Kotaro Lives Alone (コタローは1人暮らし)

EN NETFLIX-SERIE

KOTARO LIVES ALONE

SHIMIZU FASTIGHETER

- NY HYRESGÄST/ - VEM ÄR DET!?

Vem är du?

Trevligt att träffas. Jag heter Aota.

Jag ska hyra rum 103 där nere i en månad från och med idag.

Jag förstår. Trevligt att träffas. En månad är väl ganska kort tid?

Det är på grund av jobbet. Jag är här på affärsresa.

-Här har jag en liten gåva åt dig. -Tack, det var vänligt av dig.

-Kotaro Sato, bor du här ensam? -Ja, så är det.

Jag vet att vi just har träffats, men jag vill be dig om en liten tjänst.

En tjänst?

Snälla! Vill du bli min vän, om så bara under min affärsresa?

Jag känner mig så lätt ensam. Särskilt på nya och okända platser.

-Det går bra. -Wow, tack!

Okej, jag ska hälsa på de andra hyresgästerna.

-Vi ses senare. -Okej.

Åh, herr Karino. Har du handlat klart?

Ska du bada redan? Det är tidigare än vanligt.

-Ja, jag ska gå med herr Aota. -Han som flyttade in i rum 103 idag?

Jag lovade att gå med herr Aota under hans tid här.

Jaså?

Inte för att jag har lovat att gå med dig, men jag tänkte att jag borde nämna det.

Va? Vadå?

Därför kommer jag inte att gå med dig till badhallen på ett tag.

Okej, jag fattar.

-Bli inte svartsjuk. -Det är jag inte!

Han ska också lämna och hämta mig på förskolan för att lära känna området.

-Så du behöver inte göra det heller. -Okej, som du vill!

-Är du svartsjuk? -Du är ju knäpp!

BAD

Brukar du komma hit med Karino från rum 202?

Ja. Fast jag säger åt honom att han inte behöver komma.

Men han blir arg när jag går ut själv på kvällen.

Jaså.

Titta, Kotaro!

Hårknut och skägg.

Det råkar inte vara Lödderskägg-Tonosaman?

Så du har också gjort så?

Det blir så där om man pratar för mycket!

Aho-uke tillverkas där jag bodde förut. Det är mitt favoritsnacks!

Jag fick dem av en kollega. Vad kul att du gillar dem.

Jag gillar också Aho-uke.

Vad gott!

Vilket sammanträffande! Jag äter dem också så där!

-Gör du? Vi är visst rätt lika, va? -Ja, det är vi!

Det öser visst ner där ute. Jag vet!

Ta-da!

Tack vare regndropparna kan skålar, kastruller och stekpannor bli instrument!

Vadå?

Inget.

Karino!

Åh, Aota. Tack ska du ha.

För att du tog med Kotaro till badhallen och går med honom till förskolan.

Inga problem. Jag bad Kotaro att hålla mig sällskap.

Du har ju umgåtts med honom hela den här tiden.

-Du Karino, hur mycket vet du om Kotaro? -Vad menar du?

Om varför han lever ensam och om hans föräldrar och ekonomi.

Jag frågade honom, men han svarade inte.

Så du frågar mig?

Ja. Jag tänkte att du visste eftersom…

Jag skulle ändå aldrig berätta det för dig.

Du borde inte snoka i saker han inte vill prata om.

Det har du rätt i. Ursäkta.

Hej, det är Aota. Ursäkta att jag ringer så sent.

Jag återkommer med detaljerna, men det råder ingen tvekan.

Jag har hittat honom. Din son.

Den där dörrklockan…

Vad är det som pågår? Karino! Vad tusan är det med den där snubben?

-Snubben? -Aota! Från rum 103!

Hur kan han ha kommit Kotaro så nära när han precis har flyttat in?

Han hänger visst hemma hos Kotaro också! Jag är så svartsjuk!

Tamaru, vad tänker du när du ser Aota?

Va? Är det inte uppenbart? Den där snubben verkar skum.

Va?

Jag kände det när han kom och hälsade på. Det är nåt lurt med honom.

Men han kommer så bra överens med Kotaro!

Jag vill inte tränga mig på så att Kotaro vänder sig mot mig!

Igår var Aota faktiskt…

Jag kommer!

Är det dags att gå till badhallen?

Hallå. Jag heter Tamaru och jag bor här intill.

Vad är det som…

Så du har försökt snoka reda på saker om Kotaro?

Du är detektiv, va?

Vad är det här nu, då? Nej, det är jag inte.

Du som sysslar med ljusskygga affärer vet vad det här betyder.

Jag håller tyst. Så berätta nu.

Jag har sett en sån här scen i en film.

-Det är hans pappa. -Va?

Pappan ville hitta sin son. Jag kom hit på hans begäran.

Vad jag förstår flyttade Kotaro hit för att pappan inte skulle hitta honom.

Dessutom har det utfärdats ett besöksförbud för pappan.

Men det hade ni säkert redan gissat.

Menar du att du tänker berätta för pappan var han finns?

Ja, det tänker jag göra. Det är trots allt mitt jobb.

Men som sagt, Kotaro kommer att skyddas av lagen.

Tamaru!

-Så du bryr dig bara om ditt jobb? -Ja, det stämmer.

Men med all respekt, tror ni verkligen att ett litet barn som Kotaro

tycker om att bo ensam som han gör nu?

Ni råkar bara bo i samma byggnad och har inte rätt att gå emellan.

Herr Aota, dags för bad…

Din jävel! Säg det där en gång till!

Vad gör du, herr Tamaru? Lämna herr Aota i fred!

Är du okej, herr Aota?

-Nu går vi till badhallen. -Okej.

Tror ni att ett litet barn som Kotaro tycker om att bo ensam som han gör nu?

Det har redan gått en vecka sen vi började gå och bada tillsammans.

Tiden flyger verkligen i väg.

Det är en kort tid, men vi kan väl hålla kontakten?

-Herr Aota? -Ja, vadå?

Tänker du berätta för min pappa att jag är här?

- JAG BEHÖVER INTE HJÄLP!/ - JAG VILL BLI STARK

Det är dags att gå till förskolan, Karino.

Va?

Du har inte följt med på ett tag, så du måste ha känt dig ensam.

-Vänta lite nu. Var är Aota? -Herr Aota är inte kvar.

Han fick visst ett brådskande uppdrag och gick hemifrån tidigt i morse.

Va? Är han borta?

Stack han i väg för att berätta för pappan eftersom vi kom på honom?

Ursäkta mig. Jag skyndade mig hem från förskolan.

Vi hinner inte!

Vad är det som händer här?

-Så otäckt. -Vilka är det?

Hör upp! Vi får inte lämna Kotaros sida, inte ens när han är på förskolan!

Visst är Aota hemsk, även om han bara gör sitt jobb?

Han vet väl att Kotaro är i fara om han avslöjar honom?

Jag har sett honom umgås med Kotaro.

Men det betyder att han aldrig brydde sig om honom.

Ja, vilken kallhjärtad idiot!

Jag vill också!

Kotaro, kom nu!

Vad är det frågan om?

Du är i fara just nu. Så vi skyddar dig.

Skyddar? Jag förstår inte, men jag kan skydda min kropp på egen hand.

Visst, men det är väl tryggare att vara med oss?

Med det sagt, oroa dig inte för det här.

Jag har ju sagt att jag inte behöver beskydd.

Sluta behandla mig som en vekling!

-Kotaro! -Kotaro!

Åh nej, blev han arg på oss?

Var det verkligen så dumt, det vi gjorde?

Kan vi prata lite?

Vad vill du? Du stör när jag gör situps.

Är du arg?

Jag behöver inte ert beskydd!

Du behöver inte berätta om du inte vill,

men varför ville du bo ensam?

-För att bli starkare. -Starkare?

-För att kunna fortsätta bo ensam? -Nej.

Så varför…

Räcker inte det? Jag är upptagen!

Karino, hur var han när ni gick till förskolan idag?

Jag försökte resonera med honom.

Han sa att han bara går med mig för att vi har lovat.

Han såg mig inte ens i ögonen.

Om han inte försöker bli starkare för att kunna bo själv

så undrar jag om det är för att kunna skydda sig när hans pappa kommer.

I så fall tycker jag verkligen synd om Kotaro.

-Aota, ditt svin! Var tusan tog du vägen? -Jag gick för att meddela min klient.

-Din jävel! -Lugna dig, Tamaru!

-Så du röjde honom? -Javisst, det var mitt huvudsyfte.

Kotaro!

-Herr Aota, du är tillbaka. -Ja, jag är tillbaka. Ska du ut nu?

Ja. Jag ska leka med herr Takuya i parken här intill.

-Får jag följa med? -Det går bra.

Jag vill att de andra också följer med. Jag vill berätta hela min historia.

MIDORI SKOGSPARK

Hur reagerade hans pappa när han fick veta var han var?

Han blev rätt uppjagad. Han gör nog sitt drag idag eller i morgon.

Åh nej!

Jäklar. Vad ska vi göra? Ska vi hjälpa Kotaro att fly?

Nej, det behövs inte.

Va?

För jag har inte avslöjat Kotaros riktiga adress.

Va?

Jag gav honom adressen till en tom våning i en byggnad som min kollega äger.

Så Kotaro kommer inte att vara i fara.

Varför gjorde du det?