Radius

Hallå?

Är du oskadd?

Hör du mig? Herregud!

- Larmcentralen. - Jag behöver hjälp. Det är en tjej här.

Hon var med om en olycka eller nåt. Jag tror att hon är död.

- Ta det lugnt. Var befinner ni er? - På skylten stod det Woodmore.

- Kan ni upprepa? Det hörs dåligt. - Skit! Jag vet inte vad vägen heter.

- Lugna er, sir. Hur var namnet? - Jag heter...

Sir?

Herrejesus!

Hallå?

Liam Hartwell här. Gäller det trädgårdsarbete, ring 555-0968.

Lämna meddelande efter tonen.

Vill du ändra svarsmeddelande, tryck 1.

Helvete!

Har ni uteslutit biologisk krigföring, sheriffen?

Som jag sa förut, innan grundliga obduktioner kan utföras...

Är det säkert att andas in luften?

Vi måste vänta på coronerns rapport innan vi vet vad som har hänt.

Om luften är säker att andas in kan jag inte svara på för tillfället.

Hallå! Stick härifrån!

Stick! Det är inte säkert här.

Du kan inte vara där ute! Stick!

Dumskalle!

Åk hem!

Det är inte säkert där ute

Gå hem!

Jag talade med honom och han bekräftar att tecknen var samma -

- som hos 29-åriga Melanie Walker som hittades död tidigare i morse.

Jag talade även med sheriff Laredo angående det nuvarande läget.

- Det här är vad han hade att säga. - Två dödsfall har bekräftats hittills.

Det ena vid väg 131 utanför Woodmore, och ett annat vid Sophie's Diner.

Som tur är verkar dessa incidenter vara begränsade till en plats.

Håll käften, för helvete!

Jäklar!

...mystiska dödsfall i Woodmore, men coronern hävdar att det inte rör sig -

- om luftburet virus, men är ändå osäker på orsaken till dödsfallen -

- och man har inte uteslutit risken för smitta.

Många lokalbor oroar sig för att dödsfallen kan vara kopplade -

- till nån form av terroristaktivitet.

Fönsterrutan är trasig här.

Dörren är olåst.

Är ni där inne, mr Hartwell? Polisen här. Vi hittade er pickup.

- Vi kommer in! - Jag går in, kolla runt lite.

Jag tar en titt inne i skjulet.

Vi har en situation här, Tim. Döda fåglar, vita ögon.

- Precis som vid Sophie's Diner. - Okej, vi ses vid bilen.

Hallå?

- Är det någon där inne? - Stanna!

Vem är det? Jag vill bara prata med dig.

Snälla, kom inte närmare!

Heter du Liam? Är du Liam Hartwell?

Vi kan prata, men du måste backa bort från skjulet.

- Varför? - Gör som jag säger. Håll dig borta!

Snälla?

Jag vill bara prata med dig.

- Liam? - Ja.

- Vet du vem jag är? - Nej, vem är du?

- Jag var med i bilen vid olyckan. - I min bil?

Jag såg dig inte när jag kvicknade till.

Du får hjälpa mig lite här, jag kommer inte ihåg nåt från olyckan.

Varken, bilen, olyckan eller dig. Inget!

- Det är inte sant. - Vad?

Jag vet inte vem jag är. Jag minns inte heller nånting.

- Vad menar du? - Gode gud!

Vänta lite nu! Hur är det ens möjligt?

Kan vi gå in i huset? Jag vill se mig omkring.

Vad är det?

Du kan väl gå in, så ska jag...

Är allt som det ska?

Ja. Ja, det är det.

Hur visste du att du skulle åka hit?

Polisen sa att bilen var registrerad på Liam Hartwell, så här är jag.

Jag hade inga id-handlingar på mig, så jag tänkte att du kunde hjälpa mig.

Antingen det eller stanna på härbärget och låta en socialarbetare lösa det.

Är det här du?

Jag tror inte att du bor här.

Jag har inte hittat några kvinnokläder.

- Varför all tejp? - De nämnde ett virus eller nåt.

Jag hörde det. Men du vet väl att det är över?

Det är ingenting i luften.

- Jag antar att du inte kan lösenordet? - Lika lite som du.

Du trodde inte det var säkert utomhus, så varför var du då där?

Är allt som det ska?

Känner du till nåt ställe som heter Smithburg eller Oakdale?

Här, vid countygränsen. Precis bredvid bron.

Och vi var där båda två.

- Vad är det? - Inget. Nu sticker vi härifrån.

Förlåt. Förlåt.

Jag försöker bara få rätsida på det här.

- Vad ska jag kalla dig? - Alla har kallat mig Jane Doe.

Jag antar att jag har vant mig vid det.

Jane. Då säger vi det.

Jag minns inte det här stället alls.

Vi har varit här.

Skit också!

Du frågade förut om jag kände igen dig. Det gjorde jag varken då eller nu.

- Men... - Vad då?

Men jag har en känsla av att jag känner dig.

Har du?

När jag låg på sjukhuset hade jag en dröm. Jag vet inte om jag minns rätt.

Men i drömmen är jag barn, ungefär 7-8 år.

Jag är i köpcentret med min familj, men jag ser inte deras ansikten.

Vi står i kö för att få träffa jultomten.

Det sitter ett barn i tomtens knä -

- och han sträcker sig upp och drar ner killens lösskägg.

Och när jag ser det tappar jag fattningen.

Jag springer hela vägen ut till bilparkeringen.

Jag stod väl inte ut med sanningen.

Det är det enda jag kommer ihåg från mitt liv.

- Rätt så värdelöst, eller hur? - Nej, det håller jag inte med om.

Det bevisar bara att det finns inom dig, det är inte borta.

Du måste bara hitta ett bättre sätt att få tillgång till det.

- Det är för sent. - Du kan inte vara kvar här. Jane!

Jag mår bra, jag kom bara ihåg en sak. Jag kastade nåt i vattnet!

Det var papper...

- Det känns som... - Ta det lugnt.

Du var med. Det känns som om jag lämnade nåt bakom mig.

Så frustrerande! Vad gjorde vi här?

Jag vet inte.

Polisen hittade alltså inget i skåpbilen.

På själva olycksplatsen, då?

Ett uttalande av rättsläkaren.

Dödsfallen var attacker mot människor men inte orsakade av naturkrafter.

Med andra ord är det troligtvis orsakat av människor.

I och med den nya informationen ska Woodmore-polisen samarbeta...

- Vet polisen orsaken till olyckan? - Det sa det inte.

Ännu en olycka inträffade visst. Nån som drabbats av det där viruset.

Jag tror inte att det hade med oss att göra.

Vi går och tittar.

Vad fan har hänt här?

Jag tror inte att en eldsvåda orsakade det här.

Vad är det?

Var befann du dig? Var befann du dig när du vaknade till?

Jag var här borta. Här...

Jag tror att jag var här borta. Men det var så jäkla mörkt.

Ja, jag tror det var här nånstans. Hur så?

Liam?

Vi måste snacka. När jag gick härifrån hade det hänt nåt med mig.

Jag märkte det inte först. Jag menar, jag...

Jag trodde det var nåt virus i luften. Fåglar föll från himlen, för helvete!

Vad pratar du om?

- Flickan i bilen som dog... - Ja?

- Det var jag. - Va?

Jag visste det inte. Jag gjorde det inte medvetet.

- Vad? - Dödade dem.

Som om jag sög livet ur dem bara genom att närma mig.

Det låter helt galet, men så gick det till!

Folk kom fram till mig och stupade. De bara stupade...

Det var därför du hittade mig i skjulet. Jag försökte hålla mig undan.

- Det är ju inte klokt. - Hör på mig! Det var jag!

Jag dödade alla de där människorna.

Men vad det än var jag hade i mig, så är det borta nu.

- Hur kan du vara så säker? - Tro mig, jag mår bra nu.

- Varför berättar du det här nu? - Titta var du står.

- Det måste ha hänt oss båda två. - Jag sa att jag stod här.

Det var mörkt, så jag kanske stod där!

- Har du inte märkt nåt annorlunda? - Nej.

Har inget konstigt hänt dig sen du tog dig härifrån?

Nej och jag har definitivt inte dödat nån.

Stanna, Jane! Förlåt mig.

Förlåta dig? Hur vet jag ens att det är säkert att vara i närheten av dig?

Tänk om du blir likadan igen? Tänk om du dödar mig?

Har du tänkt på det? Du borde ha berättat det tidigare.

Vänta lite, raring.

- Hej, är allt som det ska? - Ja, lämna oss bara ifred.

- Är du okej? - Jag klarar inte det här.

- Sir? - Vad vill du?

- Vi är bara... - Vänta lite. Är du Liam Hartwell?

Ja.

Vi har letat efter dig. Din pickup hittades precis vid...

Liam? Vad är det som händer?

- Herregud! - Jane! Vänta!

- Stanna! - Rör mig inte!

Sluta! Du kommer inte att dö. Jag lovar dig, du kommer inte att dö.

Vad tusan var det som hände?

Vi måste sticka härifrån. Snälla?

Snälla? Tro mig.

Mamma? Är du där?

- Vad gör vi här? - Gå ditåt.

- Va? - Gå bara ditåt, Jane. Snälla?

Stanna!

- Om du inte berättar vad vi... - Backa.

Åh, gud!

- Vad fan hände? - Du flyttade på dig.

- Menar du att jag gjorde det där? - Nej, jag.

Det har varit jag hela tiden, men du har stoppat mig utan att veta om det.

- Åh, herregud! - Vi måste ta oss till ett sjukhus.

- Är du galen? - De måste kunna genomföra tester.

- Blodanalys, magnetröntgen. - Jag har varit på sjukhuset.

De röntgade mig efter olyckan, men inget konstigt visade sig.

- Det är inte du som har döda människor. - Vad tänker du säga till dem?

Att du utsöndrar död? Du såg hur jag reagerade när du berättade det.

Tänk dig det i mycket större skala.

Vi måste tänka oss för.

Vi åker till ett sjukhus längre bort. Där polisen inte söker efter mig.

Det låter riskabelt, men jag måste få rätsida på det här.

När vi väl har fått det kanske vi kan få polisen att förstå.

Vi kan säga att du har svårt att minnas på grund av olyckan.

Det är ju sant. Då genomför de en magnetröntgen.