The first 200 lines.
Hallå!
Du inser väl att pickupen var perfekt packad?
Det var Tetris på gränsen till konst.
Okej, vi leker lite kurragömma här.
Åh ja. Du, min älskling, är en komplett idiot.
Jag vill inte åka. Snälla, säg att vi inte måste dra.
Jag bryr mig inte. Ljug för mig.
-Vi behöver inte dra. -Säkert?
Visst, vi sjukanmäler oss. Matförgiftning.
Vi skyller på den lilla fisken du fångade i går.
-Okej? Vi stannar en vecka till. -Ja.
Kom igen. Oliver bryr sig inte. Han är bara glad att vi har kul.
-Nu tar vi på dig baddräkten igen. -Allvarligt?
McNally, din baddräkt är fortfarande våt.
Jag sätter inte på dig en våt baddräkt igen. Jag är inget monster.
-Är du säker? -Det kanske jag är.
Jag kan inte, Nick. Jag kan inte! Herregud!
Varför är det omöjligt att lyfta upp mig själv med mina egna armar?
Kom igen, du klarar det. Vi tränar.
-För vad? -Här, kom igen.
Ett långt liv ensam, singel, med ett sexpack som ingen kommer att röra?
-Nej, jag ska söka till ETF. -Va?
Lämnar du mig? Du är ju min enda vän. Jag är helt utstött nu.
Ja, Chloe, allt handlar om dig.
-Handlar det om Gail? Andy? -Nej!
Tjejen du hånglade med som aldrig ringde tillbaka?
Jag behöver bara en förändring.
Kom igen! Fyrtionio till och du kan gå med i ETF med mig.
Jättekul. Kolla här. Ett, två...
-Vad står det? -Jag får inte tala om det.
Inte? Jag är bra på att bevara hemligheter.
Enligt den kemiska rapporten-
-hade bomben i bevisrummet en helt annan signatur-
-än de som Ted McDonald använde.
Han kan ha använt två olika sorters bomber, men det är konstigt.
Det går inte ihop. Han ville bara att vi skulle se bevisen.
-Varför skulle han förstöra dem? -Jag vet inte.
-Tänk att jag gav upp min semester. -Epstein, jag lovade inget.
Det verkade vara ett bra tillfälle. Det var jag, jag var ett tillfälle.
Vad ska du göra?
Jag ska ta reda på vad som hände.
Det var inte så jag menade.
Du måste berätta för honom. Swarek vill säkert veta att du är gravid.
De kör tillbaka i dag, så han är nog på Penny ikväll.
-Okej. -Okej?
-Okej, jag... Jag vet inte. -Bra samtal.
-Kan Steve laga mat? -Nej.
Men man tuggar och ler, och tuggar och ler.
-Hallå! -Hallå!
Säg att min stuga är hel!
-Det är den! -Nätt och jämnt!
-Säg att ni hade kul. -Det var toppen.
-Hej! -Vad kul att se dig.
Tänk att Leo får sin våningssäng i morgon och vi ska bo hos Steven.
-Kan du fortfarande bo hos mig? -Ja, självklart.
Jag kan behöva en ledig kväll.
För att möblera om i skåpen. Vem vill ha en drink?
-Jag fixar det. -Ja?
-Epstein, jag gillar din stil. -Låt honom gå...
-Hej. -Kul att se bandet återförenat.
Det är fint att vara tillbaka. Vi hade ett par veckor ledigt.
Stationen exploderade, men nu är vi tillbaka och tjänar, skyddar och...
Ja, jag har hört allt. Men när du säger det låter det gulligt.
-Var är din kompis Diaz? -Han är på ett möte. Hurså?
Jag vet inte. Det är trevligt att få prata med dig ensam.
Där är min sponsor.
Jag gillar soltak. Man kan se månen.
Jag vet. Den är vacker.
-Du kan inte ens se den. -Det behöver jag inte.
Jag vet inte mycket, men jag vet i alla fall att månen är vacker.
Vi drar hem till mig.
En sunkig lägenhet du delar med en vän?
Två faktiskt, men en ska flytta ut.
-Nej, tack. -Din lägenhet, då?
Mitt ställe skulle vara toppen... om inte min man var där.
Du påminde mig om Tom Cruise där ett tag.
-I "Top Gun" eller "Föräldrafritt"? -"Cocktail".
Bu! Inte alls lika coolt.
Kommer du in på en drink?
Nej, jag är på väg hem. Var semestern bra?
Ja. Toppen.
Är allt bra? Vad är det?
Tänker du på Ted McDonald?
Jag har tänkt på det själv i veckor.
-Jag har några galna idéer... -Nej, det är inte det.
-Sam, jag är gravid. -Va?
Jag hade inte tänkt säga nåt, men nu blir jag ju kvar lite längre.
-Hur då? -Det var inte med flit.
Jag ber dig inte om nåt.
Jag ville bara att du skulle veta.
Och om du undrar så har det inte funnits nån annan efter dig, så...
Okej, vi kan prata mer om det här i morgon eller aldrig.
Jag är hemskt ledsen.
Ja, hackspett.
Ja!
-Hej. -Andy, jag vill prata med dig.
-Det har bara gått 20 minuter... -Andy?
Jag svarade i telefon här och han tog tag i mig.
Han attackerade mig bakifrån. Vi slogs och han kom undan.
Jag vet inte vad jag ska säga. Var är hennes papperskorg?
Hon pratar ju alltid om den.
Vi lämnar den här. Hon kan tala om det när hon kommer. Eller hur?
Va? Jag sa ju åt dig att inte ringa henne.
Det är hennes ställe. Hon behövde få veta.
Okej, men hon hade en natt. Vi fick tre veckor tillsammans.
-Jag ville att hon skulle få en natt. -Andy!
-Herregud. Hej. -Jag är så ledsen.
-Mår du bra? -Ja då, det är mitt eget fel.
-Jag lämnade balkongen öppen. -Jag gör det hela tiden.
-Gör du? -Ja.
Om jag är här och uppe. Luftkonditioneringen är trasig.
Jag kollar med grannarna där nere om nån har sett nåt.
Poliser är på väg, de skickar ut patruller och börjar knacka dörr.
Jag är så ledsen för ditt bord.
Jag hade tre veckor ledigt. Jag tror att jag fick lite klarhet.
-Jaså? -Absolut.
Jag vet vad jag behöver nu. Jag behöver en polare.
Och vet du vad? Det är du. Jag har bestämt mig.
Tänk dig, du och jag, man mot man. Mi casa es su casa.
Duncan, gå och raka dig. Gör det igen, nu. Raka ansiktet.
Vad gör du här?
Jag trodde att det här var damernas omklädningsrum.
Nej, de bytte förra året. Tjejerna ville ha högre vattentryck.
Just det, självklart. Nick, eller hur?
Nick, killen du nobbade en fin kyss med.
Nick, som tillbringat 70 timmar på kaféet i hopp om att träffa dig igen.
Mest för kaffet. Vad visar du?
Den är här nånstans. Min namnbricka.
-Du är polis. -Ja, jag börjar i dag.
Ward? Assistent Juliet Ward? Är Juliet ens ditt riktiga namn?
Lägg av. Jag visste att jag skulle börja jobba om en månad-
-och jag ville inte bli ihop med en polis till.
-Har du haft många poliser? -Nej. Har du?
Ser du? Det var den blicken jag ville undvika.
-Vilken blick? -Jag-sket-där-jag-äter-blicken.
Och jag menade en kollega, inte en annan polis.
Jag borde ha varit mer specifik. Jag ber om ursäkt.
Ber du om ursäkt för det? Din grammatik?
Nej, inte min grammatik, bara mitt ordval.
Varför sa du inget?
Jag ville hålla mig till min plan. Jag var rädd att du skulle sabba den.
Ja, det hade jag gjort.
-Välkommen till 15. -Tack.
Okej, välkomna tillbaka.
Det är kul att se er så pigga och nytra.
Och så ska det förbli, för i dag ska vi spåra en inbrottstjuv.
De flesta av er har säkert hört-
-att McNally slogs mot en inkräktare i går kväll.
Hon får berätta mer.
Men ifall hon känner sig extra självutplånande...
McNally spöade skiten ur honom.
Hur går det på 15?
Jag vill också presentera vår nyaste medlem.
Det här är assistent Juliet Ward. Hon kommer från Vancouverpolisen.
Enligt mina vänner vid kusten har vi tur som har henne.
Få henne att känna sig välkommen. Ge henne en applåd.
Få henne att känna sig som en del av familjen.
-Hej, Chloe. -Hej, Chris. Hur är det?
-Bra. Hur var semestern? -Den var toppen. Ja, jag...
Jag tränade mycket, som du ser, för jag ser rätt vältränad ut...
-Absolut. -Du, då?
Det är bra. Jag tog det lugnt och jobbade på stället.
Vi gjorde om Dovs rum helt. Det ser fantastiskt ut.
Jaså?
Jag ska... Gail väntar på mig, så jag ska väl...
Ja, det var kul att se dig.
Har du målat över vår vägg? Väggen vi gjorde tillsammans?
Minneskartan över vår kärlek, med foton och speciella lappar?
-Ja, det har jag. -Vilken färg?
-Vit. -Aj.
Vi ses, Chloe. Du ser toppen ut.
Hittade poliserna ingenting?
Jag är inte förvånad. Killen bar ju mask och handskar.
Följde han inte efter dig dit?
Nej, jag gick. Jag skulle ha sett honom.
Du gick in, tände lamporna, öppnade dörrarna-
-och två minuter senare kom han in. Dålig tajming för ett inbrott.
-Det är inte ens mitt hus. -Han kanske inte var ute efter dig.
-Hej, Trace. -Hej.
Hej, Marlo. Hur är det?
Bra. Jag jobbar fortfarande på Ted McDonald-fallet.
-Det är lite rörigt. -Lycka till med det.
Traci, kan det som hände i går ha varit personligt?
Dex? Nej, inte en chans. Han var med Leo i går kväll.
Har du fått några konstiga telefonsamtal eller mejl?
Det vanliga.
"Du är subban som satte dit mig. En travesti på rättvisa."
Jag får några såna brev då och då, men det får ju alla.
Kan du komma på nån annan?
Det finns en kille som jobbar på mitt kafé, Letterhead Coffee-
-tvärs över gatan från mig. Han är en lång hipsternörd.
Han ställer alltid frågor, men han verkar harmlös.
Corey nånting. Jag vet inte hans efternamn.
-Vet han ditt efternamn? -Ja, det gör han.
Tack.
-Hejsan. -Hej.
-Vem är du nu igen? -Förlåt, Ward. Förflyttning.
-Hej. Price. Välkommen. -Tack.
Jag var sen i dag, för det tog mig 30 minuter att bli klar.
Det är svårt att ta på sig byxor utan att böja knäna. Tack.
No comments yet. Be the first to leave one.