Quo Vadis

Detta är Appia-vägen-

den mest kända-

av alla vägar som bär till Rom.

Här marscherar hennes segrande legioner.

Rom är mittpunkten i imperiet-

och världens oomstridde härskare.

Men med makt följer oundvikligen korruption.

Ingen man går säker.

Individen är i statens våld.

Mord ersätter rättvisa.

Erövrade nationer överlämnar sina undersåtar till slaveri.

Höga som låga blir de romerska slavar-

romerska gisslan.

Det går inte att undfly piskan och svärdet.

Att någon makt i världen kan hota-

denna pyramid av makt och korruption-

av mänskligt lidande och slaveri, tycks otänkbart.

Men trettio år före denna dag inträffade ett mirakel.

På ett kors i Judéen dog en man för att befria människorna-

och sprida budskapet om kärlek och försoning.

Snart ska korset ersätta den stolta örn-

som nu pryder de romerska standaren.

Detta är berättelsen om den odödliga konflikten.

Det är försommar år 64 e.Kr.

Antikrist, känd under namnet Nero regerar.

Den segerrika 14:e legionen är på väg tillbaka till Rom-

under Marcus Vinicius befäl.

Vi kan se Rom från kullen.

Där står den. Rom.

Tre år är en lång tid, Fabius.

En lång tid, Marcus.

Drusilla och barnen. I natt sover jag hemma.

Familjefar till det bittra slutet.

Det är inte sömnen jag ser fram emot.

Vi tycks bli ledsagade.

Det är det minsta de kunde göra.

Var hälsad i gudomlige Neros namn, kejsare och påve.

Var hälsad.

Kapten Flavius, hälsar er.

Nyheten om era segrar har nått Rom.

Vi vill också gärna komma fram.

Förlåt, men jag har min befallning.

En kejserlig befallning.

Vid kroppen av...

Ett skönt välkomnande efter tre år.

Vi beordras att slå läger här.

Hur många dagar?

Jag har bara min befallning.

Rom älskar sina djärva krigare.

Ge honom tio slag.

Lämna ledet!

Och dubbla det om någon klagar.

Slå läger här. Ur vägen.

- Vart ska du? - Till palatset.

Ut Vägen!

Härförare Vinicius. Jag begär en audiens med kejsaren.

Jag ska rapportera genast.

Om jag får lov, härföraren.

Era segrar har diskuterats mycket.

- Slogs ni mot britterna med...? - Vi slogs med magarna.

- Prova det nån gång. - Ja.

Nu spelar du som jag komponerade den.

Från början.

O fladdrande flammor

O gudomliga kraft

O allätande makter, var hälsade

Allätande.

Allsmäktiga.

Alls... Ja.

O allsmäktiga makter, var hälsade

Seneca, är inte allsmäktiga bättre?

Mycket bättre.

Du säger det utan övertygelse.

Du stör mig.

Petronius, min smakdomare. Vad tycker du?

Jag tycker att allsmäktiga är svagt.

Barnsligt, faktiskt.

Barnsligt? Svagt?

Allätande visar på ert inspirerade bildspråk.

Det är levande och begripligt.

Ett geni bör hålla fast vid sin första tanke-

i alla ämnen.

Kära Petronius.

Vad skulle jag göra utan dina insikter i...?

Din klumpiga padda.

Är inte smärtan i skapandet tillräckligt utan att du ska skära mig?

För bort henne.

Vart var jag? Vad är det nu?

Kommendör Marcus Vinicius önskar en audiens.

Marcus, här?

Vem är Marcus Vinicius?

Min brorson som återvänt från Britannien.

Ja. Be honom komma in.

Han tycks inte ha lytt order.

Ni beordrade honom stanna utanför staden.

Det är sant. Tigellinus.

Anser din brorson-

att hans erövringar ger honom rätten...?

Jag kan inte tro att han kom in med sin armé.

Han kom nog bara för att hylla-

sin kejsare och gud personligen.

Ja. Naturligtvis.

En naturlig blygsamhet gör mig blind.

Ja.

Var hälsad, kejsare.

Var hälsad, härförare. Stig fram.

Er farbror har förklarat er våldsamma hängivenhet mot mig.

Det är en glädje att vara en inspiration för mina befäl.

Min lojalitet och mitt liv, Caesar.

Männen har varit borta länge.

De har stridit och dött för er.

De har accepterat veckolånga marscher.

De vill träffa sina familjer, sina kvinnor.

Som du sa, Petronius.

Sådan lojalitet, sådan hängivenhet.

Om mina män hindras från att komma hem-

kan det påverka moralen.

Förklarade du...?

Tigellinus kanske utelämnade skälen till ordern.

- En miss... - Kejserliga order har inga skäl.

Tigellinus, så buffligt.

Så otacksamt.

Vi önskar att du väntar-

- tills legionerna från Afrika och Asien ansluter sig om några timmar.

Imorgon marscherar ni in i Rom i triumf.

Allt mer behöver folket förströelse...

Eller ska vi säga att även det här handlar om moral.

De kräver ett skådespel.

Att få se hjältar. Ha lite tålamod.

- Nu står det klart för mig. - Får jag tala med min brorson?

Vi har mycket att diskutera.

Naturligtvis.

Jag förväntar mig att ni kommer på festen efter triumfen.

Vi ska försöka göra det underhållande.

En särskild ära, min kejsare.

Nu, en gång till.

Inga lemmar borta?

Nej. Men jag fick ett ordentligt hugg i sidan.

- Du verkar må bra, farbror. - Jag är oförstörbar.

Du får stanna ett tag innan du åker hem till Sicilien.

Jag ska vila mig en månad i Rom.

Om jag minns rätt, är ditt hem den bästa platsen.

Jag har nyligen köpt flera läckra slavar.

En från Spanien med hud som grädde.

Korpsvart hår. Hon är din.

Jag kanske stannar två månader.

I natt får du bo på Plautius lantställe.

Det ligger nära ert läger.

Aulus Plautius, den pensionerade generalen?

Vilka dystra utsikter.

Jag vet. Hans fru är inte heller ung och dessutom dygdig.

Men det är bättre än ett tält.

Jag har lyssnat på det där hela eftermiddagen.

Hans röst låter bra.

Är det sant att han mördade sin fru och sin mor?

Du måste lära dig maktens språk.

Stackars Agrippina och Octavia fick gå hädan-

för imperiets bästa.

Den nya frun, Poppaea, låter intressant.

En sköka till kejsarinna.

Vilken proletär anmärkning.

En kvinna har inget förflutet när hon är en guds gemål.

Han är vår kejsare.

Vissa i senaten är inte så nöjda med honom.

De vill hellre ha general Galba.

Jag vet inget om politik.

Så länge det finns pengar till armén-

kommer Rom att stå för evigt.

Välkommen, Marcus Vinicius.

Hälsningar.

Vi har färdats på era vägar i Britannien och Gallien.

Min fru, Pomponia.

Det är en ära att ha er som gäst.

Min tribun, Fabius Nerva.

Männen vill säkert tvätta sig.

Baden är klara. Visar du dem, min kära?

Den här vägen.

Middagen är den nionde timmen.

Väntar ni andra gäster, generalen?

Vi stör väl inte festligheterna?

Nej. Vi lever ett stilla liv här.

"Nej. Vi lever ett stilla liv här."

Här förvandlar vi oss till doftande blommor-

till ingen alls nytta.

Drusilla skickade bud-

att den äldsta pojken nästan är lika lång som hon.

När jag åkte bar jag honom på axlarna.

Petronius berättade om en liten slav-

som får sitta på mina.

På tal om saker som växer, titta på den här.

För ert bad.

Stå upp.

Vilken syn.

Vad händer i arenorna nuförtiden? Är Croton fortfarande mästare?

Jag vet inte.

Har general Plautius aldrig tränat dig som gladiator?

Han kunde vinna mycket guld.

Jag slåss inte.

Slåss du inte?

Du skulle kunna döda 50 nubier i timmen med en arm.