Babe: Pig in the City

Babe: En Gris Kommer Till Stan

Så var landets bästa fårhund en gris.

Nationella Fårhundsmästaren A.H. Hoggett och "GRISEN"

Den första faran för en hemvändande hjälte...

är hans rykte.

Mycket smicker kan göra en vimmelkantig.

De som tidigare avfärdade dig som en värdelös fläskkotlett...

slåss nu om att få vara i din närhet.

Titta, herrn! På himlen!

KÖTT

VÄL SKÖTT

Ursäkta, mr Hoggett.

Skulle ni vilja hålla upp grisen för pressen?

Se hitåt!

Visa oss grisen!

Bragden som bonden och hans fantastiska gris utfört...

blev känd även i fjärran land.

Inbjudningar kom från alla håll till mässor...

för att demonstrera fårvallande...

och t. o. m. för att träffa en drottning.

Men Arthur Hoggett var en tillbakadragen man.

Han trivdes bästjobbandes på gården.

En morgon bestämde han sig för att laga vattenpumpen...

och Babe fick för sig att han skulle hjälpa till.

Men ödet skiftarpå ett ögonblick...

och grisen kom att få lära sig de två grymma ångerfyllda orden:

"Om bara."

Om bara han inte varit så oförsiktig.

Om bara inte grisens och pumpens vikt överstigit bondens.

Om bara inte bonden slagit i fästet på väg upp...

eller klämt fingrarna.

Om bara inte pumpen fallit av på botten...

och om bara den stackars bonden haft sinnesnärvaro nog...

att hålla i repet.

Chefen?

Aldrig tidigare i hans korta liv...

hade grisen önskat att hans ord förstods av människor,

om så bara för att säga, "Förlåt, chefen".

Förlåt, chefen.

Även innan Arthurs olycka,

var mrs Hoggett vansinnigt upptagen...

med att sy, baka, sylta och safta,

men nu, när hon var tvungen att sköta om sin man och betala räkningar,

fann hon att livet var mycket mer utmanande...

än hon någonsin förutsett.

Kort därpå dök två män upp.

Två män i kostym.

Män med bleka ansikten och tomma blickar.

Sådana män kunde bara komma från ett ställe: banken.

Var är det?

Ja.

"Käre mr Arthur Hoggett...

"...gästuppträdande för er gris.

"...demonstration i fårvallning.

"Gratis flygresa, boende...

"och ett generöst deltagararvode."

Ett generöst deltagararvode!

Ser du?

Grisen!

Kom, vännen. De ropar på dig.

Han är inte här.

Babe!

Babe är inte här.

Det du gjort går inte att göra ogjort, men du kan gottgöra det.

Chefen är på väg att förlora gården.

- Vi kommer bli ivägskickade. - Vem vet var vi hamnar.

Alla människor är inte så snälla som våra.

- Men vad kan jag göra? - Inget!

Du är en fårgris. En mästare.

De vill förmodligen att du ska valla får.

Du får inte åka. Du är min lyckogris.

Grisen!

Arthur! Ropa du på den fördömda saken.

Kom, gris!

Ja, då åker jag väl då.

Du kommer inte vara ensam. Du åker med chefens fru.

I en seriemördares sällskap!

Lyssna inte på dina farhågor.

- Vill du kissa innan du åker? - Nej, tack.

Kom, gris.

Men jag behöver den här grisen.

Han är min lyckogris.

Utan honom är jag förlorad.

Avliden! Livlös! Utdöd! En f.d. anka!

In med dig.

Följer du med mig, Fly?

Jag önskar jag kunde, men det är dig de vill ha.

- Snälla? - Sluta nu. Du är en modig gris.

I denna ovissa värld...

står lyckan den djärve bi.

Gröt på morgonen. Inget socker. Lite salt.

Te. Ingen mjölk, bara citron.

Det var nog allt.

Då åker jag.

Esme?

Oroa dig inte. Jag kommer inte låta något hända din gris.

Och så, kära ni,

for grisen och bondens fru...

på äventyr i stora världen.

GÅRD & MARK EXEKUTIV AUKTION

Nu följer berättelsen om deras olycksaliga äventyr...

och hur ett gott och tryggt hjärta...

kan hela en trasig värld.

Rädda gården, Babe!

Stick... Det här är ingen bondgård!

Ursäkta, grabbar.

Ser du den där feta, fjäderlösa flygande grejen?

- Vet du vart den är på väg? - Följ oss.

Jag följer dem.

- Ursäkta, jag undrade bara... - Jag är upptagen.

- Jag verkar ha förlorat min människa. - Jag jobbar.

Capisce?

Konstig hundvalp du är.

Jag är ingen valp. Jag är en fårgris.

Min människa är borta, jag är hungrig och jag måste rädda gården.

Väldigt tragiskt, men ser du alla grejorna där borta?

Och alla de där högarna?

Jag måste nosa på varendaste en.

Jag har tre nosarcertifikat.

Allt sitter i snoken, kranen, snabeln.

- Du skulle klara dig fint med den där. - Det var vänligt sagt.

Avbryt inte. Nu kommer det bästa.

När du känner rätt lukt, vet du vad som händer?

Du hoppar upp och ner och blir som galen.

- Då kommer folk springande. - Varför då?

Vet inte, men det är viktigt. Jag blir belönad.

- Belönad? - Jag får vad jag vill. Kolla nu.

Säkerhetsvakt, till golvet!

Vi har tagit en.

Hon skulle kunna vara min mamma.

Läbbigt, va?

Esme Cordelia Hoggett?

Tack gode Gud.

Min gris är borta, och om en kvart går mitt flyg.

Det går från den andra terminalen,

men utan min välsignade gris är det ingen idé att åka.

- Frun, vi har grisen. - Då kanske vi ska rappa på.

Om vi missar flyget, missar vi pendeln kl 16. 15.

Om vi missar den, hinner vi aldrig till mässan.

Det är mässornas mässa, och idag är sista dagen.

Då är allt över och vi får inte arvodet.

Och banken kommer inte att acceptera "Jag missade flyget" som svar.

Då är allt slut. Arrivederci, gården.

Stackars Arthur skulle bli mäkta...

bedrövad.

Esme Cordelia Hoggett, vi tror...

att ni bär på förbjudna substanser.

Som tulltjänsteman...

är jag auktoriserad att genomföra vissa... procedurer.

Var vänlig och gå in i hytten och klä av er.

Ursäkta?

Givetvis bevisades det bortom all tvivel.

Esme Cordelia Hoggett var ingen förbrytare.

Sorgligt nog, missade de sin viktiga anslutning,

och vad värre var...

de var tvungna att vänta ett par dagar på nästa flyg hem.

De kom varken framåt eller bakåt.

De var fast.

Tar ni inte emot husdjur?

Men han är ju bara en liten gris.

Mer av en hund, faktiskt.

Men den är ju i princip mänsklig!

Stick, damen.

Det här är ingen bondgård.

Ursäkta.

Flealands hotell, ett par kvarter nedåt.

Där tar de emot er.

Hon studerade främlingens ansikte...

Tack.

...och undrade vad som provocerat denna oväntade, hjälpsamma gest.

Vad för slags inrättning tror ni att det är?

Jag behöver ett rum till mig...

och... den lille... grisen.

Är ni galen? Djur här?

Vad får er att tro att vi tillåter djur?

Vad för slags inrättning tror ni att det är?

Kan jag stadsbestämmelserna?

Är jag en som bryter mot lagen? Absolut inte.

Hör ni illa? Försvinn!

- Hur länge vill ni stanna? - Två dagar.

- Duger ett vindsrum? - Jag trodde...

Det var för grannarna. Hjärtlösa elakingar.

Vart kan dessa stackare ta vägen?

- Är han rumsren? - Åh, ja. Precis som ni och jag.

Om vi håller med mat? Nej.

Men finns det ett snabbköp? Ja. Två kvarter nedåt.

Och vad är den gyllene regeln? Öppna aldrig ytterdörren.

Varför? Det kan vara en kontrollant.

Akta det steget.

Vad gör ni om ni behöver något?

Ni knackar på den här dörren till vänster.

Vem bor där? Jag.

Var är badrummet? I slutet av trappan.

Har vi handdukar?

Är det en jycke? Är du en vovve?

Flealick! Vi vet inte var han varit.

- Vet vi det, Alan? - Nej, Nigel.

- Kattdjur. Är du en katt? - Ser jag ut som en?

Jag är närsynt. Jag ser nästan ingenting. Är du katt, måste du dra.

Misse! På den här våningen har du inget att hämta!