The Time Traveler's Wife

Varför intensifieras kärlek av frånvaro?

Hur det känns?

Hur känns det?

Normalt.

Du vet? Som ingenting.

Som att man förlorar uppmärksamheten ett ögonblick-

-och plötsligt är boken man läste borta, kaffet är borta-

-rummet är borta och man står i ett dike.

Eller mitt i vägen.

Fan!

Eller på ett fält med kor.

Och man är förstås naken.

Tillbaka i tiden, naken.

Sängkläderna blir slappa.

Eller så fortsätter duschen att spola eller baconet att stekas-

-eller så hör man en kaffekopp krossas och inser att han är borta.

Det har hänt igen.

Han är bara en hög med kläder.

Och sen börjar den.

Väntan.

Tidsresor är ingen superkraft.

Det är ett handikapp. Det är vad som är fel med mig.

Jag kan inte hålla fast vid nuet, jag bara...glider av.

Jag faller tillbaka i tiden.

När han är borta väntar jag och oroar mig.

Jag undrar var han är, när han är.

Om han är i fara.

Ibland hamnar man precis där man var-

-hos sin bok och kaffe och det är okej. Det är inget, fem minuter, en tupplur.

Ibland är det dagar, veckor, månader.

Och man måste överleva.

Tre saker jag blev bra på:

Springa, slåss och stjäla.

Man måste vara bra på det när man är naken vart man än går.

Fan.

Det är en svår fråga.

Allvarligt? Frågar du mig det?

När träffades vi?

Första mötet?

Definiera "första".

Jag gifte mig med en tidsresenär. Det är komplicerat.

Om man inte är tidsresenär får man dras med det förflutna.

Om man är konstnär, eller tror att man är det-

är framtiden vad man ska skapa.

Ibland kan man se framtiden i en skål med sörja.

Och ibland...

Clare. Allt väl?

Vet du vad jag behöver?

CLARE ÄR 20 ÅR

Dr Felman, jag måste till biblioteket.

-Okej. -Newberrys bibliotek.

-Vad finns det där? -Porr.

Och ibland...

Ibland minns man att framtiden är vad som dyker upp-

när man letar efter nåt annat.

Folk tror att bibliotek är tysta.

CLARE ÄR 20, HENRY ÄR 28

För mig är ett bibliotek en folksamling.

Om man är tidsresenär är det förflutna levande.

Det händer fortfarande och är farligt.

Alla dessa böcker är som galler på en bur-

och besten inuti väntar.

För alla andra är det förflutna över.

Jag försöker fortfarande överleva det.

Är de dina?

Jag hittade dem i högen.

Ja. Tack.

Henry, jag undrar varför du lämnar kläder överallt?

-Gör inte alla det? -Nej.

Det är komplicerat.

Okej, jag lyssnar.

-Det är en lång historia. -Jag har tid.

Vilken tur du har!

Hej.

-Ursäkta mig. -Är allt okej?

-Allt är bra. Vad pågår här? -Presentation av ovanliga ordböcker.

Jag älskar ordböcker. Vet ni vad det bästa är med ordböcker?

Det är den enda boken med orden i rätt ordning.

Ja, vi klarar oss här. Tack, Henry.

Rätt ordning är väldigt viktigt. Lita på mig.

Om du bara väntar ett ögonblick kanske mr DeTamble kan hjälpa er.

Tack.

Isabelle.

Det är en ung kvinna i presentationsrummet.

Kan du väcka henne-

-när Tom har tråkat ut henne och nämna mitt namn med entusiasm?

Kelmscott Press "Chaucer".

-Vad är det med den? -Känner du till den?

Det är Chaucer. Illustrerad.

I princip porr, men man får läsa den på tåget. Varför?

Den där unga damen vill se porren.

Okej.

Hej. Kan jag hjälpa dig?

Kelmscott Press "Chaucer", eller hur?

Henry!

Hej.

-Förlåt, jag vet inte... -Clare!

Abshire.

Clare Abshire.

Mår du bra?

Jag tror det. Ja. Hurså?

Du har en min.

Vad för min?

Jag försöker komma på ett bättre ord än "hjärnskakning".

Ursäkta, jag... Jag väntade mig inte att träffa dig i dag.

Definitivt inte i ett bibliotek. Vänta... Är du bibliotekarie?

-Ja. -Bibliotekarie?

Och du heter DeTamble?

Det kommer ta ett tag att vänja sig vid.

-Ursäkta, jag förstår inte riktigt... -Du har ett födelsemärke.

Som en jordgubbe.

Som om du trampat på en jordgubbe.

På vänster fot.

Och du har ett ärr under hårfästet.

Det går inte att se nu, ditt hår är för långt.

Ditt hår är faktiskt jättelångt. Var det med flit?

Du har aldrig berättat hur du fick ärret.

Jag har frågat, men jag tror inte att du gillar att prata om det.

-Så vi har träffats? -Ja.

Eller, jag har träffat dig.

Jag såg födelsemärket för 14 år sen.

Jag har känt dig i 14 år-

-och nu ser du ut som om du aldrig sett mig förut.

-Det har jag inte. -Jag vet.

Du är så ung.

Du är yngre än jag nånsin sett dig.

Okej. Förstår du varför jag inte känner igen dig?

-Ja. -Så du känner till mitt...?

Problem? Ja.

-Vem berättade? -Det var du.

Vi kan inte prata här. Vi borde ta en kaffe.

-Eller en drink. -Okej, en drink.

Middag.

Det eskalerade snabbt.

Fjorton år.

Jaha, i kväll då.

Ja. Ja, i kväll.

-Förlåt, jag vet inte... -Nej. Inte jag heller.

Jag brukar vara bra på att läsa av kvinnor.

-Kvinnor? -Människor. Både och.

Okej.

Ja. Vi ses.

"Både och."

Okej.

-Hej. -Hej.

Du har aldrig gett mig blommor förut. Tror du att det funkar?

På vilket sätt? Jag menar, vad försöker vi åstadkomma?

Är det en dejt? Är vi på dejt nu?

Vad är det?

Datum.

152 stycken.

Etthundrafemtiotvå?

-Har du varit i slagsmål? -Visst. Hur tror du jag fick blommorna?

Vem...?

-Vem skrev listan? -Jag.

När jag var liten.

-Du dikterade den för mig. -Gjorde jag?

Så att jag skulle veta när du skulle dyka upp.

Du sa för några år sen att du memorerade det-

från listan jag ger dig nu.

Som du dikterade för mig, så jag vet inte hur informationen ens existerar.

-Det är som en Möbius-lista... -Snälla, sluta.

Sakta ner.

Förlåt, det är förvirrande. Jag har haft längre tid att tänka på det.

Har det aldrig hänt dig förut?

-Att träffa nån i fel ordning? -Nej.

Varnade han dig inte för sånt?

-Vem? -Han som tränade dig.

Jag vet att en kille lärde dig tidsresegrejer, alla regler.

När du var liten. En annan tidsresenär.

Sa jag vem det var?

Inte än. Nej.

Okej.

11 SEPTEMBER 2001 25 OKTOBER 2001

Jaha...för att klargöra det här.

I framtiden...

I min framtid ska jag börja att dyka upp i ditt förflutna.

-Ja. -Under 14 år.

Etthundrafemtiotvå gånger.

Hur gammal var jag då?

Det äldsta jag har sett dig är i 40-årsåldern.

Yngst, kanske 30.

Hur gammal är du nu?

Jag är 28.

Du ser så annorlunda ut.

Det är som om du blivit åtdragen. Du vet? Renoverad.

-Det måste kännas konstigt. -Sexigt.

-Sexigt? -Ja, sexigt. Nån har pimpat min dejt.

Är vi på dejt?

-Ja. -En "dejt"-dejt?

-Ja. -Hur går det för mig?

Otroligt bra.

Så bra som det är möjligt för en människa.

Toppen.

Inga fler frågor?

Plötsligt är jag distraherad.

-Koncentrera dig. Fråga mig nåt. -Okej.

Varför du? Varför besökte jag dig så många gånger?

Vi får återkomma till den.

-Men det finns en anledning? -Ja, det finns det.