The first 200 lines.
EN ORIGINALSERIE FRÅN NETFLIX
Guzmán.
Guzmán.
Jag måste ställa några frågor.
Vad hände?
Jag vill att du berättar vad du bevittnade ikväll.
Vad hände?
Guzmán.
Bara lugn.
Det ordnar sig.
Killar: bana ett och två. Tjejer: bana tre, fyra och fem.
Hur kommer det sig?
-Vadå? -Att vi delas upp efter kön.
De snabbaste borde ta bana ett, och de långsammaste bana fem.
Gör som jag sa.
Klara…
Nästa kontroll är nästa år. Nu får vi tre månaders lugn och ro.
Azucena.
Kom in.
Muñoz, gå till din lektion.
Han säger att det har gått utför med skolan de senaste två läsåren.
Men han tänker visst ta tag i det.
Sparken utan förvarning i min ålder, mitt i läsåret.
-Den här skolan suger. Jag slutar också. -Larva dig inte. Du stannar.
Jag borde ha passat på att resa istället för att slösa min tid här.
Det är sista året, hjärtat.
Visst, men varför ska jag ta examen?
Utifall att du ändrar dig och vill plugga vidare.
Stanna här med Omar.
Oroa dig inte för mig. Jag hittar nåt.
Var kommer han från?
Disciplin.
Excellens.
Meriter.
Ni kanske undrar varför en vd vill driva den här skolan.
Svaret är enkelt.
Precis som i en vanlig familj när det går sämre för en familjemedlem,
så rycker pappan in.
Och vi är säkert överens om…
…att Las Encinas de senaste två åren inte har presterat särskilt bra.
Tack för din uppmärksamhet.
-Fan, förlåt. Det är bara det… -Inga ursäkter. Jag avskyr det.
Jag ska ge dig ett råd.
Det här gäller faktiskt er alla.
Slösa inte tid på ursäkter.
Lägg den istället…
…på de här tre orden: disciplin, excellens, meriter.
Välkomna till en ny era på Las Encinas.
-Bra simmat. -Bra motstånd.
Jag gjorde mitt bästa.
Om jag kände dig bättre, hade jag vetat din strategi.
Jag har ingen strategi, jag bara kör.
Tja…
Det kanske är hemligheten, att du bara kör.
-Trevligt att träffas. Jag heter Ari. -Guzmán.
-Välkommen. -Tack.
Du!
Hörde du den nya rektorn?
Ja.
Försökte han inte bara spela cool? Var det inte bara en fasad?
Nej, han är faktiskt sån.
Hur så?
-Han är min pappa. -Du skojar.
Hej då.
Hej då, Ari.
Hej.
Läget?
Stirra inte.
Jag spanade inte in paketet. Jag tittade på ärret. Var det allvarligt?
Ja, det var det.
-Jäklar. Vad har hänt? -En bilolycka.
Och du?
Leukemi.
Jag överlevde knappt.
Jag var sängliggande i två år och fick lära mig gå igen.
Jag hade gett upp.
Plötsligt blev jag bättre. Men det kan komma igen.
Okej, du vinner.
Jag gillar ditt paket förresten. Nu när jag ändå tittade på ärret…
-Ursäkta, jag vill inte göra dig obekväm. -Ingen fara.
Och trevlig är du också.
Alla trevliga och snygga killar är strejta.
Nej, inte alla.
Snygg röv.
Nu när jag ändå tittade på ärret…
Jag kom precis från London, så jag känner mig lite vilsen.
Säg bara vad jag kan göra…
-Du kan visa mig gaylivet i Madrid ikväll. -Jag känner inte till så många gaybarer.
Seriöst?
Hej, snygging.
Det här är Patrick. Han är från London. Han går i vår klass numera.
Omar, min pojkvän.
Trevligt.
-Ge honom en kindpuss. -Okej.
-Blev du utslängd för att du är europé? -Nej, min pappa är skolans nya rektor.
Omar Shanaa? Kan du komma in på mitt kontor?
Samexistensen på den här skolan måste byggas på uppriktighet.
Vi behöver alla vara uppriktiga. Rektorn, eleverna, allihop.
Håller ni med?
Så låt oss vara det.
Shanaa.
Förtjänar du ett stipendium?
-Ja, självklart. -Avbryt inte.
-Min syster fick också ett stipendium. -Fantastiska betyg.
Din systers alltså. Hon förtjänade att gå här.
-Tycker du att du gör det också? -Azucena såg väl nåt i mig.
Kan du säga vad?
Det gick inte så bra för dig i den statliga skolan.
Så det var inte din studiebegåvning.
Jag tog hand om min pojkvän som var sjuk, okej?
Han hade leukemi, och jag tog hand om honom dygnet runt.
Jo, jag vet.
Och…
…det är beundransvärt, men…
…när det gäller stipendier…
…så grundar de sig på prestation och inte personliga omständigheter.
Förstår vi det? Bra.
García.
-Och du? -Jag har väl godkända betyg.
Men du relegerades när du misskötte dig.
Ja, men det är personliga omständigheter.
Här bedömer vi väl bara prestationen?
Jag vill inte vara orättvis mot er i förhållande till era skolkamrater.
Därför ska ni göra ett prov som testar föregående läsårs kunskaper,
så att ni kan visa att ni förtjänar privilegiet att gå på den här skolan.
-Vara orättvis? Privilegiet? Det… -Jag gick inte här förra året.
Det var allt. Tack.
Jag älskar din utstrålning…
…om jag får säga så.
Tack. Jag vet inte vad du menar, men du får säga så.
Jag menar din attityd, din blick…
…och hur du rör dig.
Hela du egentligen.
Ja, jävlar. Du har studerat hela mig, va?
Jag heter Rebeka, med K.
-De som är coola kallar mig Rebe. -Okej, Rebe.
Mencía. Trevligt att träffas.
Detsamma.
Du, jag beklagar om du är arg. Men det pappa gör är inte mitt fel.
Att jag är arg är inte mitt fel.
Jag hörde om dina vänner och din mamma, och det suger.
-Men den här skolan behöver verkligen… -Vadå?
Jag menar inte att din mamma eller Omar har sålt knark eller mördat.
Såvitt jag vet.
Men om min pappa hade fått styra och ställa…
Är du här för att jävlas?
Patrick, lugna ner dig.
Först flörtar han med mig i duschen, och sen låtsas han vara riktigt macho.
Ander, sluta.
Du har ingen jävla aning. Trodde du att jag flörtade?
Du och din pappa kan dra åt helvete.
Stick!
Kom.
Patrick.
Vad är det med honom?
Okej… Har jag förstått saken rätt?
Simmande Barbie och bastande Ken är den nya rektorns barn.
Och du är också ny, va?
Om det är nån tröst, så tycker jag likadant om min pappa och mina syskon.
Nej, det är ingen tröst. Lycka till, sötnos.
Jäklar. Så du tänker prata med mig idag?
Nähä, inte det.
Det är alltid samma sak, pappa.
Du ska alltid gå fram som en jävla ångvält.
-Tänk på språket. -Förlåt. Som en ångvält.
Till slut blir vi alltid hatade.
-Vad menar du med ångvält? -Du sparkade föregångaren utan förvarning.
Det är det jag är här för.
Han förvarnade inte oss om flytten heller. Det är bara sån Benjamín är.
Mencía, snälla.
Jag blev ignorerad på lektionen idag. Det blev du också.
Ta inte alltid hans parti.
Stämmer det?
Nej, oroa dig inte. Jag tar in nåt att dricka.
Så jag hittade bara på allt.
Och varför vill du göra dig av med stipendiaterna?
Du må vilja införa åtgärder, men vad ska du åtgärda nästa vecka?
Du ställde till det rejält på vår allra första skoldag.
Okej, nu byter vi ämne. Vi borde fira att vi är i Madrid.
-Var är kyparen? -Ari, vad fan!
Servicen är så långsam i Spanien. Och det luktar konstigt, typ patschuli.
-Ari. -Patrick.
-Vi är här för att stötta pappa. -Nej, för att lagen säger så.
Om jag var 18, skulle jag slippa vara med er.
Vi hade tur som fick dig.
Okej, nu går jag. Jag pallar inte låtsas längre.
-Mencía, sätt dig. -Sätt dig.
Låt henne vara. Hon beter sig bara illa ändå.
Men en sak är faktiskt sann.
Provet för stipendiaterna…
Tack och lov!
Du skulle kunna bedöma dem från vecka till vecka fram till jul.
Lägg dig inte i mitt arbete.
Du har fullt upp med din syster som det är.
Pappa.
Strunt samma. Han har rätt.
Jag går på toa.
Jag vet, men det känns konstigt.
Nadia, snälla. Jag blir slak snart.
Snälla, Nadia.
No comments yet. Be the first to leave one.