1898: Our Last Men in the Philippines

Den här filmen är baserad på verkliga händelser.

Vissa personer och inslag är fiktiva.

TILL MINNE AV PEDRO COSTA

Första gången jag hörde talas om Baler var jag tjugo.

De sa att det var en tagalisk by norr om Manila.

En förbannad plats omringad av hav och djungel...

...befolkad av blodtörstiga rebeller som hatade Spanien.

En kväll,

i oktober 1897...

...blev truppen som försvarade byn massakrerad utan pardon.

De kände fruktan...

Löjtnant!

...förtvivlan...

...kaos.

Det var en skam.

Av 50 soldater överlevde endast tretton.

De kämpade för sin frihet.

Vi för ett imperiums överlevnad.

Och vi förlorade.

Tre månader senare anlände jag med nästa trupp.

Vårt uppdrag var att återfå den förbannade byn,

och Spaniens storhet.

Jag visste inte än,

men vi var ämnade att bli imperiets sista försvarare.

De sista i Filippinerna.

Jag hade aldrig varit i krig,

och jag trodde att för att överleva behövde jag bara lite tur

och sunt förnuft.

Jag var ung...

...och naiv.

-Man ser ingen. -De är bra på att ligga i bakhåll.

Det räcker, Ron, du blir magsjuk.

Håll ögonen öppna.

Alla till båtarna! Var beredda!

Sätt fart!

-Alla till båtarna! -Kom igen!

Må Gud hjälpa oss.

-Kom igen! -Hur fan hamnade jag här?

Det är nån vid stranden, löjtnant!

Löjtnant Martín Cerezo, 2:a jägarbataljonen.

Broder Carmelo, jag sköter församlingen. Leder ni de här männen?

Det gör kapten Las Morenas.

-Kommer ni från Manila? -Ja, fader. Vi ska återerövra byn.

-Vilken är den bästa vägen? -Gå uppströms i en timme.

Rebellerna har lämnat byn.

Fäst bajonetten!

-Urbefolkningen är väldigt fredlig. -Låt mig avgöra det, fader.

Vi rycker fram två och två. Ta ledningen, Carvajal.

Var uppmärksamma. - Veckla ut flaggan och följ med mig.

Luis, ta fem män och sök igenom kyrkan.

Följ mig!

-Hur tjocka är väggarna? -Nästan 1,5 meter.

1,5 meter kan stå emot tungt artilleri.

Vad kan vi använda som förråd förutom sakristian?

Sergeant Jimeno Costa.

En överlevare från förra truppen.

Till er tjänst, löjtnant.

Jag har väntat i veckor på er.

Enligt reglementet borde ni följt era mannar till Manila.

En militärs främsta uppgift, löjtnant...

...är att försvara Spanien.

-Ni gjorde inte det så bra. -Jag gav aldrig upp.

Jag slogs tills jag var kraftlös.

Eller är det här för lite? Och det här?

Om tagalerna angriper igen,

så behöver ni mig.

Jag känner till området.

-Varför strök ni inte flagg? -De skär sönder vår.

Och byborna vill ha den där.

Jose.

Hissa vår.

Ska du behålla den som minne?

Var försiktig med byns kvinnor, löjtnant.

De spionerar åt fienden.

-Vad heter du? -Teresa.

Hon är hora, hennes bror slåss med rebellerna.

Vad min bror gör är hans sak.

Jag har inget emot Spanien.

Jag är döpt och jag sjunger i kyrkokören.

Vad sjunger du? Julsånger?

Kärlekssånger.

Vad du vill.

Vilka sånger kan du?

Spanska, filippinska...

Sjung en.

-Jag sjunger när jag får betalt. -Som hororna.

Jag kommer att säga...

Fortsätt.

Det är vad du betalade för.

Välkomna till Baler...

...señor.

Rebellerna tillhör en frimurarorganisation,

Katipunan, som vill uppnå Filippinernas självständighet.

De struntar i att Spanien funnits här i 400 år, att vi byggt deras städer.

De vill få bort oss, döda oss.

Tagalerna är tuffa.

Väldigt våldsamma och de har mäktiga allierade:

Hettan, malarian,

tyfonerna och odjuren.

Ni är väldigt unga, oerfarna...

...och fumliga.

Om ni vill överleva...

...måste ni lära er snabbt.

Må Gud vara barmhärtig mot den som inte gör det.

Vi överlever.

Den här jungfrun ger tur.

Till oss alla, eller bara till dig?

Förlita er på jungfrun om ni vill men de döda hade också krucifix.

-De dog för Spanien. -För Spanien...

Vad har Spanien gjort för dig?

-Jag valde inte att vara här. -Varför är du här, Juan?

Sikta!

Eld!

Ladda!

Eld!

-Eld upphör! Sänk vapnen. -Är de verkligen så dåliga?

Det är första gången de skjuter.

Jösses.

-Ni sa det, de måste lära sig. -Jag vet inte om de hinner.

-Annars får vi gräva många gravar. -Min fru ska inte bli änka.

Sikta!

-Jag vet att er dog nyligen. -Eld!

Jag miste min dotter också. Tre dagar gammal. Tuberkulos.

-Jag beklagar. -Eld!

Varför stannade ni inte i Spanien?

Det var där jag minst ville vara.

Eld!

Ni tänker väl inte offra er?

Det finns två sorters soldater i krig, löjtnant:

De som vill ha medaljer och de som vill hem.

Om jag får välja föredrar jag de första.

De är de farligaste.

För helvete!

Ställ er i cirkel runt mig! Sätt fart!

En cirkel! Håll avståndet!

Fick du inte ens rätt skostorlek?

De skickar er hit utan att ha lärt er att skjuta.

-Med fel skostorlek... -Jag anpassar mig, löjtnant.

Har ni moral i överflöd?

Om jag återvänder från kriget med goda vitsord,

kan jag studera på kungliga akademin.

-Studera vadå? -Måleri, löjtnant.

Jag vill bli målare. Don Gabriel säger att jag är bra.

-Vem är don Gabriel? -Byns borgmästare.

Han har lovat att samla in pengar.

Han kunde ha betalat 2 000 pesetas så du slapp tjänstgöra.

Han är patriot och säger att Spanien...

Spanien är full av såna patrioter. Andra får strida och de lever gott.

Målet är att återställa originalton och glans

samt förstärka konturerna.

Titta.

Ser du?

-Vill ni att jag gör det? -Jag såg dina teckningar.

Löjtnanten sa att du vill ägna dig åt det här. Det är en möjlighet.

Jag vet inte, fader. Jag har inte jobbat med penslar.

-Jag vill inte vanhelga... -Vanhelga?

Jag har varit missionär i tjugo år.

Om jag bara följt min lära hade jag varit död.

Son...

Urbefolkningen älskar att höra berättelser.

Jag ber dig bara att göra dem mer attraktiva.

Så länge du jobbar med det här

slipper du vakttjänst och annat.

Där Gud styr har kaptenen inget att säga till om.

Gevären tätt mot kängan!

Skyldra gevär!

Manöver!

Upp med huvudena, med stolthet!

-Vem lärde dig att måla så? -Jag började med kalksten och lera.

Jag roade mig med att måla medan farfar vallade fåren.

Varifrån är du?

Fuenlabrada de los Montes, i Extremadura.

Jag tror att du föddes på fel plats.

-Krokodiler. -Sergeant.

Ibland tar de hundar, katter...

De tar vad de hittar.

Jag önskar att de tog kaptenens hund.

Hur fan kan man gå i krig med en hund?

Vilar ni aldrig?

Nej. Jag har blivit tagen på sängen en gång.

Det sker inte igen.

Är det ditt första krig?

Se upp för det är vanebildande.

Vilket då?

Att döda.

Stilla!

Stilla!

Hon försökte ta med sig mat till berget.

Släpp henne.

-Sergeant... -Vad tror ni?

Vad fan tror ni?

Att hon bara tar med sig mat?

Den här horan vet var du sover, vad du äter och vad du skiter.

Hon vill förgöra oss, och det gör ingen mot mig.

Är det till din bror?

Det är bara mat. Det här kriget har inget med mig att göra.

Det har det nu.

-Gå nu. - Sergeant... -Löjtnant.

Släpp henne!

Gå till ditt folk om du vill.