Doom Patrol

Ur vägen! Jag måste slå en drill.

Men nu ska den usla, blinda damen visa er att er skugga är densamma...

Då så. Det din tur nu, tjejen.

Här kommer hon nu!

En hemsk märkvärdighet-

-som fångades djupt inne i Yukons iskalla vildmarker.

Enligt legenden är hon en fördömd avkomma-

av en häxa och ett bergsmonster!

Beskaffad med de mest onaturliga förmågor-

-och ett utseende som dröjer sig kvar i era minnen...

...i åratal framöver!

Flickan med apansiktet!

Jag har något annat långt och skönt åt dig, apflicka!

Lugna ner er, mina damer och herrar!

Det finns mycket mer att se, tro mig.

Hon behöver bara lite mörker för att lugna sig, koncentrera sig-

-och frambesvärja en väldigt speciell vän.

Skåda ett djur vars like ni aldrig har sett förut!

Ett odjur från en svunnen tid!

Jag vet att du inte vill, men det är snabbt över om vi sköter oss.

Ett vildsint monster, tjudrat vid hennes vansinne!

Vi behöver bara göra som han säger.

Apflickans gräsliga husdjur!

Inga plötsliga rörelser nu, mitt herrskap.

Det här är inget tamt cirkusdjur.

Det här är en ondskefull trolldom vars tänder kan bita hål i er skalle!

Vill ni se honom dansa?

Ge oss en snurr!

Sätt igång.

Vi är snart klara. Jag lovar.

Andra hållet!

Vad är det? Vad gör du?

Vem tittar du på?

Andra hållet, sa jag!

-Nej! -Du ska lyda mig!

Din lilla fitta! Håll koll på ditt odjur!

Slå ner den!

-Få slut på det! -Få slut...

Vem är det?

-Vem av dem är du? -Hjälpa flicka.

Vad menar du?

-Hjälpa oss? Hur då? -Önska något.

Va?

Önska något.

Jag...

Rädda flicka.

Flicka räddad.

Med soluppgången inleds ännu en dag.

Nu gör vi oss redo för den här dagen.

Inga fula ord, inga tänder, inga klor.

Bara skoj, skratt och lek.

Det är klart vi kan!

Men först ska vi säga god morgon till alla nya vänner. Eller hur?

Du har inte glömt dem, dumbom. Det kan du inte ha gjort.

Vad larvig du är.

-Nåja. Då ska vi se... -Fan också!

-Stor som ett hus, arg som ett lejon. -Vilken rishög!

-Stora, roliga Tin Man. -Aj, som fan!

-Han har en massa snabba bilar. -Korkade bitch! Helvetes skit!!

Och han kan en massa fula ord.

Fan, fan, fan!!

Sen har vi den ledsna flickan som sjöng oss ut ur mörkret.

Hon sjunger inte så mycket längre.

Hon gör egentligen ingenting nuförtiden.

Men ni minns garanterat pojkhjälten.

Precis. En riktig superhjälte.

Och till sist har vi den fagra prinsessan.

Hennes hud är av gummi.

Det är i alla fall vad jag har fått höra.

Men när hon ler undrar jag om hon kanske är gjord av glas.

Nej, jag är inte rädd för dem. Varför skulle jag vara det?

Det här är ett speciellt ställe.

Det är här vi hör hemma nu.

Och vi hör ihop tillsammans.

Vi kanske inte är vänner än, men jag vet att vi blir det.

En vacker dag kanske vi blir nåt bättre än vänner.

En vacker dag kanske vi blir en familj.

Perfekt.

Upp och hoppa, allihop! Vakna nu!

Måste du väcka oss varenda morgon med den där klockan?

-Den är så folklig. -Inte efter idag. Jag lovar.

-Är den klar? -Larry testar ämnet ifråga just nu.

Visst kommer det definitivt att funka den här gången?

Till skillnad från alla andra gånger?

Sådär, kompis. Känn ingen press, men vi räknar med dig.

Händer det nåt?

Fan! Fan, fan, fan.

Herregud.

Det här är viktigt.

Omvandlingen kan visa sig vara väldigt utmattande-

och kan ta flera timmar.

Sa du timmar?

Det är en väldigt känslig och invecklad process.

Kemikalien behöver tid för att genomsyra varje cell i kroppen.

Jag är ingen jävla forskare med gudskomplex eller så-

-men hur funkar det för oss som inte har nån kropp?

Min teori är att kemikalien interagerar med kolstrukturerna...

Nej! Det köper jag inte. Vadå?

Tror ni att han plötsligt kan vända tillbaka hela skiten?

Han har haft flera veckor på sig!

Inget har hänt, och inte ett skit kommer hända idag!

-Det vet du inte. -Jo, det gör jag.

Han är en skitdålig forskare. Se dig omkring, Vic.

är hans jävla livsverk! Vad säger det dig?

Lyssna nu, din stora, ångande, stinkande rishög av idisslade....

Pannkakor!

-Äntligen, jag är utsvulten. -Bra frukost.

Vi behöver all styrka vi kan få. Tanka fullt innan vi börjar.

Chief...

Jag bröt! Det var fan jag som avbröt!

-Tack, Larry! -Vi kan väl sitta ner tillsammans?

Jane? Det är Baby Dolls favorit. Med extra lönnsirap.

Hon är inte hungrig.

Ledsen, Rita.

Det kanske är dags att prova nånting annat?

Om vetenskap inte funkar bör vi nog leta nån annanstans.

Det som hände oss i den där målningen var ju inte helt vetenskapligt.

Magi.

Jag blir inte heller uppspelt av tanken på att träffa honom...

-Men Willoughby kan ha ett svar. -Nej.

Han kan åtminstone peka ut en riktning mot en bok-

en pojke eller ett hästhuvud.

-Hon verkade trevlig. -Nej!

Tyvärr, han kan inte hjälpa oss. Inte med det här.

Fan, fan, fan!

-Vad gör du? -Ingenting.

Jag vet vad du har för dig. Du tänker mata råttorna.

-Visst. -Får jag följa med?

Nej.

Ostleverans.

Jag vet att du vill ha den, ditt as.

Kom, då. Kom.

Pip, pip, ditt as!

Jodå!

UNDERJORDEN

Du kan inte hålla på såhär.

Du ser väl vad det gör med oss?

Ursäkta om jag inte vill förhandla, Hammerhead.

Vi är fast på en leksak.

Nu skulle jag fan kunna slita nyllet av dig!

Det handlar inte om oss, dig eller mig.

Det handlar om flickan. Om Kay.

-Eller har du glömt det? -Dra åt helvete.

TID FÖR FÖRÄNDRING

Vem har gjort det här?

Vem har gjort det här?!

Gjorde jag dig illa?

-Vad fan gör du härinne? -Förlåt.

Jag försökte bara hjälpa till.

Jag såg att den var instucken. Det såg ut att göra jätteont.

Det här är mitt privata utrymme! Du bara kan inte bara klampa in!

Fan... Förlåt.

-Det var inte meningen att brusa upp. -Att vara vuxen är jobbigt.

Ibland måste ni skrika för att få ur er alla dåliga känslor.

Jo, visst. Men att vara vuxen ger inget frikort att vara ett arsel.

-Förlåt. -Ja! Jag vet att det är ett fult ord.

Vem pratar du med?

Darling...och Herschel.

-Vilka då? -Mina vänner.

Du ser dem inte nu, för de är på insidan.

Precis som dina vänner.

De som finns inuti ditt huvud.

Dorothy?

-Är vi lite upptagna här? -Vi bara...

Kan inte du gå ut och leka? Jane och jag måste prata vuxenprat.

-Men Darling sa precis att... -Bara en liten stund, raring.

Okej.

Vad vill du?

Om vi ska gå rakt på sak: Jag behöver serumet.

Det som Josh Clay gav till dig.

Du har använt det, men jag ska inte bråka.

Jag vill bara ha tillbaka det. För Dorothys skull.

-Dorothy? -Så att hon är skyddad.

Det var därför det skapades. Som ett slags skyddsnät.

Det är slut.

Jag har använt allt.

Okej...

Jane.

Om du behöver prata med nån, eller kanske gapa och skrika på nån-

ska du veta att jag finns här.

Jag finns alltid här för dig.

Oj!

En del av mig önskar faktiskt att vi var tillbaka där.

Där sånt inte lät som totalt skitsnack.

Föreställningen är över, Chief.

Du är inte min vän.

Du är bara en forskare som gjorde skruvade grejer med en trasig flicka.

Jag har nog aldrig sett din son kämpa mer med nåt i hela sitt liv.

KALIFORNIEN, 1961

Gary? Vill du visa pappa vad du har gjort?

Då så, kompis. Sanningens ögonblick.

Oj, titta! Ett flygplan.

-Inte bara ett flygplan. Eller hur? -Det är ett X-15!

Lägg av!

Samma som pappa flyger ut i rymden med.

Nu ska vi se...

Två vingar. Bra.

Här är min cockpit. Bra.

Vet du vad det här är? Den grejen.

Du menar nog att det är raketmotorn.