag gillar inte att kallas det. Säg Maurice, som alla andra.
- Varför går ni alltid i kostym, Maurice? - Er mors önskningar är min lag.
Ni borde prova, Maurice. Det är väldigt lätt...
Ni vet inte vilket håll den flyger åt. Ni måste förutse dess bana.
- Det är bra träning. - Okej. Jag vet inte om jag kan.
Får jag låna de där?
Jag för över pengar till ditt konto i morgon.
- Ett förskott på aktierna? - Nej, det är pengar jag ger dig.
- Jag vill bara ha det som är mitt. - Jag kan inte köpa din andel nu.
Du sitter i styrelsen. Du kommer se hur allvarlig situationen är.
- Varför säljer vi inte Palais? - Skojar du? Det är mitt liv.
- Är det min tur? - Han är först.
- Behöver ni min hjälp, madame Le Roux? - Nej, tack.
- Ville ni träffa mig, monsieur Guérin? - Vi förlorade mycket pengar i går.
- Hur mycket? - Fem miljoner.
- Fem miljoner? - På 30-40, mellan 21:30 och 22:45
- Jag ville inte berätta på telefon. - Har ni sett övervakningsfilmen?
Ja, alla spelade efter reglerna. Ni kan själv titta.
Det måste ha varit riggat. Ni är ansvarig.
- Croupieren kan ha mutats. - Vi betalar dem för att undvika sådant.
Ni måste acceptera förlusten. Det är bara otur.
Skyll på otur. Spelarna kan ha fått förhandsinformation om korten.
- Misstänker ni personalen? - Nej, vi tvivlar på er.
- Vart vill ni komma? - Det kommer jag till...
- Vad drar ni för slutsatser av det här? - Det har försatt oss i en svår situation.
Vem kan dra fördel av det?
Har ni läst dagens tidning?
Fratoni lägger bud på Palais.
Är det också otur?
- Anklagar ni mig? - Nej, det är en misstanke.
Jag ska lämna in min avskedsansökan.
Som huvudägare och styrelseledamot har madame Le Roux något att tillägga.
Jag motsäger mig det.
Robert Monnier, involverad i organiserad brottslighet och bedrägerier.
Marcel Romero, nattklubbsägare, inblandad i knarkhandel.
- De är oskiljaktiga. - Har aldrig sett dem.
En tysk, Hermann Valbecker. Svartlistad från engelska kasinon.
En italienska, Natalia Borghini. En före detta dansös.
Det underbara gänget tog era fem miljoner.
- Hur fick ni den informationen? - Mina vänner.
"Mina vänner"... Förolämpa mig inte med sådant skitsnack.
Den lokala polischefen. Han känner till något om alla.
Hej på er.
- Kom och drick kaffe! - Jag vill inte störa.
Vi är klara.
- Ha en bra dag. - Får jag åka med till Nice?
- Mario kan köra dig. - Vill ni inte?
- Jag kör motorcykel. - Jag körde motorcykel i Nordafrika.
Jag kommer direkt.
Det är inte säkert utan hjälm. Adjö.
- Hur går det med renoveringen? - Den är klar.
Det var en leksaksaffär förut. Tack för liften härom dagen.
- Jag ville inte oroa er mamma. - Jag har något till er.
- Till mig? - Ja, till er.
- Varsågod. - Tack.
Det är Odyssén. Ni kan läsa den för sonen.
- Ni har väl en son? - En son? Ser jag så gammal ut?
Nej, men jag har frågat runt lite.
- Är ni ledig i kväll? Middag? - Jag är inte redo för någon än.
Jag tänkte bara tacka er för boken. Inte stöta på er.
- Ursäkta att jag är så besvärlig. - Ingen fara.
Jag vet inte vad ni hört, men ni är inte min typ.
Jag gillar inte sportiga tjejer.
Om ni är rädd för att äta middag, ska jag inte tvinga er.
Tro inte på allt folk säger om mig. Ha en bra dag.
Inga fler insatser.
- Det ekar tomt. - Jag märker det.
- Och Casino Ruhl? - De ökar. Fratoni gnuggar händerna.
- Han ska inte få utmanövrera mig. - Han har staden och maffian på sin sida.
Ni är lite trängd.
35 gånger insatsen.
- Det blir 350, monsieur. - Tack. Till er.
- Vi måste agera. Några idéer? - Städa upp på er egen bakgård först.
- Och det betyder? - Acceptera Guérins avskedsansökan.
- En tequila, tack. - Två.
Ni borde driva kasinot. Ta över vd-posten.
- Jag vet inte om jag kan det. - Det lär ni er.
Som vice ordförande i styrelsen har ni utslagsröst. Och jag backar upp er.
Jag bryr mig inte om makt. Jag tycker om marknadsföringen.
350 familjer är beroende av bolaget. Ta ansvar för dem.
Ni kanske inte bryr er om makten, men ni kan kämpa.
Här. Till den framtida chefen.
Maurice Guérins avgång som vd för Palais de la Méditerranée är noterad.
- Har vi en kandidat för positionen? - Jag föreslår mig själv.
- Det är inte möjligt. - Hur så, monsieur Guérin?
- Ni har ingen erfarenhet. - Min klient opponerar sig.
Visst, men jag kan inte låta bolaget falla.
Enda möjligheten är att utse en jurist för att ta itu med det.
- Det löser inget, det vet ni. - Inga andra kandidater? Då röstar vi.
Alla som är för madame Renée Le Roux?
Fyra röster för. Vilka är emot madame Le Roux?
Fyra röster emot. Då har vi hamnat i ett dödläge.
Ni glömmer en sak, monsieur Guérin. Vice ordföranden har dubbla röster.
Resultatet blir då fem mot fyra till min fördel.
- Fem mot fyra. - Det står i reglementet.
Ni har själv skrivit det, mr Guérin, på monsieur Le Roux's initiativ.
- Har ni inte läst dem? - Inte den tonen, unge man.
Artikel 16, paragraf... 3.
Varsågod.
Ja, faktiskt. Med hjälp av utslagsrösten-
- blir madame Le Roux vd för Palais de la Méditerranée.
Jag har noterat det, men jag betraktar det ändå som en kupp.
Jag motsätter mig det. Ni har begått ett stort misstag.
Grattis. Henry hade blivit stolt.
- Vi vann. - Tack, Maurice.
- Får jag ge er en kram? - Ja.
Bra.
- Stannar du inte? - Nej.
- Vad glad jag är. - Jag är utsvulten.
Det tar jag hand om.
Jag måste hitta någon som kan stödja mig.
- Känner ni till någon? - Ja, jag.
Jag kan hänga upp min advokatkostym ett tag.
- Jag behöver någon från kasinovärlden. - Nej, ni behöver ett stöd.
Er fiende är Fratoni. Han köpte upp Menton efter att ha riggat ett spel.
Tre miljoner och 30-40. Känns det igen?
- Ska ni inte äta något? - Nej, tack. Samma gäng som på Palais.
Fratoni tvättar maffiapengar.
Han försätter kasinon i gungning och sen köper han dem.
Han kommer inte åt Palais.
Ni behöver någon i er ringhörna.
Utgör inte vi ett bra team? Såg ni Guérins min?
Som en torsk som kippar efter luft.
- Jag ska tänka på det. - Tack.
Smaklig måltid.
- Man blir deppig av att stirra in i elden. - Vad ska jag titta på då?
Vet inte. Mig, kanske? Om det inte gör dig ännu deppigare.
- God dag. - Behöver ni hjälp?
Nej, tack. Jag bara tittar.
Vad fina.
Var det en sådan ni gav till Maurice?
Han sa att vi påminde om varandra.
- På vilket sätt? - Inte vet jag. Han gav inget exempel.
Inte utseendemässigt i alla fall.
- Är ni vän till honom? - En av hans älskarinnor.
Jag heter Zoune. Jag är inte här för att ställa till med en scen.
Det betyder att ni antingen säger något dumt eller elakt. Eller båda delarna.
Jag ville bara träffa er. Jag är sjukligt nyfiken.
Jag vet att han inte håller sig till en kvinna.
Men han skyddar sin frihet mer än någon av oss.
Ni måste ta lite fel nu. Vi är inget kärlekspar, bara vänner.
Han får alla på fall till slut.
Vad ska jag ge honom? Han samlar på La Pléiade-utgåvor.
Jag tvekar mellan Hemingway, Rimbaud eller Gide.
Jag sa att vi var tillsammans. Värden föredrar par.
Det är inte Taj Mahal, men det är fräscht... och ledigt.
Det finns inget rum man kan hänga en kristallkrona i.
No comments yet. Be the first to leave one.