The first 200 lines.
EN HUMORSPECIAL FRÅN NETFLIX
SCENINGÅNG ENDAST SKÅDESPELARE OCH SCENPERSONAL
Mina damer och herrar, här kommer
mr Jim Jefferies!
Hej!
Sätt er, sätt er.
Tack för välkomnandet, Boston.
Det var rart av er.
Jag älskar dig!
Jag närmar mig slutet på turnén.
Det är skönt att vara på turné, för jag har ett barn nu.
Så...
jag är helst ute och reser.
Jag gjorde min flickvän gravid efter två månaders bekantskap.
Så...
Tack. Tack. Livsavgörande beslut.
Hon är en rar flicka, och jag älskar henne på sätt och vis.
Problemet med henne är
att hon är rar men skitdålig på att berätta historier,
vilket jag är jättebra på,
så jag gillar inte när hon pratar.
Jag vet inte om det kommer att vara ett problem i framtiden,
men just nu är det ett problem, och det verkar inte bli bättre.
Jag ska ge ett exempel.
Jag satt och körde
och min son Hank sov i baksätet.
Vi körde på och Madonna sjöng en låt på radion.
Då säger min flickvän plötsligt:
"Jag brukade festa med Madonna."
Jag sa: "Vad fan säger du, när då?"
"Jag brukade festa med Madonna."
Jag måste ge er lite bakgrund.
Min flickvän har varit fotomodell i Miami.
Jag skryter inte. Jag fick inte vara med då.
Jag missade de åren.
Jag har sett foton. Väldigt imponerande.
Så jag sa: "Så du brukade festa med Madonna.
Hon hade väl stora fester och bjöd in modeller?"
Hon sa: "Nej, det var bara jag och några till."
Jag sa: "Du måste berätta utförligare."
Hon sa: "Okej, jag dejtade centern i Miami Heat."
När man hör att ens barns mor
har dejtat en NBA-center,
vars kroppsdelar är jättestora,
far en massa tankar genom huvudet.
Först: "Så det är därför din fitta är så rymlig."
Det är första tanken.
"Det var därför bebisen föddes medan du promenerade.
Jag förstår."
Hon sa alltså: "Jag brukade dejta centern i Miami Heat.
Han var kompis med Dennis Rodman, som var ihop med Madonna,
och vi brukade vara hemma hos Madonna."
Hon fortsatte: "En gång
var vi fyra hemma hos Madonna,
vi var alla höga på droger och det ena ledde till det andra..."
Jag sa: "Säg inget mer, för fan!"
Hon sa: "Va?"
Jag sa: "Jag vet vad 'det ena ledde till det andra' betyder!
Ni började knulla med varandra!"
Hon sa: "Ja, vi började--" "Säg inget mer!"
Hon sa: "Varför bryr du dig?" Jag sa: "Du är mitt barns mor!
Jag vill inte föreställa mig dig bli knullad av en 2,20 meter lång NBA-spelare
medan du slickar Madonnas vagina
och Dennis Rodman står i hörnet och masserar sin tatuerade kuk..."
Hon sa: "Vad fånig du är.
Varför bryr du dig?
Du har festat mycket mer än jag."
Jag sa: "Det är inte sant.
Jag har varit dyngrak mycket mer än du,
men jag har absolut inte festat mer än du.
Jag blir ofta dyngrak i min ensamhet.
Det är knappast att festa."
Jag har länge varit en kämpande komiker.
Så här festar en kämpande komiker.
Det är kl. 05.00 på måndag morgon.
Vi är i en lägenhet med ett sovrum.
Vi står sju man runt ett kaffebord
och försöker få två gram kokain att räcka länge.
En av oss vid bordsänden berättar konspirationsteorier
och de andra pratar om var det kan finnas tjejer.
En av oss kommer på en plan.
Planen lyder så här:
"Vet ni...
sjuksköterskorna slutar snart sina pass.
Om vi ställer oss utanför akutrummet
kanske de uppskattar sju roliga killar."
Jag har aldrig festat som en fotomodell.
Två gånger i mitt liv har jag festat. Två gånger.
Alltså verkligen festat.
Jag har haft trevliga utekvällar men bara festat två gånger.
Att verkligen festa--
De flesta får aldrig uppleva det. Det är nåt helt otroligt.
Det är i Las Vegas. Det måste vara i Vegas,
och det måste vara kändisar med.
Jag är inte berömd,
men de andra där var jätteberömda.
Jag var på ett party på en nattklubb och fick vara med.
Det fanns dels en vanlig nattklubb
och sen en riktig nattklubb i bakre rummet
som inte var större än scenen här. Bara ett litet rum.
Man gick in där, och man fick--
Man fick gärna ta droger helt öppet,
och jag tog lite med en nyckel så här,
och de sa: "Nej, använd bordet, inte..."
Så jag sa: "Åh, förlåt..."
Det är lite förvirrande i början,
och sen drar vakterna in kvinnor från den andra klubben dit in.
De bara tar dit dem.
Sen kan man göra så här. Man kan...
Så där.
Sen tar de med sig kvinnorna bort.
Det är det bästa man kan göra med livet.
När man har festat så hårt känner man en massa ånger,
för man måste ge så mycket i dricks.
Man vaknar på morgonen med en hemsk baksmälla
och går över till sina vänner och säger: "Jösses.
Vi festade verkligen hårt i natt. Jag gjorde av med 5 000 dollar."
När en snygg tjej festar så hårt vaknar hon och säger:
"Jösses.
Vi festade verkligen hårt i natt. Jag tjänade 5 000 dollar."
Det är en helt annan känsla än...
Kvinnor kommer nog aldrig att--
Så här är det.
I USA försöker man just nu höja minimilönen
till 16 dollar i timmen eller nåt,
och varje gång man tar upp det argumentet
säger man: "Och än i dag
tjänar kvinnor bara 70 % så mycket som män."
Det är förstås upprörande.
Hur vågar kvinnorna tjäna så mycket?
Alltså...
mycket av det jag säger i kväll är sånt jag inte menar,
men det här känner jag starkt för.
Kvinnor förtjänar inte att tjäna lika mycket som män.
Jag är ledsen. Jag...
Jag är ingen kvinnohatande skitstövel.
Jag påstår inte att kvinnor inte jobbar lika hårt.
Det gör de säkert.
Jag påstår inte att de inte gör jobbet lika bra.
Vad jag påstår är
att de inte borde tjäna lika mycket som män.
Okej?
Män behöver sina extra 30 % till mat och drinkar
och Jim Jefferies-biljetter och sånt!
Alltså...
det finns säkert kvinnor här som säger:
"Jag betalar mina drinkar, jag köpte biljett själv."
Tro inte att vi inte uppskattar fula tjejer,
för det gör vi.
Jag lovar.
Men det finns saker i samhället man inte kan förändra.
Män har extra utgifter som ni aldrig kan förstå.
Det finns helgdagar enbart för kvinnor.
Alla hjärtans dag är enbart för kvinnor.
Den sägs vara för romantiker
eller för par eller nåt sånt.
Den är bara för kvinnor.
Ingen man hetsar upp sig över Alla hjärtans dag.
Inte en enda man ser
dekorationerna för Alla hjärtans dag i köpcentret
och ropar: "Snart är det Alla hjärtans dag!"
Alla hjärtans dag är en matematisk ekvation som varje man har i huvudet
och den lyder så här:
"Hur mycket pengar måste jag lägga ut i dag
för att du inte ska bete dig som en häxa?"
Och det slutar inte där.
Mors dag!
Mors dag inträffade när min son var sex månader gammal.
Min flickväns första mors dag.
Hon sa: "Jag undrar vad jag får till mors dag."
Jag sa: "Inte ett jävla dugg, förmodligen.
Han har inga pengar. Han är bara sex månader.
Vad tror du att han kan köpa?"
Inom en timme kom hennes vänner,
av en ren tillfällighet,
och talade om vilken dålig man jag var
och hur viktig mors dag är för en nybliven mamma.
Så jag gick och köpte en cappuccino-maskin,
för jag antog att Hank hade velat ge henne en sån...
Och så skrev jag ett kort.
Jag är inte totalt dum. Jag skrev ett kort. Jag är högerhänt.
Så jag skrev med vänster hand. Varje nybliven pappa vet det.
Man tar en krita och skriver:
"Grattis på mors dag,
önskar Hank."
Jag skrev: "H-A-N..."
Sen skrev jag "K" baklänges för att han är så jävla dum.
Det finns säkert några här
som tänker: "Men vi har ju fars dag."
Fars dag är rena larvet.
Fars dag är rena skiten.
Före fars dag sa min flickvän:
"Vad önskar du dig till fars dag?"
Jag sa: "Ingenting.
Tänk inte på det. Jag behöver inget."
Hon sa: "Kom igen, nåt måste du få."
Jag sa: "Allvarligt, ingenting." Hon sa: "Kom igen nu."
Jag sa: "Det är för fan mina pengar.
Låt mina pengar vara.
Hur svårt kan det vara?
No comments yet. Be the first to leave one.