Ammonite

Ur vägen!

Tack, mina herrar. Försiktigt, tack.

HAVSÖDLA HITTAD AV MS MARY ANNING LYME REGIS

ICHTHYOSAURUS - LYME REGIS PRESENTERAD AV H HOSTE HENLEY

Mary!

Borde inte du vara ute?

Vi skulle behöva fler skal.

De där små ammoniterna. Turistskräpet.

Och drivved.

Innan jag fryser ihjäl.

Vad gör du?

Ja?

Snälla, låt inte mig störa dig. Jag är väldigt nöjd med att se dig arbeta.

-Butiken är stängd, sir. -Den är underbar, va?

Cornu ammonis?

Ammonit.

-En trasig en. -Men fortfarande ett fint exemplar.

Ville du något, sir?

Ursäkta. Låt mig presentera mig, fröken Anning. Roderick Murchison.

Jag måste erkänna att jag är imponerad.

Jag har ofta hört ditt rykte diskuteras i Geographical Society i London.

-Alla pojkarna tillsammans. -Ja...

...precis.

Men dina insikter, dina färdigheter är legendariska.

Och under min arkeologiska resa kontinenten runt-

-ville jag inte missa chansen att möta dig.

Och här är du på ditt arbete.

Jag fick intrycket att fina gentlemän från London-

-inte längre var intresserade av mina havsdjursreliker.

Modet gick vidare, inte sant?

Jo. Jag är tyvärr sen ut ur startgroparna.

Och hur skulle jag inte vilja möta Lymes ledande gudom?

Det vore kutym för en gentleman att skriva till mig-

-att bestämma träff innan han dyker upp oanmäld.

Ja, oförlåtligt.

Kan du sluta fingra på den?

Ursäkta. Får jag presentera min fru, mrs Charlotte Murchison?

Sir, som du ser, gräver jag inte längre upp större stycken.

Jag har sett den där reliken på British Museum.

En fullständig ichthyosaurus, inte sant?

Och den är en av era?

Fascinerande.

Jag skulle gärna köpa den här ammoniten, men jag måste vara ärlig.

Det jag verkligen skulle uppskatta-

-är chansen att få jobba med dig, se vad du ser.

Jag leder inte guidade rundturer längre.

Jag är ingen turist, jag är vetenskapsman som du.

Jag är en man av den nya världen och här för att lära mig allt jag kan.

Jag kompenserar dig självklart gladeligen för din tid.

Och eftersom det är en olägenhet-

-kan jag betala extra för en privat audiens.

Såväl som inköpet av den här fina ammoniten.

Det är inget enkelt arbete.

-Bra. -Jag kan inte lova att vi hittar något.

Givetvis.

-Nåväl. -Utmärkt.

Du anar inte vad det här betyder.

Mina vänner kommer att avundas.

-Råkar ni ha en tystare matsal? -Ja, sir, men...

Musiken är lite för överväldigande.

-Kan vi inte...? -Ställ inte till en scen.

-Vad är det för soppa? -Hare.

-Jag tar ostronen. Är de späckade? -À la mode, sir.

-Perfekt. Och biffen. Blodig. -Ska bli, sir.

Bräserad selleri, kokt potatis och lite grädde.

Kan du hämta vinlistan? Nej, ge mig en flaska bordeauxvin.

Vi har 1826 eller 1835.

1835.

Min fru tar vit fisk. Ugnsbakad utan sås.

Det är inte rätt tidpunkt att göra barn.

Ms Anning.

Ms Anning.

Ursäkta, är jag sen?

-Den gamla kvinnan i din butik... -Min mor.

Självklart. Jag ber om ursäkt. Din mor sa att du skulle vara här.

Det var en klar morgon med lågvatten.

Jag kunde inte vänta.

Självklart. Jag ville bara inte missa något.

Du är här nu.

Ja.

Inget.

Kalkspat-strata. Kalksten.

-Kalkspat-kristaller. -Och det här?

Se här.

Det finns en liten ammonit inuti.

Men den där fördjupningen säger mig att den kommer vara krossad.

Den kommer inte vara något att ha.

Den är fin.

Koprolit. Väldigt fin.

Jag känner inte till den här sorten.

Om man kollar noga-

kan man se små fiskben.

De svarta fläckarna...

Det är fjäll.

-Den kommer att bli fin. -Tack.

-Men vad är det? -Fossiliserad avföring.

-Ursäkta? -Ja, mr Murchison.

Skit.

Tidvattnet kommer in snart, vi borde bege oss tillbaka.

Se vad jag hittade med ms Anning.

Charlotte?

-Vad gör du? -Tar ut dig ur det här stinkande rummet.

-Jag vill inte. -Det är inte längre ett val.

Vi kan inte fortsätta så här. Du är som en skugga.

Det går inte.

Det är galenskap av mig att förvänta att du skulle kunna resa runt med mig.

Du verkar behöva mer tid för ditt tillfrisknande.

Roddy.

Lyme verkar vara det perfekta stället för dig.

Det är en omfattande resa.

Du ordinerades vila.

-Att bada i havet. -Jag gillar inte vattnet.

Lite stimulans.

Jag vill ha min levande, roliga, smarta fru tillbaka.

Jag vill inte vara ensam.

Är det något annat?

Min fru, Charlotte, har inte alls mått bra på sistone.

Hon lider...

Det kan vara mild melankoli.

Läkaren ordinerade att andas havsluft, men det har gått lite långsamt.

Jag har arrangerat så att hon kan stanna i Lyme.

Även om jag är säker på att hon kommer bli väl omhändertagen-

skulle hon vara ensam.

Jag tänkte...

...hoppades...

...vilken underbar möjlighet det skulle vara för henne-

att gå ut med dig.

-Gå ut? -Ja.

Gå längs med stranden med dig. Lära sig från dig.

-Jag söker ingen lärling. -Självklart inte.

Jag kan inte ta hand om en sjukling.

Nej, det skulle du inte behöva göra.

Du visade mig sån artighet igår när du delade med dig av din kunskap-

-och jag hoppades att du kanske kunde visa min fru samma generositet.

Det skulle hjälpa till att ge henne ett intresse.

Och det skulle endast vara i fyra veckor.

Kanske fem.

Men inte mer än sex.

Ursäkta, mrs Murchison-

-men mr Murchison bad mig hjälpa dig klä på dig för att gå ut.

Jag tänker inte gå.

Jag är ledsen, men mr Murchison insisterade på-

att jag får dig påklädd genast.

Vänligen kasta inget annat mot mig.

Vad är det?

Något. Inget.

Borde inte du gräva ut det?

Är inte det vad du gör? Min make sa att du ska visa mig det.

Låt mig vara tydlig.

Jag vill inte ha dig här.

Din make betalade mig.

Det spelar inte mig nån roll huruvida du vill vara här-

-men ifrågasätt inte eller tala om för mig hur jag ska utföra mina affärer.

Jag kom för att få hjälp med min sjukdom.

För att bada och gå, inte jobba som en rallare.

"Bada"?

Så befria mig från ditt dåliga sällskap och gå och bada.

-Min make... -Din make lämnade dig.

För mig tycks det inte vara nåt fel på dig.

Det räcker, gosse!

Mor!

Mor! Fan.

Mor!

Du är ny.

Ja.

Utlänning?

Ja.

Hon verkar ha hög feber. Blev hon kall igår?

-Blev hon blöt i regnet kanske? -Jag vet inte.

Hon kanske badade.

Ja, vattentortyr.

Hon behöver omhändertas.

-Natt och dag. -Jag är inte sjuksköterska, doktorn.

Jag känner knappt kvinnan.

Ja.

Ms Anning...

...det är en kvinnas ställning att ta hand om en syster, inte sant?

Se till att hon är varm, men inte för varm.

Kalla tryckförband borde lindra febern.

Jag skriver till hennes make och låter hämta hennes saker.

Kalla på mig om hennes tillstånd förvärras.

God eftermiddag.

Hur länge tänker hon vistas här?

Du borde skicka hem henne till London.

Det är inte vårt ansvar.

Hon kan dö, mor.

Hur ska vi överleva medan du leker kammarjungfru?

Vi klarar oss.

Om hon ska bo i mitt hem, med konstant vård-

och med dig ur din säng-

måste hennes make betala mer.

Nej.

Nej.

Jag...

Jag såg henne inte...

...i marken.

Kall.

Kall.

Mary.

Hej.