The Last Exorcist

Tills vi möts igen, må Gud hålla dig i sin hand.

Din jävel!

Guds kraft tvingar dig!

Guds kraft tvingar dig! Guds kraft tvingar dig!

Vetenskap.

Enligt vetenskapen handlar detta bara om psykiska problem.

Men vad är det egentligen?

En medicinskt diagnostiserad psykisk störning?

Eller ett beteendemönster som ger patienten stora plågor?

Lidande.

Eller så rör det sig kanske om ett mycket mer skrämmande fenomen.

Som att självaste djävulen invaderar människosinnet.

Det vi vet, är att psykiska problem kan vara genetiska.

Hos drabbade familjer kan de gå i arv från generation till generation.

Sjukhuspersonal kunde inte ge den här patienten en diagnos.

En vaktmästare kände igen tecknen på demonbesättelse -

och bad läkarna ta hjälp av en exorcist.

Som ni kanske förstår togs hans råd inte emot med öppna armar.

Den här mörka skuggan är inte ett resultat av trickfotografering.

Den här mörka skuggan är inte gjord med Photoshop!

Den här bilden har inte redigerats.

Den här mannen är död.

Han dog på grund av djävulens ondska.

Låt mig ställa följande fråga:

Kan även demonbesättelse vara ett ärftligt problem -

som går i arv?

Jag har utfört hundratals exorcismer de senaste 30 åren -

och merparten av besättelserna har varit isolerade händelser.

Offren har varit icke troende individer.

Som levt sitt liv utan heder eller integritet -

och således släppt in ondskan.

När vi handskas med ondskans makt finns det ingen...

Herrejävlar!

Guds kraft.

Herre, jag vaknar till Ditt ljus, jag är trygg, Du vakar över mitt hus.

Jag knäpper mina händer och ber, hjälp mig att inte synda mer.

Om jag dör idag, Jesus Kristus i famnen mig tag.

Maddie?

Maddie, är du hemma?

Maddie? Maddie?

Maddie, Maddie.

Vakna.

Jag drömde att fader Peter råkade ut för nåt hemskt.

Vakna nu.

I Vatikanen skedde en tragedi idag under en dokumentärinspelning.

Det var enligt den katolska kyrkan en intervju -

med en av världens sista exorcister.

Fader Peter Campbell från Tulsa, Oklahoma.

Ingen överlevde den misstänkta terrorattacken.

Kyrkan avfärdar dock den teorin. - Nej, nej...

Fallet väcker frågan:

Går den katolska kyrkan under?

Maddie! Vakna då, Maddie!

Herre, de som dör lever kvar i Din närvaro.

Deras liv förändras, men tar inte slut.

Josephine. Här ska du inte vara.

Förlåt. Jag bara...

Fader Peter älskade dig mer än du kan ana, Josephine.

Men han är med dig. Det kommer han alltid att vara.

Allvarligt? - Ja...

Jag steker fader Peters favoritbiffar, till hans minne.

Doftar det inte gott?

Nej. Ärligt talat så doftar det inte gott.

Det ser inte ens ätbart ut, Maddie.

Du behöver lite Kristi blod.

Hur kan du bete dig sådär? Jag kan inte ens andas.

Fader Peter är borta för evigt.

Vi har ingen familj. Ingen. - Hur kan du säga så?

Vi har varandra. Det har vi alltid haft.

Vi är lyckligt lottade. Det var en välsignelse -

att få ha fader Peter i våra liv så länge.

Kan vi snälla prata om nåt roligare nu? Du är en sån glädjedödare.

Minns du när...? Gud, du var så ung då.

Du var så söt.

Och du... Du vågade inte...

...gå in i syster Catherines rum, för...

...du trodde att det bodde nån under hennes säng.

Du döpte honom till och med. - Vincent.

Vincent fanns på riktigt.

Du ser? Trevliga minnen.

Ja. - Ja.

Jag visste att du hittade på allt det där -

så vi skulle slippa sova i klostret. - Det stämmer inte.

Vincent var verklig.

Det är sant.

Men ja, jag ville nog inte heller sova i klostret.

Det var jag mycket tacksam för.

Det var jag också.

Vi tar oss igenom det här, va? - Visst fan gör vi det.

Maddie. - Förlåt. Jag...

Ja.

Klart vi tar oss igenom det här, tillsammans.

Jag älskar dig, syster. - Och jag dig, syster.

Av hela mitt hjärta.

Okej.

Vad gott det ser ut.

Maten är klar.

Den som gjorde det här mot fader Peter måste sona för sitt brott.

Jag beklagar sorgen. - Tack.

Fader Peter var min vän också.

Får jag slå mig ner?

Vi hjälpte fader Peter med matserveringen på stadsmissionen.

Dig har jag aldrig sett. - Fint av er att tjäna samhället.

Var du präst? - För evigheter sen.

Vänta lite... Jag har nog hört talas om dig.

Är det du som är fader Marco?

Fader Peter berättade om dig, och om hur du övergav kyrkan.

Det var ett svårt beslut.

Det var det sannerligen.

Stället har knappt ändrats.

Trädgården behöver trimmas lite.

Har du en mobiltelefon? - Jo...

Ta mitt nummer. - Jag skulle inte tro det, kompis.

Ni kommer att behöva det.

Hur så?

Jag kände er mamma.

När fader Peter dog...

...kände jag mig tvungen att kontakta er.

Ge mig din telefon. Lita på mig.

Varför skulle hon göra det? Hur kände du vår mor?

Här. Det är ingen fara.

Vad sysslar du med?

Hör av dig.

Det där var det dummaste du nånsin gjort.

Ta det lugnt, tjejen.

Ska du ha påfyllning? - Nej tack.

Du har säkert hört det hundra gånger, men jag beklagar sorgen.

Tack.

Man kan inte ens gå till kyrkan utan att vara rädd att sprängas i luften.

Förlåt.

Det där var inte okej.

Jo!

Ingen fara, vännen.

Det är ingen fara.

Andas djupt.

Hjälp mig, Hector.

Ta henne till bakrummet.

Hon behöver vila lite.

Det ordnar sig, gumman.

Okej, hörni, fortsätt som vanligt.

Jag bjuder på nästa omgång. Jag ska ha först.

Fader Peter, jag behöver dig och fader Marco. Min fru är besatt.

Gör inte illa flickan, Patricia. - Vad bryr du dig? Hon är inte din.

Jag gör inte ditt barn illa. - Hon är ett barn.

Nej, hon är en korkad slampa!

Släpp mig, bitch! - Va?!

Vad sa du?!

Jag vet vad du är för en. - Du lärde mig.

Håll käften!

Nej!

Jag hatar dig! Jag hatar dig!

Käre himmelske Fader.

Hjälp mig förstå den djupare innebörden med mitt lidande.

Jag går och kissar.

Hej, pappsen.

Tar du över så länge?

Mums.

Helvete!

Jäklar...

Jag är hög som ett hus. Du är rena vraket, bruden.

Nej!

Jag vet vad du är för en flicka.

En korkad slampa.

Slampa!

Slampa!

Slampa!

Helvete.

Vad är det som händer med mig?

Jag färdas, Herre Om Du vägleder mig

Ditt folk färdas med mig I ditt hjärta

"Herrens namn är ett starkt torn, den rättfärdige hastar dit, beskyddas."

"Jag hörde Herren säga: vem skall jag sända som budbärare?"

Här är jag. Sänd mig.

Allt det jag lärt dig om ondskan kommer att visa sig.

Kom ihåg det jag lärt dig.

Jag förstår, fader Peter.

Bu!

Jag väntade mig inte dig. - Jag ser det.

Jag kom bara för att hämta en grej från syster Catherine.

Japp.

Maddie, jag hörde hans röst. - Vems?

Fader Peter talade till mig.

Från graven?

Jag hörde honom. - Typiskt. Du var hans favorit.

Det är inte sant. - Sak samma.

Jag måste gå. Jag hatar det här stället.

Varför säger du så?

Detta är vårt hem. Vi växte upp här. - Det är inte mitt hem.

Förlåt mig, fader. Jag har syndat.

Det har gått två månader sen jag biktade mig sist.

Jag är skyldig till följande:

Jag har tänkt hemska tankar om min syster.

Fader Peter har förberett mig för mötet med ondskan -

men jag kunde aldrig ana -

att det skulle vara Maddie.

Jag tror att hon är besatt av ondskan. Det är nåt fel på henne.

Fader Andrew?

Hjälp! Hjälp mig!

Släpp ut mig! Hjälp!

Hjälp, hjälp!