The first 117 lines.
Vår lilla tjej ska titta på ett fyraårigt college. Otroligt, Stan.
-Min lilla flicka börjar blir stor. -Åh, pappa...
-Inte du! Caitlin! -Jag åka fjygpjan.
Utklädnaden var min idé. Vi får gå före kön med lilla Caitlin.
Jag heter även Mirakel för jag föddes-
-sammanvuxen med en död tvilling med två rumpor.
Rörigt... Där är karln i huset, hemma själv för första gången.
-Är han stor nog att klara sig? -Givetvis.
Han har aldrig gjort nåt dumt.
Mina använda "Playboy" var visst jag själv som hade sömnrunkat.
Lugn, mamma. Ni får tillbaka huset i samma skick.
Apropå det... Här är min genomgång.
Golvlisten i hallen är nött och kylskåpsdörren är repad.
Era initialer här och här...
Signera här...
Och så datumet. Det är den sjunde.
Den här hedersnyckeln symboliserar vårt förtroende för dig.
Det är en kopia av husnyckeln.
Här är husnyckeln. Det är en kopia av hedersnyckeln-
-fast den fungerar som husnyckel, precis som hedersnyckeln.
Tack för att du litar på mig, pappa. Oroa dig inte.
Vilka lågor. Tack Steve Smith som skickade bilderna på sitt hem.
Nu på "Bränn ner en modell av ditt hus"...
En modell av boningshuset på en ranch. Vi ska bränna ner det.
-Tjena, killar. Vad är på gång? -Inget. Vi hittar på nåt.
Med familjen borta får jag inte ha gäster.
Vadå? Är du ensam hemma på natten och allt?
-Oj, oj, oj... -Som jag hade det som bebis.
-Släpp in oss. -Aldrig. Pappa litar på mig.
-Man är bara ung en gång. Lev ut. -Men pappa...
Du är inte din pappa, Steve. Nu är du mer som din mamma-
för du har en stor mutta.
-Kom in, för sjutton. -Ja! Nu släpper vi loss.
Färdiga...kör!
Akira...nu!
Pappas arbetsrum... Där får ingen vara.
Inte ens din pappa?
Kommer du ihåg att det gör ont att vara korkad?
Nej, Toshi.
-Vi sticker härifrån. -Vad är det här?
-Telefonkataloger! -En flygsimulator.
Kom igen, Steve. Den här valpen ska flyga.
Valpar kan inte flyga. Inte min i alla fall.
-Vi kan väl försöka? -Härligt. Vi har Steve med oss.
Helt underba... Oj...
Jag får ståfräs av allt på sistone och jeansshortsen hjälper inte.
-Häftigt. Det ser så verkligt ut. -Titta en flygplats.
Vi spränger det där planet.
Tre, två, ett...
Vänta. Vi har bara två missiler.
Vi borde spränga nåt riktigt häftigt.
Ett oljeraffinaderi eller ett sjukhusfartyg kanske.
Ett okänt flygplan rapporteras i närheten.
Vi får inte lyfta tills vidare.
Länge alltså... Jag köper nåt att läsa.
I terminalen? De släpper inte på dig igen om du lämnar planet.
Jaså? Jag lyckades sluta och börja med smärtstillande fyra gånger.
Titta min regnbåge. - Du! Jag vill ha en gin och tonic-
-samt en plastpåse och lösningsmedel.
Du är för söt. Men små flickor får varken dricka eller boffa.
Herregud! Jag sitter fast på ett plan och får inte dricka. Nej. Nej!
Jag hamnar alltid bakom skrikande ungar.
-Kan du lugna ditt barn... -Jag uppfostrar mina barn själv.
-Hon uppfostrar sina barn själv. -Hon uppfostrar mig själv.
-Själv! -Du anar inte vad hon har gjort.
Åtminstone kan en av oss ta till flykten, min lilla vän.
Jag tog den! Vad ger fåglar för poäng?
Vi fick bonus. Där är tjejernas kårhus.
Ingen nakencensur. Det är ett japanskt spel.
Föga troligt. Det är vuxna kvinnor, inte minderåriga skolbarn.
Sjutton. Vi har använt alla tutt-poäng.
Vi skjuter fler fåglar så får vi mer tid.
Skumt. Det här liknar vårt kvarter.
-Det där ser ut som mitt hus. -Fast det står en tjockis i fönstret.
De har hittat oss. Nu kommer vi från ön.
Det är inget spel. Vi styr ett obemannat militärplan.
Vi störtar!
VARNING INGEN KONTAKT
Nej! Vad har jag ställt till med?
-Sir... Presidenten har omkommit. -Gode gud.
Vilka åtgärder ska vi vidta ...herr President?
Det ska bli ändring på saker och ting här.
-Vi är dödens. -Tala för dig själv.
Jag satt på biblioteket hela dan.
Pappa litade på mig och jag svek honom. Han dödar oss.
-Har du fortfarande ståfräs, Snot? -Jag vet en mekaniker för det här.
-Han kan laga det. -Tror du verkligen det?
Snubben är bäst. I somras körde min farbror på en ren.
Snubben fick bilen att se ut som ny.
Det var ett fnask men jag ska säga ren.
Men hon klarade sig. Hon dog.
-Du får inte stiga ombord igen. -Vad pratar du om?
Vi sa åt dig innan du steg av att man inte får stiga ombord igen.
Jag minns bara ett samtal om att jag skulle köpa-
-en John Grisham-bok. Ditt tips var "Pelikanfallet".
-Mitt tips var stanna kvar. -Jag sa "Klienten".
-Nån sa "Pelikanfallet". -Jag föredrar Patterson.
Dig minns jag visst.
-Ingen får kliva ombord igen. -Du förstår inte. Jag är CIA-agent.
Du verkar inte riktigt förstå.
Var är Leslie? Han måste se det här. Jag tog en, Leslie!
Kolla in killen på golvet.
-Fan... Har du mer Trail Mix-nötter? -Köp själv, sa jag ju.
Du fick ju ett Orbit-tuggummi av mig. Det tog du emot.
Orbit-tuggummi, Orbit-tuggummi... Du drar alltid upp Orbit.
Ta en bild på mig med dåren här.
Jag måste ha sprit.
Ursäkta, fröken. Jag måste säga att din lilla tjej är bedårande.
Min lilla tjej...? Jaha, tack. Hon är en liten ängel.
Jag dör snart. Du får ta över min Blimpies-restaurang, Franny.
-Du kan ta hand om den. -Hon har livlig fantasi.
Hon är nog lite S-K-I-Z-T-O-F... Är det två "F"?
Jag bokstaverar "schizonofreni".
Vi är framme. "Inga frågor". Vad var det jag sa?
-Vilket underligt fordon. -Kan du laga det?
Ser du skylten? "Inga frågor". Det gäller alla.
-Jaha. Hur ska vi...? -App!
No comments yet. Be the first to leave one.