The Regime

MELLANEUROPA

"SLAKTARNA VID SEKTION FEM" OFFRENS FAMILJER FÖRDÖMER VÅLDET

-Vad är det med honom? -Inget, han har bara fått lite lugnande.

Och när det slutar verka? Är han farlig?

-Det är ert problem nu. -Fan också.

Okej, ta in honom.

Raska på. Hon ska snart hålla tal.

-Vad heter ni nu igen, korpral? -Zubak.

Hårda vokaler. Det är som en uppstötning.

Vad heter ni i förnamn?

-Herbert. -Herbert?

Herbert Zubak. Det bara rullar av tungan!

Ursäkta röran. Jävla byggarbetare.

Jag skulle väl kunna skjuta allihop. Om du har några tips?

Hejsan, kära du.

Tänk inte på ammoniaklukten.

Vi sanerar för tredje gången på tre månader.

Ser det här ut som nåt jävla öppet hus? Gå ner till din grupp!

Den långa, läskiga kvinnan är Susan Goin, finansministern.

Den korte, lurvige mannen är dr Kershaw, kanslerns privata läkare.

Ta på honom jackan.

Fy tusan, en ploghäst. Den här lär inte klara sig veckan ut ens.

Då så, sitt ner.

Okej.

Hallå, där inne. Är ni med oss?

Det bör väl sägas att jag starkt motsatte mig valet av er.

Ni och ert skjutglada finger har satt oss i klistret rätt jävla rejält.

Men kanslern insisterade, så nu är ni här.

-Har han skrivit på allt, Agnes? -Ja, tidigare.

Bra. Bra.

Jaha, var ska vi börja?

Det får väl bli...fukten, eller?

-Förlåt? -Är ni snäll och lyssnar?

Hur mycket vet ni?

Hallå, hörs jag?

Jag vet bara att jag är förflyttad.

Okej.

Helvete.

Okej, det är så att vi har ett problem.

-Närmare bestämt sporer. -Sporer.

-Sporer? - Stachybotrys atra.

-Mykotoxiner. -Farliga allergener.

Kanslern upptäckte dem. Hon jobbade ju själv inom sjukvården en gång i tiden.

-Det är väldigt allvarligt. -Mycket.

Men vi har givetvis problemet under kontroll.

Javisst. Eller nej. Nej.

Nej, vi arbetar med att få problemet under kontroll.

Därav renoveringen. Vi river ut hela innanmätet-

och skrapar rent, och så vidare.

Ni förstår väl allvaret här, korpral Zubak?

Och ni begriper väl att problemet är verkligt för kanslern?

Är hon i fara?

Ja... I stor fara, ja.

Men det ordnar sig.

Ni ska få prata lite med kanslern. Redo?

-Nu? -Ja, nu.

Fint. Kom igen.

Andas aldrig i hennes riktning.

Håll er lugn.

Kräks inte.

Stig på.

Korpral Zubak, kanslern.

Ja. Tack, Susan.

Jag ber om ursäkt för säkerhetsåtgärderna.

-Är allt väl med er? -Ja, chefen.

Säkert? De kan vara överdrivet försiktiga för min räkning.

Tänk inte på de här människorna. De förbereder bara.

-Ni är från Westgate, sägs det. -Ja.

Sockerbetornas land. Makalöst vackert.

Inte direkt, chefen.

Och era föräldrar?

De är döda.

Mina också. - Lämna oss.

Sätt er.

Jag vill inte vara taktlös, men vet ni varför jag valde er till det här jobbet?

Nej.

Jag ville ha en av sektion fem-killarna.

Nej, bli inte förlägen.

Demonstranterna betedde sig som djur. Ni soldater reagerade bara.

Jag gjorde rätt i att skicka ner er i gruvan, vad mina kritiker än säger.

Det är inte snällt att kalla er "slaktare" på det viset.

Ingen fara, jag vet sanningen.

Ni har ett gott hjärta och förtjänar kärlek.

Tack, chefen.

Det är så märkligt. Det känns som om vi har träffats förr.

Det känns som déjà vu eller nåt.

Eller som om vi har träffats i en dröm.

Har vi det?

Det tror jag inte.

-Har de förklarat vad jobbet går ut på? -Nej.

Okej.

Det är lika bra.

Tro mig, så kallade "experter" vet ännu mindre än vanligt folk som vi. Stå.

Då så. Det här är en hygrometer. Den mäter luftfuktigheten.

Den hjälper er att tala om för mig om det finns mögel i närheten.

Ni måste följa med mig överallt och mäta. Är det förstått?

-Ja, jag tror det. -Bra.

Det känns som om vi är ämnade för varandra, inte sant?

Dags för er att gå.

Tack.

Korpralen...

Ett välvilligt sinne.

Ni måste sträva mot att ha ett välvilligt sinne.

Ja, jag ska försöka. Tack.

Ja.

Fint, det var väl allt.

Nej, nej, nej, absolut inte.

Ni måste avvärja alla försök till handkontakt med kanslern.

Förstår ni? Det är väldigt viktigt.

Nu hade ni allt en jävla tur, slaktarn.

Kom, så går vi.

Att sanera palatset kan ta flera år. Gud hjälpe oss.

Jaha, här har vi det. Ditt nya hem.

Du börjar i morgon bitti.

I kväll memorerar du planritningen och morgondagens schema.

Nån får hämta dina saker.

Har du några saker?

Hördu.

Jag har skött om den här soptippen hela mitt liv, så lorta inte ner.

Och köp nån bra fuktkräm-

-för avfuktarna gör huden torrare än en mumies rövhål.

SES VI I MINA DRÖMMAR?

KANSLERN HÅLLER TAL TILL NATIONEN

För sju år sen i morgon-

-besegrade vi kansler Edward Keplinger och hans radikala banditer-

i ett fritt och rättvist val.

Det är denna seger vi firar.

När jag tillträdde som er kansler var det med tungt hjärta.

Jag visste att det hårda slitet med att krossa den misslyckade staten-

skulle uppta all min tid-

-och hindra mig från att stå vid er sida, med er hand i min.

Men en sak ska ni veta: Ni fyller mig med all kärlek jag nånsin kan behöva.

Så jag välsignar er alla.

Och jag välsignar vår kärlek. Alltid.

EUROPA

Hallå?

Upp och hoppa. Ni har 20 minuter på er.

Glad segerdag, slaktarn.

Glad segerdag, Herbie.

Sätt fart.

-Kan du planlösningen utantill nu? -Jag tror det.

Hon hatar tvekan.

Behöver du en karta, idiot? Stick iväg till din grupp.

Andning. Går hon förbi dig, så håll andan. Om hon talar till dig, så håll för munnen.

Knapra mintpastiller.

Om hon känner mögellukt säger du att du också känner den.

Hur gick det för henne?

Hon sa att korven såg ut som en babiankuk.

-Får kökspersonalen äta upp den? -Visst, bara inte vakterna ser.

-Hur är hennes humör? -Fem av tio.

-Och tio är bra? -Spelar det nån roll om det är en femma?

Ställ dig mot väggen här.

Seså.

Hördu. Det är busenkelt.

Du går med henne och mäter den relativa luftfuktigheten.

Vad betyder siffran här?

Den betyder "ställ inga frågor, och se skärpt ut".

Annars ryker du, som den förre.

Öppna dörren och gå framför mig.

-Hur går det? -Mycket bra, chefen.

Nej, käre du, med fukten?

Den är på 31 procent.

Först ska vi till växthuset och träffa mr Laskin, säkerhetschefen.

I dag får du dyka ner i en soppskål full med mask, känd som byråkratin.

Stålsätt dig.

Glad segerdag, kanslern.

41 procent.

Här kommer denna ljuvliga morgons underrättelseinformation.

Mina källor på planeringskontoret-

-misstänker att finansminister Goins tålamod börjar tryta-

-i väntan på att ni ska sluta koboltavtalet med USA.

Om ni skulle välja att sluta ett avtal-

-har jag fått höra att amerikanerna kan kräva ytterligare garantier-

-på grund av sektion fem och... otrevligheterna där.

Inom palatsets väggar skvallras det på nedervåningen om er aptit.

Och en liten påminnelse: Er make ska träffa Vogue i dag.

Jag utgår från att vi övervakar det?

Tack, då.

-Mår du bättre i dag? -Ja, chefen.

-Mer välvillig i sinnet? -Ja, jag tror det.

Var nånstans var vi egentligen i natt?

Förlåt?

Vad var det för plats vi möttes på?

I natt?

Ja, min kära. I vår dröm. Minns du inte?

Sockerbetor.

Ja, helt riktigt. Sockerbetor.

Visst var de ljuvliga?

Hon är på väg upp.

-Klänning? -Grön.

Det var ju typiskt.

Är ni rädd för lite färgat tyg? Ni är en riktig gnällspik, mr Schiff.

Är det så konstigt, då?

Hon har knappt kastat en blick åt mitt håll på flera månader.

Det ska ni vara glad för. Den högra handen får ta smällen.

Har ni lagt märke till hennes svalnande intresse för favoriten-

vår krympande BNP:s försvarare?

Avundsjuka bottnar i osäkerhet, mr Singer.

Ånej...

Då börjas det.