The first 200 lines.
"STOPPA PRESSARNA!"
POLISMÖRDAREN TILLRÄKNELIG, AVRÄTTNINGEN GENOMFÖRS
TORSDAG, 6 JUNI, 1929
EARL WILLIAMS AVRÄTTNING SKER IMORGON Av HILDY JOHNSON
Jacobi! - fetknopp!
Dämpa er, va! Folk försöker arbeta här.
Stick och brinn!
-Ingen respekt för pressen. -Ska du spela eller ej?
-Fram med insatsen. -Varför skaffar vi inte nya kort?
Jag har inte vunnit en hand sen Leopold och Loeb-rättegången.
Möjlig stege. Möjlig färg. Knekt åtta. Par i sjuor.
-Inte ett skit. -Jag satsar en femcentare.
-Jag höjer med en tiocentare. -Jag höjer med tio cent till.
-Det blir 25 cent, va? Jag är med. -Jag synar.
-Varför svarar ingen i telefonen? -Det är Examiners telefon.
Brottmålsdomstolens pressrum. Nej. Hildy Johnson är inte här.
Hej, mr Burns. Nej, Hildy har inte kommit än.
Jag ska säga till honom så snart han kommer in.
Det är tredje gången Walter Burns ringer.
-Var kan Hildy vara? -Säkert hos Madame Chow.
-Hon har fått in nya tjejer. -Sötsurt fläsk skulle göra susen nu.
-Sluta babbla och spela nu. -Jag synar vår kinesiske gourmet.
-Fem och två. -Min idiot.
Det luktar som en soptipp här. Hur kan ni andas här inne?
-Nåt nytt om hängningen, Bensinger? -Skaffa era egna nyheter.
Vem har använt min handduk? Och var är mitt toalettpapper?
Ta med eget toalettpapper, eller använd blaskorna ni arbetar för.
Två par, knekt högt.
Skåda: triss i treor.
-Varsågod, Bensinger. -Titta, rodnande rosa.
Jag använde bara fyra ark. Räkna själv.
Förbannade zigenarpack.
Bensinger här. Koppla mig till en inskrivare.
Är det du, Marty? Nya bud om Earl Williams hängning.
Ja, avrättningen sker klockan sju imorgon bitti.
Myndigheterna förväntar sig att radikalerna gör uppror.
-En inskrivare, tack. -Extra vakter vid fängelset...
...stadshuset, järnvägs- och pendeltågsstationer.
Nyheter om Williams hängning: Sheriff Hartman har anställt 200 släktingar-
-för att skydda staden från Röda armén, som strax lämnar Moskva.
Den dömde har beställt följande sista måltid
Räkcocktail, rostbiff, brysselkål, äppelpaj och chokladdryck.
Williams sista måltid blir en budgetmeny från haket tvärsöver.
21.00 ska Williams undersökas av psykologen Max J Eggelhofer-
-på önskemål av Amerikanska frihetsvännerna.
Eggelhofer. Ja, han är från Wien. Jag skrev om det i morse.
Han skrev boken Självbefläckelse och asocialt beteende.
Han ska hängas och de vill veta om han tog på sig själv när han var fem.
Fem till åt min irländske vän. Får jag inget kort?
Pressrummet. Nej, mr Burns, Hildy har inte kommit än.
Den korkade djäveln! Vem fan tror han att han är?
Förlåt,jag menade inte att skrika på dig.
Om Hildy dyker upp, säg åt den dumme fan-
att komma hit ögonaböj. Tack.
Har du hittat honom?
Jag har letat efter Hildy på varenda lönnkrog, spelhall och turkiskt bad.
Ring renhållningen och fråga om han låg i rännstenen.
Jag får ringa sjukhus och bårhus.
Det vore typiskt honom att dö kvällen innan en hängning.
Vad tycker du om rubrikerna?
Vilken tycker du bäst om?
De är usla allihop.
Man kan inte göra mycket med en hängning.
Tänk om delstaten hade elektriska stolen. Det vore nåt, det.
"Williams får stolen." "Williams steks."
"Williams grillad levande."
Mr Johnson! Mr Burns har letat efter er överallt.
Tjena, Hildy. Har du semester?
-Spana in skorna. -Rena prinsen av Wales.
Gratulera mig, för jag är kär
-Var fan har du varit?! -Jag har klippt mig och shoppat.
-Hej, Duffy. -Äsch.
Varför ser du ut så där? Du skriver om en hängning, inte en polomatch.
-Det var det jag ville prata om. -Vi ska vända upp och ned på stan.
Alla tidningar kommer ha samma nyhet om avrättningen utom vi.
Vet du vad vi ska ha? En bild av en dinglande Williams.
Ett foto, för första gången. Bara i Examiner.
-Man får inte ta in kameror. -Ingen kommer att veta nåt.
Jag har ordnat den här speciellt.
Sätt den på vristen, dra slangen längs byxbenet och gör hål i fickan.
När Williams åker igenom falluckan lyfter du byxbenet och tar bilden.
Han kilar vidare 07.00. 07.03 sitter du i en väntande ambulans på gården-
-med mörkrum och skrivmaskin. Ni åker iväg med sirenerna på.
Medan du skriver nyheten framkallar de negativet.
07.22 kommer bilden till gravören och din artikel sätts.
07.56 ändrar vi förstasidan.
08.12 rullar pressarna och 08.47 är extraupplagan ute på gatorna!
Du får antingen Pulitzerpriset eller ett år i fängelse.
Ge mig 1 200 ord. Mycket stämning:
"En kall gryning, fångar som sjunger spirituals."
"Kroppen snurrar sakta i vinden." Du vet vad jag menar.
-Nåt annat? -Vi behöver Williams sista ord.
Nåt slagkraftigt. Du kan hitta på dem själv.
Du ska få dina sista ord. "Jag slutar."
-Det kommer han knappast säga. -Inte Williams. Jag slutar.
-Jag säger upp mig, här och nu. -Är det Tribune som har stulit dig?
Jag tänker inte jobba för Tribune. Ingen annan tidning heller.
-Walter, jag ska gifta mig. -Varför det? Du har redan varit gift.
Du tvingade mig att skriva om en mordbrännare på bröllopsresan.
Därför är du förstklassig. Alltid på rätt plats.
Men aldrig hemma, Walter. Inte på julen eller vår bröllopsdag.
När hon låg på sjukhus döende var jag på evolutionsrättegången.
-Men inte den här gången, Walter. -Okej, Hildy, om du insisterar.
Rapportera från hängningen, gift dig i helgen och kom tillbaka på måndag.
På måndag är jag i Philadelphia. Vi åker vid midnatt, gifter oss imorgon-
-och på måndag börjar jag på hennes farbrors reklambyrå.
Jag har fått nog av pressen.
Ska du skriva slogans som "Jag går en mil för en Camel?"
Skriv upp det. För 150 dollar i veckan.
Hildy, du är reporter, inte en fikus som skriver poesi om behåar.
Vi har 300 extra tidningspojkar.
St. Pauls kyrkskola skolkar imorgon. Vi täcker Chicago som en snöstorm!
Farväl, Duffy. Tänk på din diabetes. - Walter, det har varit kul.
-Vad menar han? -Han slutar och ska gifta sig.
-Är det värdinnan på strippklubben? -Nej, hon läste till konsertpianist.
Var tusan skulle du träffa en konsertpianist?
Hon är änka. Maken dog i en bilolycka.
Hon försörjer sig genom att spela orgel på Balaban & Katz-biografen.
-Vi har träffats i tre månader. -Varför sa du inget?
-Jag hade velat ordna en avskedsfest. -Nej tack.
När Ben Hecht slutade drogade du hans drink. Vi fick bära honom på tåget.
Nu sitter han under palmerna och skriver dialog åt Rin Tin Tin!
Vad är det för fel på er? Ni är förrädare, allihop.
Om det inte är Hollywood, så är det Broadway eller Paris.
Ni ska skriva den stora amerikanska romanen och leka F Scott Fitzgerald.
Och nu är det du. Den siste riktige tidningsman jag har kvar.
Sluta smöra.
Upplagan steg med 75 000 när du intervjuade Earl Williams.
Det är din nyhet. Du kan inte lämna den nu.
Oavsett vad som händer ska jag med nattåget till Philadelphia.
Din otacksamme djävel.
När jag hittade dig skrev du om polska bröllop. Jag lärde dig allt.
Och nu hugger du mig i ryggen!
Jag kan göra vilken amatör som helst till en bättre reporter än du!
Ge honom en brustablett till.
Ge dig iväg, din lurendrejare!
Skönt att du inte är arg.
-Tänker du verkligen släppa honom? -Inte en chans.
Så han ska gifta sig med en organist från Philadelphia?
BEFÄLHAVARE BYRD HEMMA FRÅN ANTARKTIS
Befälhavare Byrd får ett tumultartat välkomnande i New Yorks hamn.
Partichef Josef Stalin inspekterar trupperna på Röda torget.
-Miss Grant? -Ja?
Får jag tala med er? Mitt namn är Otto Fishbein.
Jag kan inte bokas upp längre. Jag ska sluta.
Det är inget sånt. Jag är övervakare.
Övervakare? Vad gäller det?
Vi har hört att ni tänker gifta er med en viss Hildy Johnson.
-Ni tänker flytta till Philadelphia. -Vad är fel med det?
-Han måste inställa sig varje vecka. -Varför det?
-Han är villkorligt frigiven. -För vad då?
Har han inte berättat? Inte för att jag klandrar honom...
-Vad pratar ni om? -Han är snarare sjuk än kriminell.
Inte alltid, men ibland lockas han av begäret.
Mr Fishbein, jag är ingen naiv snärta. Berätta vad Hildy har gjort.
Så länge han höll på i mörka gränder och öde parker... Vi lider med honom.
Men sista gången skedde det mitt på dan, på Chicago Art Institute.
-För guds skull, vad hände? -De var 16 gymnasieflickor.
Han stod högst upp på trappan i en regnrock- och det regnade inte ens!
-Är det brottsligt? -Han hade inget under.
Vi stöter på exhibitionister då och då. Kolla, damen!"
Jag tror er inte.
Hans akt är så här tjock.
Stackars Hildy.
Han skulle sitta inne nu om det inte vore för hans redaktör, Walter Burns.
Han bearbetade åklagaren och domaren. Det kallar jag en riktig vän.
Det är nog Hildy.
-Vad ska jag säga? -Han kommer att förneka allt.
Återvänd till Philadelphia och glöm honom.
Utan att ta farväl?
-Hallå? -Hej, raring!
Det här är din drömkille, pigg som en ekorre. Vilken eftermiddag jag haft.
Var har du varit? På konstmuseet?
Konstmuseet? Jag bad Walter Burns flyga och fara.
Jag hämtade ringar och tågbiljetter och nu packar jag.
Har du packat regnkappan?
Den kan jag bära över armen, för säkerhets skull.
För säkerhets skull? Du behöver en läkare, ingen fru.
Jag tycker synd om dig, men jag kan inte leva med ditt problem.
Mycket bra. Lägg på nu.
Raring, jag förstår inte. Vad har jag gjort?
-Din övervakare står vid min sida. -Övervakare? Jag har ingen...
Sa han det?! Vänta lite nu.
Vänta lite. Hur ser han ut?
Låt mig gissa. Han är 190 cm lång, har elaka ögon och potatisnäsa.
Vet du vem det är?
Du kommer inte tro det. Walter Burns, den falskspelaren!
Bäst jag går nu. Jag har andra fall att hantera.
-Vänta lite. Hildy vill tala med er. -Jag måste se till godiskillen.
Han kallas så för att han snokar runt på skolgårdar.
-Fishbein. -"Fishbein", din babian.
Ta på dig gjutjärnskalsonger, för du ska få en spark i arslet!
Hildy, du brukade kunna ta skämt innan du började i reklambranschen.
Förstör du mitt äktenskap för att hålla mig på tidningen?
Hildy,jag ber dig bara skjuta upp det i 24 timmar. Skriv om hängningen.
För dig skulle jag inte skriva om Jesu sista måltid-
-ens om den hölls på en lyxkrog! Låt mig prata med min flicka nu.
Okej. - Blottaren vill prata med dig.
-Det var otroligt nedrigt av er. -Det var för ert eget bästa.
Gift er med en dödgrävare eller en ficktjuv, men aldrig en tidningsman!
No comments yet. Be the first to leave one.